Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Full i Mölndal: En reseskildring

2014-04-06 av ozelot

Har ni tänkt på hur långt Mölndal är? Det är lite som en Western-stad, med en enda gata men utdragen till vad som känns som är flera mil där nordanvinden ohotat drar fram. Dit har jag begivit mig för att inspektera Mölndals barliv. Det visar sig vara en ganska optimistiskt infall.
Ursprungsplanen var att promenera från Örgryte, bara korsa vägen och så VIPS vara mitt i smeten i Downtown Mölndal! Hinna med ett besök på Kråkans i Kvarnbyn, eller kanske ta det först?

Jag jobbade en gång i Mölndal, vid taxegränsen Lana.
Så att medelst promenad ta mig från Elisedal ungefär till Mölndals bro i lite svalt duggregn ter sig som en baggis.
Jag går kanske fem minuter, plockar upp Iphonen och kartfunktionen för att kontrollera att jag verkligen går åt rätt håll.
Testar kompassen med för säkerhets skull. Jo, det stämmer.
Ser inte en käft nånstans, det som jag först tror är centrum visar sig vara en stängd Q8 mack.
Jag är sjukt sugen på en öl, och börjar försmäkta.
Trycker näsan mot glaset och ser lystet på pyramiderna av 3.5-or där innanför.

käftlöst

Var är alla? Bara massa bilfirmor överallt och jag börjar inse fördelarna med massbilism.
Förbi passerar mig buss 25 i riktning mot Balltorp.
Har alltid undrat vad Balltorp ligger, nu börjar jag misstänka att det är ÄNNU längre bort än Mölndal
Hoppas Lutherhjälpen når dit tänker jag deltagande.
Därefter på bekväma soffor av plysch, svällande widescreenskärmar och nyskördat Bag-in-Box vin.
Den frammanade bilden ter sig helt plötsligt inte allt för motbjudande.

Jag inspekterar det lokala affärslivet, och tar en sipp ur en liten medhavd petflaska överblivet rosévin.
Känner mig inte helt felaktigt som en landstrykare bland alla bilfirmor och svindyra BMW:s.
När jag drömmande dröjer mig kvar framför ett tyskt efterkrigsunder stannar en vaktbil till och lyser mig i ansiktet med en ficklampa.
Klockan är inte ens halv tio, tror de att jag skall göra intjack på Hedins bil inte ens salongsberusad!?
Jag försöker vifta bort bilen med handen men det är som med getingar, vaktbilar blir bara än mer envetna.
Små och löjliga Nissan har de också, knappast några penisförlängare.
Till sist blir jag i alla fall av med den, och fortsätter min djärva expedition mot Mölndals Mörka Barhjärta.

föslossningJag är född där tror jag. Känns betryggande i alla fall.

Stannar till vid ett nybygge med bullervägg. Yimby skulle säkert bli eld och lågor!
Tar en sipp till av rosévinet och tänker att jag får tipsa dem. Sipp till.
Jag är folkbildaren i samhällstjänst!!! eldar jag upp mig själv, får en liten tår i ögonvrån och håret på överarmen reser sig av sinnesrörelse.

Å herregud! Ett ställe! Jag kisar mot det upplysta fönstret: inga walkers i närheten i denna zombiekommun.
Men lyckan blir kortvarig. Bara pizza och kebab, lättöl och Zingo i kylskåpet.
Stoltserar med utkörning och kortbetalning gör de dock!
Fantastiskt, kortbetalning har kommit till Mölndal.

åbropizza

Men snart skall jag vara framme i Mölndals Centrum, jag går till och med fram till en kur och ser att det bara är en hållplats kvar. Bussen som passerar på vägen dit skall visst till Lackarebäck.
Dit vill jag inte, jag skall till Mölndals Centrum!
Tar en slurk fickljummen rosé och känner mig plötsligt lite berest.
Tänk vad mycket jag fått lära mig om Mölndals satellitstäder!

Nu närmar jag mig faktiskt någon form av av diversifierad bebyggelse.
Visserligen inte barer, som var målet med kvällen, men en kyrka ser jag. Alltid nåt.
En guldsmedsbutik där någon knackat bort ordet guld i neonbokstäverna.
Haha, bra att ha en smed i kvarteret. Om man behöver sko om hästen eller så.
Smider upp planer över vad jag skall göra, upprättar mentala checklistor att bocka av under kvällen.
De här skrev jag ner på facebook igår:

Parametrar som kommer tas hänsyn till:

– Sitta ensam själv-med-en-öl faktor och tragikbonus
– Ölpriser såklart
– Musik och atmosfär
– Generell hygglighet hos personalen
– Finnes kvällstidningar att låna
– Jack Vegas maskiner eller inte.
– Generell Onykterhet på stället (ju onyktrare desto bättre)
– Eventuella lockrop och raggningsförsök av bedagade damer

Jag hittar Mölndals Brogata, det verkar förtroendeingivande. Jag tror ett tag att jag är i Åmål.
Idrottens bingo hittar jag, en Akademibokhandel. Plus en Dressman-butik.
Babyproffsen finns också de representerade.
Man anar att det kan gå hett till, även i Mölndal.
Tar en rejäl slurk rosévin ur Loka-flaskan – det har en bismak av papaya.
Det bekommer mig inte för nu skall jag lägra halva Mölndal!

Ser en restaurang, stängd. En stängd fruktaffär.
Men till sist: Sunkbarslyckan är total!
På en tvärgata hittar jag ett ställe och det står folk utanför och röker. Och går in igen!
Brukar alltid vara ett gott tecken fastslår jag med kännarmin.
Tömmer slatten med rosé och känner plötsligt att jag är lite full. Hur gick detta till, när jag inte varit inne på ett enda ställe än?
Mystiken tätnar.

Öl! Jack Vegas! Fyllon!

Och i alla fall några kvinnor inkvoterade som inte behöver dateras med kol-14 metoden.
Jag är i sjunde himlen.
Stället heter Royale tror jag, på utsidan ser det ut att vara indiskt (jag hade rätt, efter googling) men gastroprofilen är oklar.
På griffeltavlan läser jag mig till att en Nachotallrik kostar 49. Det finns även ölkorv, föga indiskt.
Ölen verkar ha kostat 43 kronor efter vad jag kan rekonstruera av växeln på en hundring. Får även en till av återstoden av den så analysen är helt vetenskapligt säkerställd.

sällskapet

Jag inspekterar närmiljön:
Två tjejer sitter vid ett bord, dock icke märkbart intresserade av min fägring.
Ärligt talat är jag nog ganska lättad över detta faktum.
På väggen den vanliga mustiga blandningen av gamla emaljskyltar, fotbollsdekaler och krimskrams.
Även Belgiska ganska-finölen Leffes stoltserar med en logotyp.
Jag beställer en, men ”bartendern” skakar avvärjande på huvudet. Finns inte.
Konstverket med reproduktionen av Dardels ”den döende dandyn” hade inte kunna kännas mer malplacé.
Vad har han gjort för ont för att hamna här?
Jag kan själv relatera till den känslan

Nu gick dessutom tjejerna, och jag känner mig motvilligt lite dumpad faktiskt.
Lämnade en halv öl efter sig gjorde de också.
Är jag inget hett villebråd ens i Mölndalsbro är jag illa ute.
Självförtroendet sjunker i botten.
Den enda gästen i bardisken utöver mig själv pratar inspirerat om sitt nya jobb som frystekniker.
Det här var inte riktigt planen.

Jag försöker summera sunkintrycken.

Klart minus är att stället inte stoltserar med en cigarettautomat med enbart röda John Silver eller Prince.
Inte ens en kondomautomat på toan.
Däremot rullar stammisar rulltobak på bardisken med stor självklarhet. Hoppet om tillfälligt könsumgänge för kvällen verkar ganska nedprioriterat hos klientelet.

Ett annat plus:
extremt nedslående för ensamkommande män.
Inga kvällstidningar på bardisken. Hit kommer man för att dricka, inget annat.
Inte ens min Iphone med 3 har mottagning, den bara ”söker”.
Jag går loss på ”anteckningar” istället (det enda som funkar)
Det blir ganska många, varav hälften idag ter sig obegripliga.

Efter att ha inspekterat shotutbudet får jag till sist en, tyvärr ingen turkisk peppar eller annat exotiskt utan en prima maltwhisky: serverat i just ett shotsglas med ytspänning.
Omtänksamt nog uppvärmt redan och direkt från diskmaskinen.
Livsledan är total, och jag ser mig om efter någon krok i taket att fästa slipsen i.

Nu dyker plötsligt en av tjejerna upp igen, och det går ett sus genom lokalen.
Hennes väninna ansluter lika punktligt som en venerisk sjukdom nån minut efter.
Det luktar rök om kläderna.
Den första tjejen som jag först spanat in som verkade minst hemsk tycks ha tagit en hutt därute i elementen, för nu kan hon knappt prata rent.
Lägger ut texten om ett ställe längre nedåt gatan där hon inte vågar visa sig idag.
Det var helg igår också, minsann!
”ÅÅ det är så pinsamt”, summerar hon.
Jag lägger deltagande huvudet på sned.

Jag blir lite nervös och trevar efter den polska nät-Viagran jag inte har.
Kommer det här gå?
”Är det vi?”. ”Sa det verkligen klick, eller var det det bara nån som stängde en dosa Catch Mini?”.
Jack Vegasmaskinen räddar mig. Hennes kompis vann tydligen nåt, och nu är det high life på hela stället!
Jag blir uppbjuden till dans av en bastant serbisk man som tar mig i armkrok.
Säger att jag bara skall ta en cigg men avviker istället raskt från brottsplatsen.

Jag känner mig för tillfället lite lättad men ändå nedslagen.
Jag flanerar runt lite i Mölndals Centrum. Helt öde.
Är det Tjernobyl jag kommit till där de enda som överlevt är på det lokala tukthuset?

På vägen tillbaka mot stationen passerar jag nån slags öppen scen konstruktion på ett övergivet torg.
Jag gaskar upp mig. Där skulle man stå nån gång!
Jag kissar från scenkanten, ut över asfalten i en svepande rörelse.
Ingen ser ingen hör men en liten härförarkänsla infinner sig ändå.
Den behövs, men blir kortvarig:
Några ungdomar som verkar ha tagit något stryker förbi och skränar. GHB?
Håller hårt i plånbok och nycklar och stoppar in privatsakerna.

former
Vid Göteborgsvägen tittar jag in i en asiatisk restaurang med det förtroendeingivande namnet Sushi Thai King.
Det ser inte särskilt sunkigt ut alls, men jag börjar få upp törsten igen och Falcon-skylten utanför har samma nyckelretande effekt på mig som klicket från Semper-burken för ett blöjbarn.
Mmm äppelmooos!
Jag stegar fram så rakt jag kan till disken och skall beställa just en Falcon.
Falcon har tydligen nära på totalt skyltmonopol i Mölndals Bro har jag noterat.
Liten branschutvikning bara, bortse gärna från detta.

Men se de det går inte alls – kortmaskinen funkar inte.
Kyparen gör en effektfull handrörelse med handflatan framför strupen. Kort. funkar. inte.
Anar dock en ljuspunkt: tvärsöver gatan ligger stationen, där en Bankomat-symbol lyser förtröstansfullt som en stjärna över Betlehem. Jag tar rulltrappan i tre kliv.
I korridoren fram till Bankomaten står ett par i trettioårsåldern och vänslas. Tar ut 300 kr.
Rånrisken känns ändå försumbar just här, och slår på stort.
När jag passerar paret igen har killen handen innanför tjejens byxor.

Återkomsten till ”Sushi Thai Kungen” blir inte den triumf jag föreställt mig.
De har passat på att stänga medan jag sprang till bankomaten. Inte ens ledljus därinne.
Spanar in genom fönstret i sökande efter mänskligt liv men framför allt min vän mr. Falconetti.
Några av de andra ställen jag passerat förbi på hitvägen i jakt på Mölndals verkliga mörka barhjärta har också stängt.
Klockan är inte ens 23, en lördag i Mölndal! Jag är besviken.

Bara tomma solarier och blomsterbutiker så långt ögat når. Det orkar sig fram till några bilfirmor också.
Men! I nästa kvarter ser jag: Kolgrillen Kök & Bar! Det är ju en av tipsen jag rekat mig fram till inför detta äventyrliga journalistiska uppdrag. Efter ett tips från allmänheten!

Kolgrillen ”serverar mat lagad med kärlek: svensk traditionell husmanskost, äkta stenugnsbakad pizza och kolgrillad a la carte meny.[…] och meny och vinlista är anpassat efter detta.”
Jag känner mig lika trygg med denna avsiktsförklaring som firma Persson och Schibbye måste ha gjort när de först korsade gränsen till Ogaden med ONLF-gerillan som ledsagare.

Lokalen ser ganska luguber ut: trist anonymiserat vitt med fejkat korsvirke på väggarna.
Men jag slår snabbt dessa onödigt negativa tankar ur hågen när jag ser skylten: Öppet till 24.
Dessutom är det folk därinne, några sällskap sitter inkvarterade vid bord och ser inte särskilt plågade ut över detta faktum.
Totalt hipsterfritt. Om nu inte detta är det nya ”normcore” funderar jag slugt och kliar mig i det obefintliga kosher-skägget.
Jag drar i dörren och den är gästvänligt olåst.

kolgrill

I baren står en existens i sjukpenionärsåldern som just – kan man anta – fått beställa en öl på nåder.
Iskall Carlsberg intygar han. Inte Falcon!
Jag vill ha en likadan, informerar jag sommelieren bakom baren.
En polisbil susar förbi på Göteborgsvägen med påslagna sirener. De spelar Ace of Base i stereon.
Det här blir bra, sunkfaktorn återställd.
Men. Nähä. Tio minuter.
Vi stänger om tio minuter.
Jag försöker protestera. Det står ju 24 på dörren, klockan är tio i elva!
Ja, vi stänger elva hävdar butlern självsäkert.

Jag funderar ett slag, jag kan ju inte göra Mölndal-By-Night och bara bevistat ett enda ställe.
Det håller inte rent pressetiskt, eller hur?
Jag tar one-for-the-team: ”Okej, jag är snabb, jag hinner”.

Jag slår mig ner vid ett ensamt bord.
I samma sekund som ändan träffar sittdynan reser sig plötsligt samtidigt tre sällskap upp, stolar skrapar mot golvet och väderriktiga kläder hasas på. Det hemtrevliga sorlet dör tvärt.
Perfekt timing, verkligen.
Nu är det bara jag och sjukpensionären kvar, som för egen del världsvant har installerat sig vid ett rafflande parti Jack Vegas.
Ace of Base har splittrats, lukten av Ajax sprider sig över lokalen och jag får freda mitt glas för en hetsig wettexduk som går fram över borden med perfekt kalibrerat passivt-aggressivt husmorsvåld.

Jag sitter demonstrativt kvar till exakt 23, sveper sedan resten av glaset (åtminstone halva kvar) så att några droppar hamnar utanför munnen på hakan, och går.

Aldrig mera Mölndal.

Kommentarer på Full i Mölndal: En reseskildring

  1. Annie

    Fantastisk underhållning. Men jag tycker som andra att det är lite fusk att göra det på en lördag. Kom på en tisdag istället, så bjuder jag på efterfest!

  2. Annie

    Då är jag nämligen ledig..

  3. Vafan, du missade ju att det var rejv i Mölndal samma kväll! https://www.facebook.com/events/205795479606109/

  4. mdl

    Du missa att gå till Kråkans krog och Ponte Vecchio i slutet av brofästet med!

  5. Erik

    Vilken underbar reseskildring! 🙂

  6. Peter

    Så sant även med revy stendött torg och det vet vi alla som bor där….

  7. Möldalsbo

    Hahaha! Jag och kollegorna på stadsdelsförvaltningen låg dubbelvikta av skratt över denna artikel och snörvlade!

  8. Elisabeth

    Helt klart underhållande

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-07-09

Det var ett tag sedan SKRONK släppte sin skiva LIVSTID. Skivbolagsdirektören, konstnären, musikern mm DAN FRÖBERG var på plats på Crippas för att sälja SKRONKS skivor. Det är Margita Persson som målat omslaget. Ingen text på framsidan av konvolutet, Fröberg anser att det är snyggare utan. Jag sitter med Primadonnan…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-07-11

Jim Morrison, Dylan, Öijer & Adonis är större poeter än va jag är Men jag är jäkligt bra det är jag. Att acceptera droger & pedofili är inte liberalt utan omoraliskt common sense brukar leda en rätt Carl Maria von Weber Det regnar tussilago vid glömda garageportar som präntats av…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-05-05

Det är en dum björntjänst att vara liberal ifråga om knark Live on a natural high som Zappa gjorde & den vita stenen föll ur handen på mästaren Jesus för att solen sken så klart den dagen Jag älskar dig Eva Traneus Jag älskar henne så Hon är det vackraste…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-07-11

OM DU FÅR OVÄNTADE GÄSTER Ett halv kilo fläskfärs släng den i en glasform rund eller avlång, ej stor platta ut den ta salt och svartpeppar över alltihopa vänd över den ena halvan över den andra och platta till så den täcker hela formen hacka två stora klyftor vitlök, tycker…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2018-11-04

Teckning: superfreakbaba Detta kulturtempel inryms i ett gammalt vattentorn uppe på Gråberget. Jag hade aldrig varit där förut utan kom klättrandes uppför branten från baksidan, helt fel håll. Det var en rejäl strapats att utföra… Vi var ett gäng som blev insläppta av Jorge Alcaide som ordnar spelningarna i denna…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...