Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Mordet på Elin Krantz: Låt det inte hända igen

2010-03-22 av ozelot

Det började med detta med Elin. Elin Krantz hade funnits i 27 år innan hon hade oturen att bli ihjälslagen på väg hem från spårvagnen med ett våld så trubbigt att flera benpipor var avslagna.
Hur hårt måste man slå någon för att flera benpipor skall gå av?

Vad jag vet handlade det inte ens om våldtäkt – hur pervererat och oacceptabelt det än är hade det åtminstone gett ett motiv.
Men ingenting.
Bara besinningslöst, meningslöst raseri. Den banala ondskan.

Jag såg de första bilderna ute på stan, lappar klistrade i ren desperation på spårvagnshållplatser av släktingar och vänner redan samma natt för försvinnandet. Det fanns någonting i hennes ansikte – och i den förtvivlande vädjan som den darrhänta handstilen registrerade likt en seismograf på skrynkligt papper – som sa mig att det här kan aldrig gå väl.
Jag såg redan rubrikerna. Och dog en smula inombords. Ännu än gång.

Ännu en gång tappade jag hoppet om mänskligheten, och nu måste jag återigen kravla mig upp till kanten, en smula blåslagen efter fallet och med såriga armbågar och knän efter klättringen upp.
Vad är det egentligen för monster vi har skapat?
Jag vill inte säga att det beror på segregering, inte på demografi och utanförskap – man kan bli nedslagen utanför Filippa K också med en återanvändbar tygkasse med ekologiska rödbetor i handen – men jag undrar jag.
I Länsmansgården är i alla fall rädslan så kompakt att man kan dela den med kniv.

På onsdagen under veckan som följde var jag i alla fall ute på krogen med en vän och åt fantastiska tapas som bara var lite hutlöst dyra. Jag kommer inte ens ihåg vad det hette men det låg på Otterhällan, och jag misstänker att det inte direkt kryllade av människor som måste med sista vagnen i riktning mot Länsmansgården.
Inte ens tvinga sig in en svarttaxi med osäker vandel för att inte pengarna räckte till en riktig när nattrafiken på vardagar ändå är som ett försummat fosterbarn i Vetlanda kommun.

Men O JA vad alla var upprörda. Det var ju förfärligt det som hänt. Man kunde t.om tänka sig marschera omkring hyggligt torrskod i innerstadsmanifestationer mot våld – och mot SD och helst regeringen också för säkerhets skull – och uppfylld av den egna godheten lägga ned ett litet ljus på en redan väl upplyst plats innan man klev på vagnen hem igen mot landshövdingegettot i Majorna eller Bagaregården.
Jag blev så less. Vad fan hjälper tusen stearinljus Elin Krantz? Vad fan hjälper alla dessa facebookupprop Per Nordqvist som blev knivhuggen till döds utanför bankomaten ett stenkast därifrån.
Han skulle bara ta ut lite pengar, men hade uppenbarligen fel kläder.

Nästa dag skapade jag själv ett ”facebookupprop”. Jag kallade det Safewalk – som en parafras till det amerikanska begreppet Saferide som syftar på nyktra designerade bilförare som kör dig hem från festen – och var syftat att göra precis samma sak men till fots.
Safewalk följer dig hem från vagnen, as simple as that. Av naturliga skäl blev Länsmansgården en första anhalt.

Nästa morgon ringde P4 och en timme senare satt jag i radio. Mitt under radiointervjun ringde TV4 Göteborg och då fick jag stå till svars där också.
Sedan rullade det på, men vad viktigare är, folk ställde upp – på ett sätt som gör någon skillnad.

Safewalk kommer inte tända några ljus, vi kommer inte försöka få dig att avstå från droger eller alkohol och skiter fullständigt i vad du har för religion eller hur du röstade i riksdagsvalet.
Du kan inte ens sätta in pengar till oss.
Det enda vi kan se till att du kommer levande hem, och om du vill kan du ju komma ned med kaffe, fast ännu hellre mackor (det blir mycket termosar..)

Jag vet inte hur många av er som läser här som varit i Länsmansgården. Men när man kommer uppför trappan och runt krönen och ser minnesplatsen för Elin Krantz är känslan så fysisk att man närmast kan höra hennes skräckfyllda rop på hjälp.
Men kan nästan känna hur någon vill en själv så illa att han knäcker flera benpipor i ens kropp på kuppen.
Det är mörkt, det är utlämnat och öde och ändå är det bara ca trettio meter till nästa hus. En isande vind drar genom kroppen – ond bråd död.
Det här är inget jävla jidder, det är precis så det känns.

Kan Safewalk på något sätt medverka till att en enda människa känner sig lite tryggare på den sträckan så är det värt kalla nätter och värkande fötter. Det är fan det minsta vi kan göra.

Safewalk Länsmansgården samlas från kl 22 fredagar och lördagar på Temperaturgatans hållplats, och beroende på hur många vi blir sprider vi ut oss över spårvagnssträckan. Vi kommer i alla fall göra vårat yttersta för att befolka Temperaturgatans hållplats, till sista vagnen går.

Är du orolig – ta dig dit så går vi hem med dig oavsett om det blir lite långt.
Vi går alltid två om två och vi garanterar att alla som bär en väst har styrkt sin identitet för oss. För din säkerhet – och vår trovärdighet.
Vill du veta mer om hur du kan ställa upp som volontär – kom till nämnda hållplats, legitimera dig och få en väst. Du kommer att få en introduktion på plats.

I oktober 2010 tog jag initiativ till Safewalk Länsmansgården som en omedelbar reaktion på mordet på Elin Krantz.
Uppmärksamheten blev stor, och inledningsvis även uppslutningen. Men Safewalk blev ingen fluga, och idag får man ekonomiskt stöd från kommunen och belönades nyligen med ett pris från hisingsklubben BK Häcken.

På länken ett inslag om Safewalk idag på TV4Play

Safewalk lever än, även om strålkastarljuset från media upphört. Men du kan fortfarande hjälpa till att förbättra tryggheten under dygnets mörka timmar genom att ta kontakt med Safewalk. Eller starta en egen lokal förening.

Krönikan publicerades ursprungligen i oktober 2010, men återpubliceras nu för att uppmärksamma nätverket Safewalk.

Kommentarer på Mordet på Elin Krantz: Låt det inte hända igen

  1. Hurghada

    Det är ju grov våldtäkt och mord han misstänks för.

    • Jo, men i de ursprungliga rapporterna framgick inte det och krönikan – som skrevs i oktober – är återpublicerad för att aktualisera Safewalk.

  2. Tomas

    Hur är det med Safewalk idag?
    Lovvärt är det i alla fall och jag hoppas det lever vidare även 2012.

    • Verksamheten finns kvar, hade möte häromsistens. Kallelser till nätterna går ut varje vecka, men det har förekommit tillfällen då det fått ställa in för att det varit för få.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-12-08

  I tider som prånglar ut trista nyheter som kan göra den bäste uppgiven så uppstår  ljuset. I mörkret fladdrar alltid ett ljus. Våra brinnande hjärtan. Samtidigt som politiker verkar ha fått fnatt eller tvingas till dåliga beslut pga kompromisser och många svenskar känner sig så otrygga att de lägger…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-10-08

Snus istället för mus? Nej, för sjutton gubbar, nej Mellan två berömda pipsug på Götaälvbron stod en lycklig gnu och fes Jag älskar Lundell även om jag har tröttnat på hans musik Jag rökte en vild giraff igår utanför den halvslutna dynamocentralen med två ton salta tablettaskar runt ögonen

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-11-17

3 Avocado 1 halv burk röd tångkaviar 1 halv burk svart tångkaviar Hackad rödlök Havregrädde Droppa i citron 1-2 tsk En liten korv tartex Blanda alltihop till en goja.Det skulle bli en sås men det blev ingen sås,det blev en GOJA. Ätes på midsommar eller jul.

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...