Bokförsäljningen i Sverige ser någorlunda stabil ut. Trots ett visst tapp sedan toppåret 2007 då rekordnoteringen 45 miljoner sålda böcker uppnåddes ser försäljningen ändå hygglig ut, 2010 var siffran 40 miljoner sålda böcker. Det är inga alarmsiffror för en bransch som ändå fördubblats under de senaste 20 åren.
Men en förlorare kan ändå tydligt urskiljas: Bokhandlarna.

Vi har noterat det i butikerna. Antalet operatörer på marknaden minskar, Wettergrens ägnar sig inte längre åt bokförsäljning – de butikerna togs över av Bokia. Akademibokhandeln lade ned en kursbutik på Vasagatan, öppnade en ny liten statusbutik på Avenyn men lade snart ned den samma med hjärtat i halsgropen. Istället öppnade så småningom en ny på Frölunda torg. Inget konstigt i det kanske.
Vidare expansion i västsverige har dock uteblivit

Hur ekonomin egentligen ser ut är förstås hemlig, såtillvida man inte vill närstudera årsredovisningar som ändå ej ger särskilt god bild då siffrorna dribblas bort av komplicerade koncernkonstruktioner och affärsområden.
Men för den enskilde konsumenten är krisen ändå uppenbar.

I samma ögonblick du kliver in i Wettergrens forna paradbutik på Kungsportsavenyn noterar du att en stor del av butiksytan ockuperats av Presstopp.
En stor rymlig kyl för läsk hummar hemtrevligt. Kanske kan du t.om köpa cigaretter.
Det kanske Patrik Sjöberg uppskattar, som står i ett hörn och pratar om sin jättesuccé.
Han kanske blir röksugen.
Men att sälja tidskrifter och böcker i samma lokal är trots allt ett koncept som inte känns helt orimligt. Och då menar jag inte gamla lösnummer av Lyrikvännen i ett försummat ställ som samlar damm.

Akademibokhandelns paradbutik på Kungsgatan/Östra Hamn i två plan var när den öppnade en arkitekts drömkund. Jag vet inte siffrorna men inte blev det billigt. Den hade ett café inhyst vilket väl inte heller det var en dålig idé. Nog kan man väl leva med espressodoft bland hyllorna, och placeringen var förnämlig med panoramautsikt över Kungsportsplatsen.
Där kunde man gärna ta sig en långlunch och bläddra förstrött i ett impulsköp.

Men butiken var svårarbetad, det tog tid innan kunderna fattade att man kunde ta rulltrappan upp, och fackböckerna gömdes längst in i lokalen med caféet som psykologisk barriär emellan.
Om ens caféet finns kvar är osäkert, det gick svajigt t.om innan Waynes kastade in handduken.
Den gamla ”fackavdelningen” – den gavel som vette åt Hamngatan – finns dock definitivt inte kvar.
Den har tagits över av Löplappet.
Tja, så kan det bli när det rusar iväg..

Grundorsaken till den fysiska bokhandelns kräftgång är uppenbar. Vi handlar allt mer böcker på internet: högskolestudenterna var först att haka på. Dyra utländska kursböcker kan lika gärna beställas av internationella operatörer som Amazon, och Bokus samt AdLibris kunde ta marknadsandelar med trimmad logistik, låga personalkostnader och obefintlig lagerhållning.
De tog snart ett järngrepp om hela bokmarknaden, och förlagen visade föga lojalitet med sina forna kunder som måste skylta med fysiska exemplar och drogs med dyra centrumhyror.

Det är fakta. Men samtidigt går det inte bara att skylla på nätförsäljningen. Bokhandelskedjorna har dragit på sig enorma kostymer med dyra ”marknads- och inköpsavdelningar”, gärna inhysta i prestigefyllda skrapor i Kungliga Huvudstaden, så långt från bokköparna som någonsin möjligt.
Allt skulle ske via centraliserade inköp, och det en gång ganska prestigefulla skrået bokhandelsmedhjälpare urholkades på sin yrkesstolthet och kunnandet försvann i takt med att VD-lönerna trissades upp.

– Vi får inte ens beställa ett gem själva, sade en expedit till mig i julruschen för något år sedan. Vi får hänvisa dem till Bokus fortsatte hon skamset.

Det är en väldigt märklig hållning. För hur klokt är det egentligen att i en situation där bokhandelsbranschen faller som ett korthus under oket av den ökade nätförsäljningen – samt konkurrensen från detaljhandelsvaruhusen och specialiserade pocketbutiker – att då hänvisa kunden till internet för titlar bortom de givna kassasuccéerna?

Akademibokhandelsgruppen har dock svarat med handlingskraft, i alla fall här i Göteborg.
Mycket trovärdig information förtäljer nämligen att man från arbetsgivarhåll nu vill förvandla alla fasta heltidstjänster till 75% anställningar.
Smart drag där.

Vi följer utvecklingen med intresse. Och var skall jag köpa min Zlatan-bok?

Fler relaterade artiklar