Jag träffade en kvinna i våras. Och blev kär i henne. Vi sågs under kanske fyra månader och jag gjorde avkall på nästan allt jag stått för.
Idag träffade jag henne som hastigast, vi kramades och hon frågade varför jag tog bort henne från Facebook.
Jag tog bort henne från Facebook därför det var smärtsamt att gå in på hennes profil och undra över hennes dagsform. Om hon kanske skulle vilja träffa mig den här dagen?
Sen träffade hon en annan person och det var inte roligt att läsa. Ibland gick jag t.om igång på hennes bögvänner och inbillade mig saker.
Ett clean cut är ibland bäst. Kirurgiskt.
Det var därför jag tog bort dig på facebook..
Det var en väldigt söt tjej, och någon jag höll av.
Men ibland stämmer det inte bara. Jag var kär i henne. Hon blev inte kär i mig bara. Tror jag.
Vi hade bra sex. Nästan allting var bra. Vi skrattade ihop. Men hon blev inte kär i mig.
Det var hårt men sådant får man ta.
Varför hälsade hon på mig idag? Ville hon kanske ligga med mig igen och hade hon kommit på att hon nog var kär i mig ändå? Hon kramade ju mig?
Vi hade några fantastiska dagar. Och när vi låg med varandra höll vi varandra i handen. Jag kunde vakna av att hon tryckt sig mot mig i sömnen så att vi båda var helt genomsvettiga.
Det var inte bara sex i alla fall. Det var det inte?
Jag kommer inte skada dig, jag kommer att koka KAFFE, och jag kommer att städa. The Deal.
Och sedan äter vi frukost i trädgården och jag sträckläser Svenska Dagbladet och berättar efteråt om allt jag lärt mig.
Det var en olycklig kärlek. Jag tog bort dig från facebook. En väldigt liten pyttehämnd.
Men jag är mycket coolare nu!
Hon tyckte inte lika mycket om mig som jag tyckte om henne. Jag överlevde det.
Men jag vill inte se henne med en töntig man, även om han jobbar på Kino eller har ett klädmärke.
Ibland går man på nitar. Det suger, men så är det.
Hon var en präktig nit, och jag tycker innerst inne att hon inte förtjänade mig.
Jag är lite svag för henne. Och har svårt att bli så kall som jag borde. Jag är ju en fin kille.
Vi hade ganska roligt, hon ville ha barn och sånt som jag också kan tänka mig och hon var smart.
Men hon var livrädd, och trodde nog inte på mig även om hon försökte.
Hon gillade mina händer, min hjärna och min kuk. Thats it. Hon gillade inte mig.
FUCK YOU om du läser detta! Jag kan få ligga med massa tjejer!
Det var inte rätt tid. Det var inte rätt person. Och det är nog fan i mig bra att hon inte föll för mig.
Hon hade gjort mig ännu olyckligare än vad jag är just nu.
28 november, 2010
Aj! Ont i hjärtat!
Det där upplever nog de flesta. Eller så inbillar jag mig. Vill ju liksom inte vara ensam om det. Men nu är vi två iaf. Skönt.
28 november, 2010
Bulls Eye, ozelot. Försöker intala mig att nitarna är tecken på att jag är vid liv. Oftast lyckas jag. ”Jag tror ändå att vi kommer att få allting vi önskar oss” (x-mira).
29 november, 2010
Hårt.
Att kirurgiskt skära av alla band till personen är det ABSOLUT bästa.
Att se FB-uppdateringar från personen i fråga skär i hjärtat vad det än handlar om.
Tiden läker alla sår och att i minst ett år försöka ha så lite samröre med personen i fråga är det absolut bästa.
Jag har varit med om detta två gånger och hur ont det än gör direkt efter så går det över och efter ett tag kan man se objektivt på det och faktiskt känna att man är värd mer än att vara ihop med den personen. Oftast iaf.