Min inträde i porrens värld inträffade ganska tidigt. Jag hade tittat på Månbas Alfa och önskat mig en likadan kroppsnära figur som den kvinnliga huvudpersonen.
Hon var väldigt välsvarvad även om jag inte visste varför jag gillade henne. I alla fall tillräckligt clueless för att rätt över hela Hovåsboden fråga:
”Mamma, varför blir min snopp hård?”

Frågan var nog ganska oskyldigt ställd. Jag travar nog fel på dylika spörsmål än idag. Men jag försöker bete mig rätt i den här djungeln.

När jag var liten fanns inte internet. Porr var någonting som man, ifall man hade tur, kunde hitta i containrar.

Ihopklibbade tidningar i containrar..
Ni förstår verkligen att det var Bullerbyn, varken mer eller mindre?

Sedan kunde man ha en kompis, som var högst förfaren på ”containerporr” och förvarade dem i locket på en pianostol där det även förekom noter. En dag kom hans morsa på honom och det blev rättarting..
Han hette Patrik..

Jag och notpersonen blev äldre. Jag kom även över en helkommersiell porrfilm via hans försorg som hette ”Jogging”.

”Jogging” utbildade nog ett helt kvarter förpubertella män i hur man gjorde när man hade sex.
Tacka vet jag jogging. ”Jogging” handlade om en man som joggade omkring i ett förstadskvarter, stannade till för att ”be om vatten” och sedan blev det som det blev.
Vilken enkelhet ändå!? Raka rör!

Jag har aldrig haft någon vidare glädje av den förtrogenhet som jag skaffade mig via ”Jogging!.
Jag har i alla fall inte tagit djup skada.

Min pappa hade Playboytidningar. Från sjuttiotalet. Därför tycker jag inte att det är ett dugg konstigt med bikinilinjer eller kroppsbehåring. Jag brukade säga varenda gång när jag närstuderade bilderna att ”jag läste om bilarna”.
Jag ljög.

Senare kom skogs- och internetporren och blev helt in-your-face. Jag tycker att det var fint som det var. Skogsporr återkommer vi om en annan dag.