Igår publicerade jag en tämligen uppmärksammad text om Port Du Soleils beryktade gästspel på Posthotellet där bland annat tio danserskor från strippklubben Chat Noir gjorde ett lättklätt framträdande. Reaktionerna lät inte vänta på sig utan det publicerades i rask följd artiklar i såväl Metro, GT och GP. Men detta var ingen engångshändelse – precis som bland annat Nöjesguidens Björn Werner noterar utan – ett föga platoniskt vänskapsförhållande mellan Port du Soleil och Chat Noir som pågått i mer än ett år.
Bland annat på Brewhouse som drivs i nära samarbete med Göteborgs kommun.

Pressrapporteringen från helgens bravader – där Clarion sökt specialtillstånd om extra öppettider till 04 och även beviljats detta av tillståndsmyndigheten trots att det uttryckligen strider mot riktlinjerna – har inte saknat övertoner och framför allt Posthotellet har sågats jäms med fotknölarna.
Kanske främst för att de faktiskt svarat på medias frågor och efter en viss inledande tveksamhet gjort en hel pudel och bett om ursäkt för det inträffade.
Uttalande från Port du Soleil lyser dock mig veterligen helt med sin frånvaro – trots att det är de som faktiskt bokat eventet.

Men de som spankulerat utefter Avenyn en sen fredagsskväll kan knappast ha undgått strippklubbarnas offensiv de senaste månaderna. Släpvagnar smyckade med Chat Noir-dekaler har stått sida vid sida med polispiketerna och raffinerat klädda tjejer från klubben har delat ut flyers till hugade nöjeskonsumenter.
Ingen i vare sig kommunledning eller från mediahåll har lagt ihop ett och ett:
Vad vi ser är en kommersiell och ibland cynisk verksamhet som vädrat tidig morgonluft – som av en händelse i bakvattnet av att Göteborg som stad rådigt gick emot strömmen med sitt införande av tretillstånd på just nämnda fredagar.

För faktum är att i samma ögonblick som nattklubbarna stänger och folk väller ut på gatan i ett illa regisserat skådespel som saknar motstycke så börjar folk fumla efter den där flyern med de inbjudande kurvorna.
Ty där svartklubbarna ännu inte riktigt fått styrfart har strippklubbarna hela tiden stått väl rustade: Verksamheten lutar sig bekvämt tillbaka mot närmast helt oreglerade öppettider, och vad spelar ”bara folköl” och 200 spänn i inträde för roll när fyllan redan står i zenit och majonnäsen nätt och jämt torkats bort från hakan utanför gatuköken?
Jag har personligen sett helt blandade sällskap med både tjejer och killar fylla taxibilar till bristningsgränsen med adress Bellmansgatan, och jag har även hört taxichaufförer implicit tipsa om det.
Chat Noir, Wandas och vad de nu heter har alltid öppet och det är nog många som vill ha del av den kakan.

I dagens GT försvarar sig Posthotellets VD Fredrik Blomberg med att han inte sett någon beställning till Chat Noir, och inte heller någon faktura.
Jag tror honom på orden – jag tror knappast detta är någonting som vare sig inhyrda klubbar eller lokalvärdar som kommunstyrda Brewhouse eller Clarion Post behöver betala för.
Det är en helt rationell ekonomiskt betingad marknadsföringsåtgärd från Chat Noirs sida när tjejer med tejpade bröstvårtor viftar med tomtebloss på någon viphylla full med braksvennar på något företagsevent gone Aya Napa.
Ni vet var ni kan gå sen, killar. *Hint hint*
Och mindre nogräknade klubbarrangörer slickar sig runt munnen.
Gratis är gott.

Jag tycker egentligen inte att det är något moraliskt problem om folk vill gå på strippklubb och se någon analblekt tuttfia jucka mot en lättmetallstång – folk får väl göra (nästan) vad de vill.
Men när 20-åriga Lisa skall gå ut och dansa på ställen som Port du Soleil så kanske hon inte skall behöva bli omringad av en hord toplessdansöser från en kommersiell porrklubb – för att sekunden senare bli uppträngd i ett hörn av nån lobotomerad stekarsvenne med kåtslag som inte kan skilja på orsak och verkan.
Du kanske inte heller vill att din egen 20 dotter – eller son! – skall landa på Chat Noir framåt småtimmarna.

Vad grundar jag denna krönika på då, undrar ni? Jag skriver krönika och personlig reflektion – jag kan inte påstå att det är undersökande journalistik – det finns helt enkelt ingen polis, myndighetsperson eller krogägare som vill yttra sig öppet om detta.
För de två tidigare kategorierna är det enkel matematik. De har ju själva drivit igenom beslutet med tretillstånd med dubiöst resultat och hänvisar undflyende till någon utredning.
Krögarna däremot de vet nog men vågar inte säga någonting. Killarna i kretsen kring de här sexställena är förmodligen alltid inte helt trevliga att ha att göra med om de blir lite purkna, vad vet lilla jag?

Men så här, som en mycket initierad person i nöjessvängen sa till mig tidigare i dag:
– Porrklubbarna har aldrig tjänat så mycket pengar som de gör nu efter tretillståndet infördes!