Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Starstruck: En fredag på Way Out West

2011-08-13 av ozelot

Att vara på Way Out West och dessutom vara ägare till ett sådant där lite speciellare armband innebär en genväg till Söder och Bromma, fast via en liten gångstig bakom ett staket som leder till Villa Belparc. För det är den här gången på året då hela Stockholms medieelit tycker att det är värt att ackreditera sig och Way Out West är det ballaste som finns. På presstoan träffade jag en gammal klasskamrat från gymnasiet. Vem han var utsänd för? Cosmopolitan.
Det skall bli intressant att följa Cosmopolitans bevakning från Way Out West 2011.

Det utspelar sig alltid några dråpliga scener på VIP området. Att t.ex Leif Pagrotsky försöker beställa en öl men knappt syns över bardisken – en disciplin där Patrik Sjöberg har betydligt större framgång. Han sträckte sig nämligen över Leif Pagrotsky och tog sin öl.
Så visst några kända ansikten får man alltid se och det kan ju vara kul. Fast helt ärligt är de flesta kända bara för att de stått vid en bardisk någon annanstans i stan. Bakom baren.

Har man väl satt sig med en sippat i sig den första klunken iskall Gin & Tonic vid ett lite skrangligt trädgårdsbord och hör musiken från Linnéscenen rulla in över en stora dammen i full algblomning är det lätt att glömma varför man är där. Då är det lätt att skylla på det faktum att den utlovade internetuppkopplingen var lite sisådär under kvällen, och att jag när jag till exempel skulle skriva om The Hives och deras radhuspunk så kunde jag inte ens googla på om de släppt någon ny skiva de senaste sju åren.
Men lite pliktskyldigt kan jag väl rapportera att de spelade som miljonärer, såg coola ut och Howling Pelle var så där rock n roll spattig med höga luftsparkar som man är van vid. En kompetent show som påminner ett vevpositiv som levererar var man än ställer upp det. Allsång på Skansen hade funkat precis lika bra.

Jenny Wilson är ett kraftfält. Jag stod lite för långt bort, lite för långt ut i periferin och det var lite för mycket sol och fint väder för att jag helt skulle sugas in i magin. En vän stod längre in, under tältskuggan och berättade att hon hade börjat gråta, så starkt var det. Jag skriver under på det, var inte exakt där själv men jag förfalskar min egen namnteckning på ren intuition.

Fleet Foxes är Fleet Foxes, någon annan får skriva om dem. Robyn är ett enda medley av hits och ror hem det även i år, dock börjar det bli dags att komma med något nytt. Thåström sjunger som en gråvarg som fastnat i ett taggtrådsstängsel. Kvinnor får kåtslag framme vid scenkanten och får bäras ut, medelålders rockkritiker i kavaj och rock-tischa utspnd till bristningsgränsen skickar ut efterlysning på sina bästa klichéer.
Men så kommer Prince. Alla som trodde att Prince skulle vara en klyscha får skämmas.
Jag skäms lite.

Man kan ju publicera en låtlista, det är ju ett sätt att bygga upp en text. Vilka som var bra, vilka som var sämre. Vilka av de sex extra extranumren som var bäst. Att han rappade med Kanye West, att han inleder med en mäktig 1999, tjuvkopplar en kongenialisk Little red Corvette och drar iväg.
Jag bara stod där och gapade och tänkte att jag hade transponerats till en annan dimension.
En parallell verklighet.

För oavsett om man växt upp med eller ens haft Prince skivor är det helt ofrånkomligt att den här mannen har byggt sitt alldeles egna musikaliska universum.
Han han vara en tvärhand hög, men han har gjort det. En self made man, uppe där med Bob Dylan, Jacko och de andra. Och för mig som aldrig riktigt fattat grejen faller allt helt plötsligt på plats.
Pure Genius. Och jag är stolt att kunna säga att jag var där och bar vittnesbörd.

Jag hade kunnat betala mycket pengar för den bilden dock:

En bekant som jobbade backstage hade helt plötsligt passerats av en udda figur: hon tittade upp och såg vem det var.
Prince på en liten cykel, iförd en vit cape som fladdrade i vinden.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2020-02-11

Det är så lätt att glömma bort hur mkt man får av andra människor. Hur vi sår frön i varann. Hur vi skapar varann genom att se varann och bekräfta sidor i varann som vi inte hade upptäckt på egen hand. Hur vi planterar in kunskap i varann på ett…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2020-01-12

Galleri Kosmos hos Falck/Traneus kan tyvärr inte lämna ut portkoden. Öppet alltid. Stenklevsgatan.

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2020-02-06

Ett salt kex Potatis En stor klyfta Vitlök Döda magbakterierna. Tag ett salt kex och lägg på olivmargarin, skiva potatisen och vitlöken. Lägg vitlök på, och ovan vitlöken potatisen. Och ovanpå lite physalis-sylt som du gjort själv. Det blir både vackert & gott. Sen gör du likadant med kaviar på…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2020-02-11

I kvällens första set inleder saxofonkvartetten Phones 4 med att röra sig i en stor cirkel i rummet de stöter ut varsitt ljud åt gången det är långt  mellan tonerna och vandringen pågår länge. Det finns en spänning i ljud som flyttar sig. Till slut så samlas gruppen på scenen…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...