Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Den andre mannen

2012-11-26 av ozelot

Tystnaden efter du drog; en kvardröjande doft av parfym. En spotify-lista fylld av portugisisk fado-musik och ett askfat på blkongräcket, djärvt balanserade precis på kanten. Det var så du ville ha det tror jag.

Sorgen av att vara den som var sist kvar, och att inventera spåren efter dig likt en besatt rättstekniker.
Ditt DNA all-over-the-place, kvartsrökta cigaretter med ditt läppstift som jag nu röker girigt.
Tar djupa halsbloss, håller kvar dig lite längre än jag borde.

Det var en stulen helg, jag var dig förvisso trogen, du var bara otrogen.
Jag var den andra mannen, och lika mycket som jag hatade känslan att du nu återvände till en annan, lika mycket älskade jag känslan vad du riskerade, och gör gång på gång.

Samtidigt: En medkänsla med den mannen som var den försmådda.

Lyckligt ovetandes men likaledes försmådd.
I sin mage måste han känna en molande känsla.
Hur han ville ta fatt i ditt ansikte och kyssa dig. Men tvekade, självförtroendet som vacklade.
Det gjorde i alla fall jag, då det drabbade mig.
När det hände rubbades min självkänsla och tilltron till mänskligheten skakade i sina grundvalar.
Världens mest attraktiva person var man då, i en handvändning, en spottloska på allas näthinna.
Otrohet.

Jag tror inte otrohet handlar om att någon egentligt tillkortakommande; hos den försmådda alltså.
Inte ”tråkig i sängen”, eller ens tråkig i någon mindre allmänhet.
Ofta tror jag att själva otroheten, brottet, är rätt kass och bara förknippad med skuldkänslor.
Något man skyndar sig igenom, för att få det gjort. För att man kan.
Men det finns nog undantag. Såklart.

I det perspektivet vill jag ju naturligtvis se mig själv som undantaget.
Som en riktningsförändring.
Som att du kommer att välja mig till sist, vilket vi vet innerst inne aldrig kommer ske.
Lånad tid.
Jag är inte den det är synd om här, det är inte synd om dig.
Men fan vad jag vill att du skall komma in igenom den där balkongdörren igen, och låta den brandgula badrocken av sjuttiotalsfrotté falla.

Måsarna kivas sinsemellan nere på gården om något kvarglömt byte, nån fyllskalle har lämnat en halväten kebab på ett trädgårdsbord.
Portugisisk fado ur ett par burkiga datorhögtalare blandas med måsskrän och ljudet från en avlägsen bilsstereo. Umpa Umpa.
Någonstans där bortom: Det Stora Havet och allt som aldrig blev.

Jag är den andre mannen.
Känslan med det där lilla lyftet dina höfter utförde för att bli befriad från dina trosor var magiskt, spännande. Kärleksfullt, men solkigt.
Det finns få andra saker i tillvaron som initierar de kickarna.
Den smått desperata uppåtblicken: Du ville ha mig inuti. Nu.
Men den andre mannen, det är jag.
Kickarna varar inte hur länge som helst.

Jag tittar på dina bilder på Facebook, tänkte om det var vi.
Och tänker på det jag åtrår som mest: Den andre mannens revir.
Att få gå och hålla dig i handen på en gata utan att skämmas. Att få ge dig en puss på ett café.
Vilken hopplös dröm.

Jag ser ut över den lilla världen som blev som universum för en stund.
Jag får inte ringa dig.
Allt jag har är dina kvarblivna artefakter, dina fimpar,
nån kvarglömd SSRI-tablett, minnet av din hud.
Du var hos mamma, hette det.
Nej, du var hos mig.
Hur jag önskar att du en gång skulle stå för det.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-08-17

Hade tänkt kolla in Jarl Hammarbergs utställning på galleri i Haga. Men kom inte längre än till den gröna soffan i mitt sovrum. Man håller på med det ena å det andra för att hålla sin mentala och fysiska hälsa så länge man är här. Ett projekt som bidrar till…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-08-18

Det stilla höstregnet som faller utanför fönstret vet inte om att jag är så omanlig som jag är det bedömer mig inte ibland så ynklige fege mesen Stefan Falck som alltid leker riktig man och hjälte och rockpoet Johan Lindqvist ÄR inte rocknroll, fattar inte va bra rocknroll är hyllar…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-08-21

Det kändes som att sommaren tog slut när Lotta hade sista repetitionen. Det va inte så varmt men ändå lagom. Hon kom med sina jeans och en brandgul blues med kort ärm, fram till scenen och småpratade med publiken. TV- värdinnan sprang också runt och pratade med folk. De va…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...