Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Min kamp IV: Makten och ärligheten

2013-07-08 av ozelot

himmelMin pappa ringde. Eller rättare sagt: Fyrtiotalet ringde, decennier emellan honom och mig ringde och ringer fortfarande i min skalle. Det var ett tag sedan vi sågs, mötet var taktiskt planerat, på neutral planhalva, och vi synade varandra som två ärrade boxare som vet att nästa slag mot tinningen kan innebära slutet av karriären.
– Du ser bra ut, har gått upp några kilo. Det klär dig. (han)
– Du med. Du är brunbränd. Spelar mycket golf? (jag)

Pappa kom i sin bil. En ganska fin bil och det bara slog mig att jag under i alla fall under överskådlig tid – om ens någonsin – kommer ha råd att köpa en sådan.
Jag frågade artigt: ny bil?
Han slog nästan ner blicken, för en sekund, lagom för att öppningen i garden skulle kunna öppna för slaget som för all framtid skulle besegla karriären.
Han hämtade sig.
Men känslan kvarstod, han rullade sin elektroniska bilnyckel som en trofé mellan fingrarna och jag visste, visste att om det kom till ekonomi, om att ha mest i slutet när allt summeras, så skulle jag förlora.

Jag kommer aldrig kunna komma upp i den levnadsstandard min far har,
eller ens den jag själv är uppväxt i.
De guldår som hans generation skördade in kommer aldrig igen.
Jag säger det, inte argt, bara krasst konstaterande.
Han skruvar lite på sig, tycker nog samtalsämnet är lite prekärt.

Jag säger någonting, som jag inte riktigt formulerat för mig själv innan, men bara instinktivt känner är rätt:
– Man måste vara rik för att bli rik.
Och ett bråddjup öppnade sig, i alla fall min och min pappas värld, och det överskuggade resten av vårt möte.
– Hur menar du då, frågade han. Lade huvudet på sned som en rutinerad pugilist som förberedde sig på närkamp.
Lite pillemariskt sådär. Jag drog in all luft i magen jag kunde.
Måste. Kunna. Förklara. Det. här.

Jo pappa. Du byggde landet – tack för det.
Men när du slog dig lös en gång, staden hägrade och så vidare och du tog din kappsäck, så gav de bort fyrarummare i Vasastan nästan gratis. Hyrorna var perverst låga.
Du fick ägg och fläsk, och en hoprullad bunt sedlar från farsgubben om det knep.
Idag lägger människor mer än hälften av sin disponibla inkomst på boendekostnader, amorteringar, hyror, parkering etc.
Vad är mest perverst?
Så sa jag.

Min pappa tänkte efter. Jo så var det kanske, men han var sparsam!
Lade undan pengar, minimerade utgifterna, det gjorde han än idag!
Och berättade hur han fått ner boendekostnaderna, på huset.
• Genom att installera bergvärme
• Genom om att spela ut bankerna mot varandra och få dem att sockra sina bud
• Genom att placera sina pengar där de ger mest avkastning.

Vi har inte setts på sju år. Jag börjar tänka att det finns en anledning, att jag har gått om min far i intellektuell mognad, och att det är en plågsam process.
Han har gula, sneda tänder som han petar i hela tiden.
Tänker jag.

Min pappa har idag en månadskostnad på 3.800 kr, för en villa på över 200 kvm, i Hovås.
Det är avsevärt mindre än många får betala för ettor i Vasastan, ja t.om Bergsjön
– Men du kunde ju betala av alla lån, betala bilen rakt av, kunde KÖPA bergvärme för åttiotusen.
(Jag är ju glad om jag kan köpa tre pepparshots i slutet av månaden)
– Eller än mer åka på skidresa, som du förkunnar att du gör tre gånger om året, köpa carvingskidor varannan säsong!
(Herregud, det är jag som skall berätta för dig om carvingskidor, inte tvärtom)

Det piper till i min telefon. Det är en smartphone, t.om en iphone.
Min far skiner upp, tar upp den och väger den i handen, hittar äpplemärket på baksidan och förkunnar sin dom.
– Men en sån här, det har du råd med, det har du.
Jag försöker förklara. Att det inte är nån senaste modell, att jag faktiskt behöver en mobil med internet och sånt tockent, och att jag faktiskt fick den av en kompis och har helt vanligt kontantkort.

Att försvara att man har en iphone för en far som har tre par carvingskidor?
Och kör en Porsche Cayenne för att den är bra att förvara golfbagar i?

Han har inte behov av en dyr telefon, säger han.
Han tror att den har kamera men har aldrig använt den.
Helt säker är han inte, kan vara en Nokia.
Något behov av att spela musik med en telefon har han aldrig känt.

Däremot har han ett bra telefonavtal: kostar 1.50 i månaden för både bredband, telefoni, polska trädgårdsmästare och satellitspaning över grannens carport-tillbyggnad.
Man måste vara rik för att kunna spara.
Går jag in i en vanlig telebutik så får jag värja mig för försäljare.

* Styra undan samtal från långsiktiga abonnemang, hur bra de än är.
Förklara den där CSN-räkningen för flera år sedan.
Blipp säger datorn då. Skämskudde på.
– Men vi har ju väldigt fördelaktiga kontantabonnemang!

Vi går över till andra ämnen.
Han har läst lite grejer om vad jag gjort, har vissa synpunkter och jag förklarar.
Han har sett mig en tidning och har klippt ut det men har svårt att minnas vad artikeln egentligen handlade om.
Lägger ut texten i mitt tycke helt pedagogiskt över vad jag håller på med, vad jag vill.
Efter kanske fem minuter börjar hans blick flacka, han blir osäker, tappar tråden.

– Du skulle inte kunna tänka dig att börja i affären igen?
Eller: Varför började du aldrig på universitetet? (jo jag gick ju där, remember..)
Att förklara sin livsuppgift, en dröm, för sin far och mena det.
Och att bli hänvisad till sitt sista brödjobb, som man hatade

Jag vet. ”Ge honom chansen”.
Han hörde ju av sig i alla fall, gjorde han inte?
– Kan du inte vara lite smart. Håll dig väl med honom, kanske kommer en slant?

Jag ser mig omkring.
Det är schysst här, inga direkta klagomål.
Men jag kommer aldrig komma upp i mina föräldrars levnadsstandard.
Det smärtar lite, på ett sätt jag inte riktigt kan sätta fingret på: Mäter jag min egen lycka efter så enkla referenspunkter?

Min KAMP
Del 1
Del 2
Del 3

Plats för egna anteckningar:

Kommentarer på Min kamp IV: Makten och ärligheten

  1. A-M

    Väldigt fin text, och smärtsam.

  2. Ce

    Alltså jag gillar verkligen det du skriver! Finns det mer att läsa någonannanstans, eller förblir du anonym?

  3. Sofia

    Hmm jag ramlade in på en text jag verkligen inte gillade..men fortsatte bläddra vidare i bloggen. Den här gillade jag skarpt!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-08-17

Hade tänkt kolla in Jarl Hammarbergs utställning på galleri i Haga. Men kom inte längre än till den gröna soffan i mitt sovrum. Man håller på med det ena å det andra för att hålla sin mentala och fysiska hälsa så länge man är här. Ett projekt som bidrar till…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-08-18

Det stilla höstregnet som faller utanför fönstret vet inte om att jag är så omanlig som jag är det bedömer mig inte ibland så ynklige fege mesen Stefan Falck som alltid leker riktig man och hjälte och rockpoet Johan Lindqvist ÄR inte rocknroll, fattar inte va bra rocknroll är hyllar…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-08-21

Det kändes som att sommaren tog slut när Lotta hade sista repetitionen. Det va inte så varmt men ändå lagom. Hon kom med sina jeans och en brandgul blues med kort ärm, fram till scenen och småpratade med publiken. TV- värdinnan sprang också runt och pratade med folk. De va…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...