Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

”Det här var fan det bästa jag sett!” Way Out West, 7 augusti

2014-08-08 av

Äntligen!
Som vi längtat till Way Out West. Att det är ett av årets absolut största höjdpunkter för Göteborg är ingen överdrift.
Festivalen drog igång igår torsdag, den 7 augusti. Band och artister som Motörhead, Rebecka & Fiona samt Queens of the Stone Age spelade och delar av Göteborg Nonstop-teamet var på plats.
Tänkte i ett par blogginlägg framöver berätta om mina dagar på festivalen och fotodikena.
Vi börjar på en gräsplätt…

Wow3_4450

Hämtar mitt presspass vid incheckningen och entrén på festivalen. Ett orange plastband och fotobricka runt halsen – sedan var jag en av ”dem”. Trots att man gjort det där så många gånger förr så känns det lika nervöst varje gång att hämta fotopass, ”Kan jag få se legitimation?”, ”Vart kommer du från?”, ”Ska du plåta? Mmm…” etc.
Det är andra året jag plåtar på festivalen. Förra året sprang jag som ett skottspole kring hela området och satt knappt ned någonting; fruktansvärt kul och så många bra band man ville fotografera.

Wow3_4451

Ingen tvekan om att det kommer bli något liknande under årets festival – det finns mycket kul att plåta här. Om inte minst folkminglet och vimmlet.

Utanför entrén, precis vid Linnéplatsen träffade jag min syster Louie. Vi både var bakfulletrötta efter gårdagens konsert med Graveyard och Bombus på Liseberg, men det kan vi ta i ett senare inlägg.
”Ey! Hallå!” ropade plötsligt ett gäng tjejer från en Oatly-bil, sedan kastade de två drickyoughurtar till oss.
Älskar Oatly. Världens godaste havreprodukter.
Nej, jag är inte sponsrad.
Jag är…ett fan. Och har känslig mjölkmage.
Så, nu fick ni reda på det också.

Wow3_4446

Att Way Out West har satsat helt och hållet på veggo-käk är ingen nyhet. Jag tycker det är ett fantastiskt bra koncept och utifrån mina tidigare år på festivalen så finns det väldigt mycket gott att käka.
Och när vi ändå är inne på veggo-spåret vill jag pasa på att tipsa om fantastiska caféet Two Little Birds som ligger på Andra Långgatan. Ett café som enbart har ekologiska råvaror! Allt är vegetariskt (veganska alternativ finns också!) och det är både gott och oerhört mättande. Syster Louie och jag fick idag pumpasoppa som luktade kanelbulle. Könstig kombo kanske, men det smakade fantastiskt gott.

Wow3_4448

*Burp!* gånger sju.

Wow5_4762

Sedan lämnade jag syster utanför området och gick in och påbörjade mitt fotopass i fotodiket. Först ut…

wow2_4387

…helvetes jävla fan shit asså jäklar…

MarkusKrunegård_4353

…Markus Krunegård.

MarkusKrunegård_4343

Gjorde ett Instagram-inlägg tidigare idag om konserten. Krunegård vinner pris, utmärkelse eller vad som helst för flest och mest svordomar under en konsert. Tappade räkningen, men det var JÄVLIGT många.
Hällvättä Lars-Olof säger jag bara.

Om det var bra?
Tja, det svängde – no doubt. Publiken sjöng med i varenda låt. Såg ett par tårögda flickor längst fram i diket som snörvlade ikapp samtidigt som de sjöng med i var och varannan låt. Sånt är vackert.

Wow3_4495

Framför Azalea-stage hade det samlats mycket folk. Kollade i min nedladdade Way Out West-app vad det var på gång.
Tinariwen.
Whattafuck? Ingen aning. Måste kolla.

Läste något om North African desert och tänkte att ”Jamen det här kan ju bli intressant. Kanske något i stil med Jupiter & Okwess International som spelade första dagen förra året med mycket djembetrummor och tjoflöjt.
Tinariwen var inte…riktigt samma grej. Jag förstod inte braheten, men tyckte att de hade sköna kläder i alla fall.
Det är också…en bra grej.

Wow3_4525

Sedan kom ju det där bandet som folk har var lite ”Eh…vafan hände där?” när Way Out West tutade ut bokningen;
nämligen Motörhead.

Wow3_4530

Ja, det ska sägas att vi var flera som vart förvånade när Motörhead lades till i listan på kommande artister på festivalen. Vilka kommer att kolla? Veronica Maggio och Lemmy på samma scen? Mhm…
Samtidigt kände jag lite att…fan vad kul! Det behövdes något oväntat, något som sticker ut bland alla indieband i Slottskogen.

Hade sett fram emot att se Motörhead, men efter att syrran länkat en intervju med trummisen Mikkey Dee i Expressen, om hans syn på Way Out West matutbud blev jag lite lagom sne. Eller, överhuvudtaget blir jag sne på dem som är så jädrans negativa till vegetarisk mat.
”Det smakar inget.”
”Jag tycker inte om vegetarisk mat.”
”Det går fan inte att äta.”
”Det är inte riktigt mat.”
”Man blir inte mätt på det.”
Fuck. That. Shit.

Men den diskussionen tar vi en annan gång…

Wow3_4577

Vill ni läsa intervjun med Mikkey gör ni det här. 
Hans uttalande i tidningen påverkade inte musiken i sig, för det var en bra spelning – men jag blir ändå lite
”Fan också…” när någon man tror att man tycker om säger något som man själv inte alls kan hålla med om.
Jag menar, det känns ju ändå som man känner dem, på något vis. Fast, det gör man ju inte…

Vad jag egentligen vill säga är…
– vill han äta kött – så fine, gör det
– men kom inte och klanka ned på andra som inte gör det. HUH!
Så. Färdig.

Wow3_4533

Jag hann inte stanna länge på Motörhead, för jag hade en annan duo jag var intresserad av att fotografera…

Wow3_4582

…nämligen två brudar inne i Linné tältet…

Wow4_4638

…som spelade *untz, untz, untz!*…

Wow3_4594

Jojomen, Rebecka & Fiona drog till sig mycket folk inne i tältet.
Det som faschinerade mig mest med deras spelning var deras buffaloskor som var sisådär 50 centimeter höga…

Wow3_4607

…och när en utav tjejerna sätter sig ned på scenkanten,
och lyckas kravla sig upp igen utan några som helst problem.
Det är också en konst.

Wow4_4667 

Kanske är det bara jag som inte förstår hur en typical house-konsert ska upplevas,
men jag tyckte inte att deras konsert var särskilt märkvärdig. Två bord, två tjejer och två killar. Det var väl mest den ena utav tjejerna som ”sjöng” (jag är ytterst tveksam till det…) medan den andra tryckte på ”Play” och ”Stopp” någon gång ibland.
Kändes det som.
Hade faktiskt förväntat mig lite mer, men…
jag är glad ändå, och festivalen fortsatte.

Wow5_4919

The National. Min Göteborg Nonstop-kollega Ozelot hade inför WoW pratat en hel del om dem, att de skulle komma till att dra till sig mycket folk. Trots att de faktiskt spelat på Way Out West tidigare (2010) så hade jag faktiskt ingen aning om vilka det var innan jag såg dem live på Azalea.
Kan ju säga att de fick en jädra massa pluspoäng när de hade The Doors ”Riders on the Storm” som introduktionsmelodi.
Då vart man glad.

Wow4_4684

Väldigt känslosam och pampig indiepoprock. Tyckte att det påminde lite om Coldplay. Förmodligen den här ”arenarock”-känslan som uppstod när så mycket folk stod packade framför scenen och gungade med i alla låtar.

Wow4_4700

Jag stod en bit bak och betraktade allt på håll. ”Det här är bra!” sa en fotograf när han gick förbi mig. Vi har stått brevid varandra under flera turer i fotodiket och kände igen varandra.
”Ja, ja fö fan! Jättebra!” svarade jag.
MEN det var ju innan jag visste vad som komma skulle…

Wow5_4991

Klockan 21:20 var det tight framme vid Flamingo. Det hade börjat mörkna smått men var fortfarande sommarvarmt ute. Några jackor eller tröjor behövdes inte. Det var alldeles perfekt.

Om det är något band jag sett fram emot på Way Out West så är det definitivt Queens of the Stone Age. Jag har lyssnat på dem ett tag, Ganska länge som ett sånt där ”Jamen de är ett bra band…”,
fram till det att de släpptes senaste albumet ”…Like Clockwork” förra året.  Då blev jag helt fast. Fruktansvärt bra album,
och som en beställning från ovan var just detta band bland de absolut första att bli bokade till Way Out West.

Wow5_4939

Dessvärre blev det inte mycket bättre bilder än den här sorten. Det var nämligen så att vi fotografer inte fick gå framför scenen, undan enbart på sidorna. Fruktansvärt tråkigt. Blev ju inte direkt några…konstverk i min kamera direkt, om man säger så.
Men, om jag ska var helt ärlig så kunde jag inte koncentrera mig 110% på att ta de perfekta bilderna…
…för när bandet går på scenen och gör en rivstart med en utav världens bästa låtar, ”You think i ain’t worth a dollar but i feel like a millionaire” så blir jag helt ställd. Det var för bra för att vara sant. Det blir inte tyngre än såhär, det blir inte en bättre start än det där
– det blir fan inte bättre någonstans än såhär!

Andra låten blir klassikern ”No-one Knows” och hela publiken kan och sjunger till och med i gitarr-riffet. Knappt att bandet behöver spela det, publiken överröstar.
Inte en enda tråkig stund under den här konserten. Det är blytungt och rått, samtidigt som det är så dansant, svängigt och kul.
Josh Homme ber oss dansa – och vi alla gör det samtidigt som han svänger på sina höfter i takt med sitt ryckiga gitarrspel (skitsnyggt, ska tilläggas!),
för att sedan lägga bort gitarren och istället sätta sig ned vid ett finstämt piano och spela ”The Vampyre of Time and Memory”, en fantastisk fin ballad från senaste albumet.

Jag gick inte tillbaka till pressrummet efter mina tre låtar i diket, jag stannade kvar och såg hela konserten. Dansade, sjöng och hoppade så mycket att min klänning råkade åka ner och en halv nipslip kom till. Hoppsan hejsan.
Efter spelningen, när jag var påväg till pressrummet för att hämta mina väskor, mötte jag en gammal bekant som jag inte sett på nästan ett år komma gående från VIP-området. Istället för att kanske säga ”Hej, hur är det? Vad tycker du om festivalen?” så kände jag hur ilskan inom mig steg.
Jag greppade tag i honom
”TITTADE DU INTE PÅ DET HÄR?!” tjöt jag och pekade bort mot Flamingo. Ett litet nervöst skratt kom från hans sida.
”DU TITTADE ALLTSÅ INTE?! FY FAN! FY SÄGER JAG BARA!” var det sista jag sa och stack iväg.

Helt euforisk. Ja. Herregud. Jag tror att jag får göra ett inlägg enbart om Queens of the stone age
– för det här var fan det bästa jag sett!

Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine.  

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-12-08

  I tider som prånglar ut trista nyheter som kan göra den bäste uppgiven så uppstår  ljuset. I mörkret fladdrar alltid ett ljus. Våra brinnande hjärtan. Samtidigt som politiker verkar ha fått fnatt eller tvingas till dåliga beslut pga kompromisser och många svenskar känner sig så otrygga att de lägger…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-10-08

Snus istället för mus? Nej, för sjutton gubbar, nej Mellan två berömda pipsug på Götaälvbron stod en lycklig gnu och fes Jag älskar Lundell även om jag har tröttnat på hans musik Jag rökte en vild giraff igår utanför den halvslutna dynamocentralen med två ton salta tablettaskar runt ögonen

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-11-17

3 Avocado 1 halv burk röd tångkaviar 1 halv burk svart tångkaviar Hackad rödlök Havregrädde Droppa i citron 1-2 tsk En liten korv tartex Blanda alltihop till en goja.Det skulle bli en sås men det blev ingen sås,det blev en GOJA. Ätes på midsommar eller jul.

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...