Klockan är 21:00. Måndagkväll. Sitter och lyssnar på den där Spotify-listan som jag har på flera gånger varje dag. Heter något så poetiskt och fint som ”Vi ska sitta i skräddarställning och bara lyssna”. När det kommer till att döpa spelningslistor så är jag väldigt mån om att det ska vara något genomtänkt, och inte bara ”Goa låtar”, ”Blandad skit” eller ”Party” osv. Och, all musik i den här listan jag lyssnar på nu…det är verkligen…sitta i skräddarställning och bara lyssna-musik (även om jag nu sitter med korsade ben på en pinnstol och gör annat än bara lyssnar…).
Så, om ni gillar eller behöver lite avkopplande och skön musik denna afton så kan ni ju alltid kolla in denna länk. Det är alltifrån Sea Lion, Transwagon och Graveyard till Marc Bolan, John Mayall och Rolling Stones som ingår i denna fantastiska playlist.

Ny vecka på folkhögskolan. Måndag den 14 januari och det känns som vi kommit igång lite mer på allvar med våra lektioner. Börjar 09:10 och slutar 14:30 varje dag. Inga direkt långa dagar, men…det gör inte mig något. Det är ganska självständigt arbete. Det blir vad man gör det till lite grann. Passar mig bra.

Idag har vi fördjupat oss i Photoshop mest hela dagen. Jobbat med bilder som vi fotograferat under förra veckans fotolektioner och fått visa upp för både lärare och elever. Vår lärare heter Jon och är från Danmark, alltså är hela lektionen främst på danska. Han är snäll nog att prata svenska ibland, vilket känns bra. Det går förvånansvärt bra att med de där nordiska språken. Mycket engelska blir det också då vi har elever från andra delar av Europa också. Men det är skoj och väldans lärorikt. Jag som tidigare bara pratat Kurt Olsson-engelska har lärt mig en jädrans massa på att ha grannar från Holland och England här.

När skolan var slut följde jag med Daniel ner till Kungälv. Han hade beställt hem Photoshop Elements och skulle hämta paketet på Konsum.
Daniel är norrlänning och pratar roligt. Det går inte att låta bli att prata norrländska när man umgås med honom.

Vädret har varit fantastiskt hela dagen. Solen har varit som en brinnande eldklot (öh, vilket det förvisso är också men, tja…) och varit nästan overkligt stark. Som på film. Daniel och jag gjorde konstiga ljud för oss hela tiden som ”Oh! Kolla!”, ”Ah! Herregud!”, ”Titta! Faen vad fräckt!” och tryckte av på våra kameror gång på gång.

Tillbaka till skolan igen blev det middag. Mellan tuggorna på raggmunken pratade jag och en dansk tjej om synen på homosexualitet på Färöarna. Ganska intressant samtalsämne.
Efter middagen blev jag medbjuden ner i källaren och ett reggaebands replokal. Jag fick agera sångerska lite halvt då deras original var förkyld och inte kunde medverka. Främst spelade jag djembe-trummor; faen vad roligt det är! Och vad roligt det ÄR att jamma överhuvudtaget. Jag måste skaffa ett band, eller…jag måste…göra något. Spela, doa, dansa, hoppa, slå på något, spela en grej…

Ett gäng från några hus härifrån frågade om jag ville spela basket med dem. När de knackade på hade de världens sportdress på sig med shorts, t-shirt och classic gympadojjor. Basket är förvisso den absolut roligaste sporten, och om jag inte var precis nyduschad och så frusen av mig (jo, basketplanen ligger utanför mitt hus. Och det är snö överallt…) så hade jag gärna varit på.
Men icke, min plan för kvällen är att skriva plan över läsårets absolut viktigaste och största uppgift. Vad det blir får jag berätta om en annan gång. Nu ska jag, som sagt, skriva och äta russin. Det är världens käk, kittlar dödsskönt i kistan!

Puss och kram, fred och kärlek!
Mvh Josefine