Jag snubblade över en krönika, vars rykte redan verkar ha spridit sig som en syfilisepidemi över internet. Jag läste Carl Reinholdtzons Belfrages sågning av någon topplista över musik som ett nätmagasin hade dristat sig att skriva.

Magasin Novell är tydligen en internettidskrift som pyttsade ihop en lista över nollnolltalets bästa låtar. Det skulle de aldrig ha gjort. Den innehöll grava felaktigheter, som att Britney Spears var med på den och att folk med smak av lägre börd ibland sjöng med till ”Umbrella” på efterfester.

Jag kanske inte är så mycket emot Carl Rejnoldsson Belfragss smak i stort, nog tycker jag väl att det finns större moment i musikhistorien än Rihanna, och han har också en poäng i att musikjournalistiken håller på att antiintellektualiseras i någon besynnerlig flört åt vänster som klär ganska illa.

Men framför allt inser jag att kuk ibland är kuk och fitta är fitta och det finns inget av det i Belffrages värld. Låt folk dansa liksom.
Nån ville väl sätta sitt avtryck i gamet, skriva något oväntat.
För mig är ”It’s my party” världens bästa låt.
Är det ett problem så vill jag inte vara med längre.

Bellfrage har har haft en lång karriär. Jag minns när han kämpade sig in i köket på Lolita och Gump och skrev tradiga jag-känner-bandet reportage i Nöjesguiden. Då var det fan så att folk skruvade på sig med spetsrövar som blev till kinahål.

Nåväl, jag var beredd att ge honom chansen, alla kan ju inte skriva från början. Och jag insåg att han hade ett driv, ett revanschistiskt driv förvisso, att vara cool, men det kommer ibland ut bra saker av det.
Det är inte lätt att vara ful.

Nuförtiden har Karl Reinholdsson Belfrage kommit upp sig här i världen, är en omhuldad skribent som skriver om fina viner och om mat och sånt. Han tjänar säkert fyrtiofemtitusen i månaden bara på att dryga sig.
Han skriver om sin pappas jävla golfbil.

Framförallt skriver han han om de som kommer underifrån och inget fattat, de som utbyter förfinad intellektualiserad smak mot ”knulla”, Framför allt talar han om andra nytillkomna skribenters bristande begåvning,

Kallepöjken, har du någonsin gett något tillbaka för att du fick komma in i värmen, att folk såg till att du inte blev allt för full och höll undan din kashmirrock från spykaskaderna.

Att du fick sitta i Jazzhusets trappa och dingla med benen och orera brett för att du kände ”någon”.
Jag har ingen aning om hur berömd familjen Bellfrage är i adelskalendern, vad jag vet jobbade din pappa på sporten typ, för tjugo år sen.

Carl Reinfeldtsson Belfrage ”är emot att mindre begåvade och i sociala sammanhang misslyckade personer ägnar sig åt kritik”

Jorru.