Jag heter Sebastian Hess och står bakom skivbolaget Wonderland Records. Min branschkollega Torny Gottberg driver skivbolaget Progress Productions skrev i veckan ett inlägg om hur Spotify påverkar oss mindre aktörer i musikbranschen. GP tog upp tråden.
Torny har rätt i mycket av det han skriver och för en del var det nog lite av en ögonöppnare.
En av Tornys slutsatser var att de större skivbolagen är de som kan casha in på Spotify då deras äldre titlar ändå inte säljer så många fysiska exemplar längre men nu när folk lyssnar en massa på dem på Spotify så tickar pengarna in. För mindre bolag utan backkatalog (äldre titlar) så täcks inte intäktsminskningen i skivförsäljning av ersättningen från Spotify.
Jag skulle vilja säga att detta är tyvärr exakt som vilken annan del av branschen som helst. Det är oftast så att storbolagen tar nästan hela kakan och sen blir det småsmulor att dela bland de mindre aktörerna. Inget konstigt i sak men många vet nog inte hur illa det är ställt.
Ta vilken festival som helst- de betalar helt sjuka gager till de redan proppmätta och sen droppar de ”Tyvärr så finns det inga pengar men det är ju bra promotion att spela hos oss!” till de mindre aktörerna.
Till och med event arrangerade av kommunen gör likadant – de betalar maxgage för de största akterna som ligger på de största bokningsbolagen och de mindre får knappt någonting.
Visst drar de stora större delen av folket men betalar man miljontals kronor (rykten säger t.ex. att The Killers fick 6 miljoner av Hultsfred, att Depeche Mode fick 5 miljoner av Arvikafestivalen, att Prince kostade Roskilde 15 miljoner osv.) så inser man att prestigen ibland helt sopar bort varje tanke på att tänka efter lite före.
Skulle man t.ex. pruta ner Prince-gaget en miljon har man råd att betala 50 andra band 20 000:- vardera och de skulle bli toknöjda med det.
I Princes kassakista skulle prutningen knappt märkas.
Sen tror jag att den stora skillnaden mellan en liten och en stor aktör är att som liten så ser man verkligen hela bilden och varje liten effekt som ett beslut får. Bokaren på en stor festival som tar beslutet att betala 500 000:- för en akt har svårare att se helheten och tänker inte på vad alternativen skulle kunna vara.
Nu kom det hela att handla om lite annat än Spotify men samma problematik finns där. De stora skivbolagen som äger delar av Spotify kan givetvis ställa helt andra krav, och på det sättet hela tiden maximera delen av kakan de får. Det är bara så det är.
Sen är det till viss del enkel matematik. Skall Spotify kunna betala ut märkbart mer pengar behöver de mycket större intäkter – är folk verkligen beredda att betala mer eller höra ännu mycket mer tjatig reklam? Man kan inte klaga på ersättningarna till banden samtidigt som den enskilde konsumenten knappt sträcker sig till att betala 99:-/månad för tjänsten.
Skall man försvara Spotify ytterligare lite så har de faktiskt dragit tillbaka en massa folk som tidigare bara ful-laddade till att numera betala för sin musikkonsumtion.
Efter att detta belyses lite mer så kan jag bara hoppas att några fler där ute förstår problematiken som finns. Ofta när jag berättar för folk så hajar de till och jag tror att den insikten sedan gör att de är lite mer benägna att stödja mindre aktörer mer aktivt.
Och får man komma med ett önskemål så vore det intressant om någon festival kunde gå ut med gagerna de betalar till akterna de bokar. Visst kommer Way out West och andra kommersiella festivaler hävda att det är affärshemligheter och skulle påverka konkurrensen om de avslöjade gager men event som Kulturkalaset som finansieras av skattepengar borde väl inte behöva dölja något.
Senaste nytt i debatten är att Spotify svarade på GP:s blogginlägg med sin syn på saken.
Dock inget där heller som ändrar faktumet att det är och alltid har varit svårt att driva ett litet företag i en bransch där några stora har nästintill monopolstatus.
Sebastian Hess
Wonderland Records & Music Management
Indie-AW (som blir Real Indie i april, mer info inom kort).
Depeche Mode Party Gothenburg
