Stampen var länge den centrala stadsdelen som Gud, eller i alla fall Göran Johansson, glömde.
Pulsådern Friggagatan fungerade som genomfartsled för bilburna från de östra stadsdelarna som skulle till sina jobb eller (nästan) lika ofta helgshoppa.
På ena sidan kantad av porrklubbar som redan för 15 år sedan hade sett bättre dagar, och mer eller mindre suspekta butiker med motorcykeltillbehör.
I källaren på ett av de gamla funkishusen fanns till och med en hel bihandel inhyst. Nästan oskyltad.
Det är många år sedan det började diskuteras om en upprensning. Porren skulle bort. Sunkstämpeln skulle bort. Trafiken och smutsen bort och bostäder och träd och ljus skulle in på sorgligt misshandlade gatan fem minuters gångväg från centrum.
En ensam kvinna överklagade och överklagade och förhalade förvandlingen i flera år. Kanske gillade hon att spana in porrgubbarna, vad vet jag?
Men till slut höll det inte längre och husen utrymdes och revs.
Nu står de nya hyresrätterna snart färdiga. Inte kommer det att bli ljusare på Frigga, för de är betydligt högre än de gamla husen. Men porrgubbarna är borta, bussarna som alltid körde som idioter just där är borta, tom dubbdäcken som river upp asfaltspartiklar som gör de stackars stampenborna sjuka är borta.
Just nu flyttar butikerna in på rad i de nybyggda husens bottenplan. Pizzakedjor, flashiga frisörer, ett dygnet-runtöppet gym. Och så min personliga favorit. Coop Forum! En STOR affär i närområdet. Kan knappt bärga mig tills på onsdag när de öppnar och har intresserat följt uppackandet av chipspåsar och annat icke färskvarubetonat som synts genom skyltfönstret de senaste veckorna.
Men. Vad händer med de andra? De som levt relativt välmående i skuggan av att porrbutiker och annat dragit ned hyresnivåerna? Vad händer med den lille mannen som idag tog emot och skickade min diskmaskin vidare till verkstaden för 150 spänn? Vad händer med Lazàr och hans dansskola och framförallt vad händer med butiken med det ljuvliga namnet Galant-plast? Kommer de att ha råd att vara kvar?
Jag älskar Stampen. Ser fram emot den stora konsumbutiken och att det inte skall köra så många bilar där mer. Men ruffigheten, den jag gillade mest när jag först kom dit, kommer förmodligen snart att vara fullständigt förlorad.
På gott och ont.
