Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Kolla på det här klippet!

2014-05-07 av ozelot

Ibland kan det räcka med en Youtubevideo som lagts upp för att en någon skall bli känd över hela världen. Nu kanske det inte blir så, min video är filmad med en gammal iphone när jag smög upp på loftet fastän man inte riktigt fick, men det här bandet, sångerskan Hannah Tolf och den fantastiska låten förtjänar att spridas utanför den ganska stora skara släktingar, vänner och bekanta (plus en och annan nyfiken) som samlats i Palmhuset en ganska regnig tisdagskväll.

Ni vet hur det kan vara, man går till en konsert helt förutsättningslöst och utan förväntningar. Jag hade visserligen lyssnat igenom debutalbumet The Park på Spotify lite snabbt, men ett par vanliga laptophögtalare ger visserligen en fingervisning men inte hela sanningen.
Jag hade blivit uppringd av Hannahs syster några veckor innan då jag stod mitt på Haga Kyrkoplan på väg någonstans jag inte kommer ihåg, hon hade hittat mitt telefonnummer via sidan och frågade ytterst ödmjukt om jag kunde vara intresserad av att sprida information om syskonets stundande albumrelease och konsert.

Jo det kunde jag väl, särskilt som det inte var en av femtioelva indiepopspelningar på Sticky Fingers eller Jazzhuset en fre-lö, utan på atmosfärrika Palmhuset en tisdag, och dessutom var det musik som kanske inte har jättelätt att hitta in på alla kommersiella scener.
Så står jag där, vad jag uppfattar som mammor och pappor agerar dörrvakter, bartendrar och smörgåsberedare och stället är fullt med folk.
Palmhuset är jättebra ur mingelsynpunkt, akustiken är också helt okej men inte alltid en optimal plats för att se livemusik på grund att utrymmet framför den enda logiska scenen är så begränsat. Några få stolsrader, resten av publiken trängs i sidogångarna med grus och försöker få syn på det som händer där framme genom det täta grenverket.
Till sist hamnar jag i en trappa tillsammans med en man som inte heller har riktig koll på bandet, men jag får veta att han en gång på 60-talet hade svartklubb på en pråm i Stockholm, innan polisen slog till.
Scenariot känns igen.

Det är så varm och vänlig stämning i rummet – fjärran från hur det kan kännas på klubbspelningar och ute på lokal, man kan prata med lite vem som helst och dricker vin ur plastglas fyllda till ytspänning för en tjuga.
Så börjar det.
Det är betydligt mer utsvävande än på skiva, de olika musikerna (trummisen!) blir som ett spännande mysterium i sig själv att följa när de leker fram låtversioner som förmodligen aldrig går att upprepa på exakt samma sätt igen.

Och så kommer då titelspåret The Park får vi veta, som på albumet är relativt tuktat och påminner ganska mycket om Frida Hyvönen när hon är som bäst, blir som ett musikaliskt pilgrimsresa genom evolutionen.
Det är en logisk final, publiken står upp och jublar och ni vet hur det kan kännas – hur man trots att man aldrig träffat personen innan känner att man bara måste gå fram och personligen tacka artisten för konserten.
Jag gör det, och får genom något slags improviserat sätt kontakt med sångerskans Hanna Tolfs arm genom trasslet av alla gratulationskramar, levererar budskapet och lullar därifrån och känner mig nästan lite halvkär.

Ta er tid att kolla igenom hela Youtubeklippet, det händer grejer även i slutet. Det går också att se den på Youtube om man vill ha bästa upplösning


Gruppmedlemmar

Hannah Tolf – sång, effektpedaler
Per Walfridsson – piano, effektpedaler
Anna Lund – Trummor
Donovan von Martens – kontrabas

valsafari Som sagt, perspektivet är inte alltid det bästa.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-08-17

Hade tänkt kolla in Jarl Hammarbergs utställning på galleri i Haga. Men kom inte längre än till den gröna soffan i mitt sovrum. Man håller på med det ena å det andra för att hålla sin mentala och fysiska hälsa så länge man är här. Ett projekt som bidrar till…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-08-18

Det stilla höstregnet som faller utanför fönstret vet inte om att jag är så omanlig som jag är det bedömer mig inte ibland så ynklige fege mesen Stefan Falck som alltid leker riktig man och hjälte och rockpoet Johan Lindqvist ÄR inte rocknroll, fattar inte va bra rocknroll är hyllar…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-08-14

Jag lyssnade på Ann-Louise Hansson & Bruno Glenmark i regnet på Göteborgskalaset/Kungstorget. Jag bänkade mig på en bänk undan regnet. Bruno hade inte sitt band med sig men hade byggt in orkestern i synten. I början undrade jag ” Var är göbbarna i orkestern?” Ann-Louise kom fram och sa hej…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...