Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Därför vill jag vara ett barn på festival… @ Sweden Rock Festival, 5 juni

2014-06-12 av

Goder morgon du härliga torsdag!
Andra dagen på festivalen och band som Alice Cooper, Alter Bridge och Rob Zombie skulle inta de olika scenerna på området. I det här inlägget berättar jag om vad som hände på förmiddagen, när ett utav de bästa göteborgsbanden spelade på Sweden Stage, varför jag inte såg hela spelningen med Black Stone Cherry, vackra och kärleksfulla kramar mellan två män som rullade runt på marken och varför jag fick ett ”Fuck you!” straight up in the face.

SRF58

Klockan 11:00 var jag på plats på festivalområdet för att kolla in ett par personliga favoriter. På bilden ovan hälsar Anders Tengner dem välkomna…

SRF55

Bombus!
Kändes tryggt med ett band från sina egna hemtrakter (säger jag som inte ens bor i Göteborg. ÄN!).
Senast jag såg Bombus var för nästan exakt ett år sedan då de spelade på Metaltown (kolla det inlägget här!). Riktigt bra var det, precis som den här förmiddagen på Sweden Stage.

SRF57

Den senaste tiden har Bombus varit ute i USA och turnerat tillsammans med Graveyard.
I sommar kan man bland annat se dem på Bråvalla Festivalen den 27 juni, sedan är det bland annat Tyskland, Spanien och Danmark som gäller.

SRF59

SRF60

Ibland önskar man att man var sådär liten och nätt igen…

SRF61

…det skulle bli så mycket enklare att hitta sina festivalpolare då.

SRF56

Efter Bombus spelning var jag så fruktansvärt trött (jeap, nog för att det bara var dag nummer två så var jag faktiskt rejält schleten), så jag gick faktiskt hem och sov någon timme mitt på dagen. Brukar aldrig göra det, men tvingade mig själv trots att det var flera band på området jag ville se. Samtidigt så ville man ju vara pigg till kvällen/natten då jag hade ett uppdrag för P4, men det ska jag skriva mer om senare.

SRF62

Efter en stunds vila och stuvade makaroner hemma i stugan (världens bästa ”orka allting”-mat!) så återvände jag till området. Black Stone Cherry var då i full gång med sin konsert på Festival Stage, en spelning som jag i efterhand fick höra var helt fantastisk. Lyckades i alla fall få höra och se fem låtar och blev imponerad. Plötsligt blev denna gruppen så mycket mer än bara ett Guitar Hero-band för mig.
Tackar för det.

SRF63

Crystal Caravan från Umeå (som jag mer kallar Halv åtta hos mig-bandet då sångaren Niklas Gustafsson medverkade i just det matlagningsprogrammet för sisådär fyra år sedan, det var första gången jag hörde talas om Crystal Caravan) gjorde en spelning på Rockklassiker-scenen. Mycket uppskattad bland publiken. Inte mindre än tre gånger fick jag svara på frågan av nyfikna människor:
”Vilka är det här? Det var ju grymt!”.
Så, kanske får vi höra mer av detta band på de större scenerna i framtiden…

SRF65

Anade att någon var taggad inför kvällens absoluta höjdpunkt…

SRF66

Det var fler än jag som var trött den här dagen. De allra flesta hade landat sen tisdagskväll eller tidig onsdagmorgon och kört stenhårt med förfestandet. Förvisso hade jag tagit det ganska lungt, som ni kan läsa om i första inlägget i den här festivalrapporten, men sprungit mer mellan de olika scenerna och fokuserat på fotograferingen. Men, det är ju världens roligaste grej att få dokumentera en sånhär festival. Som ni ser ovan.

SRF67

Inte alltid så himla lätt att få gosa ifred här…

SRF68

…men det gör ingenting. Man är vänner ändå.

SRF69

Fast det finns ju sådana som inte är lika mycket fredliga och kärleksfulla. Ibland kan den där bakfyllan ställa till det för en (och för andra i närheten). Speciellt när man köper kaffe, i hopp om att det ska lindra något och få en på bättre humör. Extra jobbigt blir det när man spiller ut halva koppen på sig själv också. Då svär man och blir skitförbannad.

SRF71

Sedan ska det vara lite synd om en för en stund. Man blåser på det och försöker ta ned smärtan med att suga upp kaffet så att det blir fula sugmärken på händerna.

SRF72

Och sedan blir man skitirriterad på att det står en liten tjej som inte ens hunnit fylla 22 år (men snart!) och fotograferar alltihopa.
När den där halva koppen med kaffe är slut går man och köper en till öl för att man är så sur på att man spiller ut allt kaffe hela tiden,
och så gör man så, samma visa om och om igen, varannan kaffe, varannan öl, ”MÄH! Kaffe – det är ju varmt för f’n!”, under hela festivalen tills handen nästan frät sönder och kroppen är ekande tom vatten.

Jag vet inte om han gjorde så, men de gånger jag stötte på honom på området var det ungefär samma grej varje gång. Jag kan nästan göra en hel fondvägg med bilder på honom när han pekar just ”Fuck you!” åt mig.
Men det vill jag inte ha.
Häpp!

SRF74

Då har jag hellre bilder på kvällens huvudperson denna torsdagskväll, både på Festival Stage och i presstältet.
För DÄR inne var det minsann ingen som pekade FUCK YOU till en.
Speciellt inte under den presskonferensen som ägde rum på eftermiddagen.
Vem det var med får ni se i nästa inlägg…

 

Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2020-02-11

Det är så lätt att glömma bort hur mkt man får av andra människor. Hur vi sår frön i varann. Hur vi skapar varann genom att se varann och bekräfta sidor i varann som vi inte hade upptäckt på egen hand. Hur vi planterar in kunskap i varann på ett…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2020-01-12

Galleri Kosmos hos Falck/Traneus kan tyvärr inte lämna ut portkoden. Öppet alltid. Stenklevsgatan.

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2020-02-17

    En ny CAPISSO har jag hittat!  Jag gick på PONTUS TORSTENSSONS vernissage efter Bosse Winbergs begravning & blev lite lättare till sinnes på Bengans. Jag satte mig jämte två tyska tjejer och väntade på Nikke Ström som också skulle dit. Flickorna tyckte att tavlorna va trevliga, de hade aldrig…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2020-02-11

I kvällens första set inleder saxofonkvartetten Phones 4 med att röra sig i en stor cirkel i rummet de stöter ut varsitt ljud åt gången det är långt  mellan tonerna och vandringen pågår länge. Det finns en spänning i ljud som flyttar sig. Till slut så samlas gruppen på scenen…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...