Länge hade både syrran, jag och morsan pratat om att
”Ralf Gyllenhammar borde sjunga nåt på svenska. Typ Nationalteatern!”
Ett par månader senare skriver tidningarna om den nya ”supergruppen” som var påväg att lanseras. Med medlemmar från In Flames, Hardcore Superstar och Mustasch kändes det både skitläskigt och göörfräckt på samma gång. Nog hade man förväntningar. Som ett stort Mustasch-fan (och lika stort gammalt Hardcore Superstar-fan) är det ju alltid väldigt blandade känslor när en utav ens husgudar hoppar på nya tåg, så att säga.
Men det här inlägget ska inte handla om hur mycket jag tycker om Mustasch-musik.
Det ska handla om bandet Drömriket,
som just nu är det bandet jag lyssnar absolut mest på.
För ett par dagar sedan, 1 maj närmare bestämt, gjorde Drömriket sin debutspelning på Götaplatsen mitt i stan. Gruppen består utav Magnus ”Adde” Andreasson (Hardcore Superstar), Niclas Engelin (In Flames), Ralf Gyllenhammar (Mustasch) och Jonas Slättung (musiker och radiopratare P4).
Själva idén till Drömriket är ursprungligen från den gamle roddaren Biffen Janson, som länge tyckt att Adde och Niclas borde göra musik ihop – vilket visade fungerade bättre än väntat.
”Det var ibland så att vi kunde ses och nästa fika ihop en låt då vi ibland är kusligt synkade!”
har Niclas sagt i en intervju med Rockbladet.
Det hela mynnade ut till Drömriket; ett band som hyllar förorten, först och främst gitarristens uppväxt i Tynnered.
Ralf var skeptisk när Adde ringde honom och berättade om projektet:
”Hårdrock på svenska kändes konstigt…”.
Men det visade sig gick bättre än väntat. Singeln ”Arendal” ligger redan ute. Debutalbumet har releasedatumet 21 maj,
men vi som var på plats den 1 maj på Götaplatsen kunde redan där och då få tag på plattan då de 100 första exemplaren släpptes.
Hur låter det då?
Nej, det är inte Nationalteatern, men gjorde det en besviken?
Hah, inte då.
De senaste dagarna har Drömrikets platta snurrat om och om igen här borta. Det påminner både om, inte helt oväntat, samtliga medlemmars ”hem-grupper” (alltså Mustasch, Hardcore Superstar och In Flames), men också Rammstein och LOK.
Dessutom sjunger Gyllenhammar bättre än vad har har gjort på länge.
När jag steg upp klockan 08:30 imorse, och det första jag gjorde var att sätta på deras platta ännu en gång så bestämde jag mig för att klicka hem, inte en – utan två t-shirts med bandet för mina ihopskrapade DJ-pengar jag spelat fram.
Faen vad glad jag är att det här är så bra.
Tack för det.
And baj dä wäj,
japp – Ralf har färgat håret……..
Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine.
