Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Först ut i Avenyfamiljens tredje lång-satsning: Taverna Averna

2014-10-08 av ozelot

IMG_0029-2Att Avenyfamiljen mobiliserar stort i Auktionsverkets gamla lokaler på Tredje Långgatan har vi vetat ett bra tag nu. Det blir ett fullfjädrat nöjespalats med ett flertal restauranger i olika plan, café, bageri och vinbar samt en tidstypisk liten trädgårdsodling på taket till den 4000 kvm stora byggnaden. Eller skall vi säga byggnaderna – ty den äldre av de två som ligger i fil är från 1894 medan den nyare…är betydligt nyare.

Det har fejats ordentligt kan vi lova. De gamla rörstammarna har berett rörmokarna visst huvudbry ty att slänga in restauranger hur som helst i gamla kulturbyggnader låter sig inte med en klackspark, givet dagens krav på ventilation, fettavskiljare och hygien.
Som en första etapp öppnar idag Taverna Averna – en italiensk restaurang som med sina höga valv, förkärlek för bevarande ursprungsdetaljer upplandat med i mitt tycke lite råbarkad 80-tals kitsch för tankarna till New York.

Restaurangen, som också är den största av de som komma skall, består av tre rum i fil: Ett stort med en generöst tilltagen bardisk som är det första man konfronteras med när man kliver in, flankerat av två intimare som är avsedd för framför allt matgäster gissar vi. Även om det naturligtvis går alldeles utmärkt att inta en tallrik kallskuret ståendes till Peronin eller Proseccon om man så vill.

IMG_0034-2

Som de förhärdade snyltare vi är på Göteborg nonstop-redaktionen snek vi oss naturligtvis in på pressvisningen redan under tisdag kväll – vi sa att vi kom från GT:s kulturredaktion vilket märkligt nog inte utlöste någon misstänksamhet.
Tvärtom får vi raskt ett glas Prosecco i handen och när det är slut och man tittar bort en sekund finner man att någon varit där och fyllt på det. Fantastisk grej! och vi gillar redan stället.

Vi är där ganska tidigt som kanske syns på bilden, men i vimlet som snart tilltar i styrka observeras i rask följd profiler från GP:s Två Dagar men även GP:s Hela Stan. Sedan en och annan som jag känner igen men inte vågat hälsa på.

IMG_0042-2

Gamla pelare är pietetsfullt bevarade, likaså lister och golv som kunnat räddas på ett värdigt sätt efter att tunga flyglar och antika möbler släpats fram och tillbaka över det under generationer.
En gammal drinkvagn har räddats ur gömmorna. Bra val, tycker vi och tittar lystet på innehållet.
Det är Avenyfamiljens egna designgrupp som valt inredning får vi veta.

IMG_0038-2

Vi konverserar världsvant med varandra och kikar lite i menyn som aviserar tydligt italiensk profil med antipasti, primi och secondo och allt det där.
Priserna är helt klart beskedliga – som det skall vara med hemvävt italienskt kök, och för den som vill göra det enkelt för sig går det att beställa Pizza på apenninskt vis (glöm ananas och curry).
Vi lockas att slå oss ner till bords i ett avsides rum där det skall vankas avsmakningsmeny.

IMG_0031

Det är lite lustigt med människor i ett rum vars väggar i huvudsak domineras av tavlor. Antingen flyter allt liksom ihop som en enda fond eller så ställer man sig och närstuderar var och en under det att man signalerar intensiv tankeverksamhet.
Man behöver i alla fall inte känna sig socialt obekväm om man kommer ensam – man har lite att titta på i alla fall medan man tömmer mingelglaset och ser upptagen ut.

IMG_0033-2

Här står vår hovmästare, kock eller kanske sommelier? Vi vet inte riktigt men han är väldigt trevlig.
Av ren fördomsfullhet har vi utgått från att kökschefen är italiensk, ett antagande som visar sig vara felaktigt.
Kökschefen är dansk.

Kulturskymning! undslipper sig någon.
Hur skall detta sluta?
Däremot finns det två riktiga italienare i köket försäkrar vår fryntlige bekantskap när han inser stundens allvar, och vi pustar ut en smula.
Själv har han anor från Italien, hans farfar (eller morfar) bodde i Sorrento och där äter man nötter istället för bröd till antipastin.

Antipastin kommer in. Här kommer lite matbilder av varierande kvalitet. Det är ju i alla fall press-avsmakning.

tomato

Först ut är skivade tomater av varierande kulör samt en rejäl klick krämig buffelost. Tomater ju allmänt gott, men vi hade nog velat ha en liten extra kyss balsamico och olivolja, och kanske lite svartpeppar?
Varför finns ingen korg med tockent åtminstone på varje bord, så att gästen själv kan finkalibrera efter eget tycke och smak?

IMG_0048Vitello Tonnato – skivat kalvkött med tonfisksås och majonnäs. Den föll undertecknad i smaken, liksom en tallrik med blandade charkuterier där prosciutton och fänkålssalamin stack ut lite extra. Tallriken toppades med inlagd kronärtskocka och jättekapris.

IMG_0050

Men vi undrar nog fortfarande varför vi inte serveras lite bröd till? Särskilt som Bläckfiskcarpaccion som kommer in sist och serveras med gremulata och parmesancreme är ganska rinnig: Men dessutom så fruktansvärt god att man vill suga upp varje tillstymmelse till spad. Ett lätt pudrande med rostade brödsmulor ovanpå ger fin textur och extra finish.
Vissa saker är goda men ser lite läskiga ut på bild varför ni får ta det utan bevis.

Man får ju alltid ta en sk press/vip avsmakning dagen innan premiären med en nypa salt. Så därför skall man inte lägga för stor vikt vid just saltet som inte finns eller om vissa saker till en början kan te sig en smula valhänta.
Ibland är menyerna fortfarande på experimentstadiet och det är inte ens säkert att de hamnar på den slutliga tryckta menyn.
I det här fallet har så gott som alla rätter sin fasta position på just menyn och är dessutom italienska klassiker som det inte får misslyckas med.
Det gör det inte heller, men detaljer som att vi tänks hålla oss till en enda liten assiett genom hela sittningen – där vissa rätter med fördel kan samsas medan andra – mer såsiga och distinkta i sin smak – inte gör det.
Det är fullt möjligt att man gör så i Italien men vi är i Sverige och förväntar oss att få nya tallrikar mellan sillen och det småvarma.

När vi då till sist får in Spaghetti Vongole (Linguini med hjärtmusslor, vitt vin, vitlök och chili mm) blir detta satt på sin spets. Vongolen är jättegod och fatet som vi delar på tre tar snabbt slut – varpå fatet påpassligt forslas ut av vaken serveringspersonal. Nu uppstår bara problemet ”var skall vi göra av musselskalen” nu när nästa pastarätt kommer?
Som dessutom är köttbaserad och har helt annat smakregister?
Detaljer, detaljer. Det kommer säkert lösa sig, det här är en smygpremiär och man får ta det för vad det är.
Men som den världsvane kosmopolit och lebeman jag är så beställer jag helt sonika in nya assietter.

IMG_0055

Sista Primi Piattin består av Pasta Salsiccia med salvia, smör och pecorinoost. Den är god, men jag hade nog velat ha lite mer sting i och sträcker mig efter den imaginära pepparkvarnen och vevar åttor i luften. Någon vid ett annat bord fattar vinken och nickar inkännande.
Bläckfiskcarpassion och Vongolen är klart bäst hittills, vi bryr oss inte om att räkna med skivade charkuterier som det är omöjligt att misslyckas med.

Hela tiden får vi in nytt vin. Vi väljer rött från början och får sedan hålla oss till det vilket går utmärkt. Men jag hade gärna velat smaka på det vita också, undrar om det också var gott?
Vår flaska hade i alla fall massa bär och blommor på etiketten, välj gärna det om ni går hit.

Avslutningsvis får vi en rätt som vi i efterhand inte lyckas lokalisera på någon meny, men efter noggrann rekonstruktion kan vi att konstatera att den bestod av en slags ovanligt blöt risotto (det skulle nog vara så) med saffranssås, parmesancreme och hyvlad pumpa. Den här bilden ger sannerligen ingen rättvisa åt smaken för rätten var nämligen riktigt god.
Men lite svårt att sleva upp ur skålen med bara en gaffel, kyparn?
Har köket något emot den briljanta uppfinningen ”sked”?
Ytterligare en minidetalj: Det är inte gnäll, sånt sunt förnuft skall liksom sitta i ryggmärgen hos servisen tycker jag.

Efterhand har det baravdelningen fyllts av en ny publik som mer är av karaktären ”vip” och branschfolk.
En dj spelar skivor och det blir lite mer klubbstuk än under vår stillsamma avsmaknings-sittning.
Det känns lite som om den delen kan kvitta för vår del just nu, vi är mätta och belåtna och längtar nog mer efter en sunkbar för att låta intrycken sjunka in efter detta veritabla smakfyrverkeri.
Men jag tvivlar inte ett ögonblick på att detta kan bli ett populärt hak och mötesplats för den lite mer uppklädda publiken a la Barabicu och numer insomnade Stearin.
Att sedan Avenyfamiljen står bakom ger ju dessutom säkert lite extra dragningskraft. Det behövs något också för den publiken som ända in i september förgäves spanade in på Saluhallen Briggens innergård utan att ha fatta att Villan i Stan bara var en sommarförälskelse.

På torsdag 9 oktober öppnar Made in China vägg i vägg.

Plus:

– Läget, ambitionen, omsorgen.
– Luftig men ändå ombonad atmosfär, lite kitschigt NY-Style.
– Personalen är trevlig och chosefri
– Bra priser, mat som folk känner till utan onödiga krusiduller

Minus:

– Förlåt, men jag tycker nog inte riktigt konsten håller någon högre nivå, känns som sådant som en homestylare skulle smälla upp. Men jag vet inte heller om tanken är att publiken skall uppfatta det som konst eller utsmyckning?
– Smådetaljer i dukningen och serveringen (salt & pepparkar, extra assietter mm)

IMG_0046-2

Kommentarer på Först ut i Avenyfamiljens tredje lång-satsning: Taverna Averna

  1. Sofia

    Taverna Averna har tiggt ihop 350 konstverk. Konstnärerna har inte fått en spänn- jo, de blir omnämnda i en bok!(!) undrar just hur resten av de som jobbat med lokalerna reagerat om de blev omnämnda i en bok istället för lön. Det är tyvärr inte första gången Stureplans/Avenygruppen visar på sin taskiga syn på konstnärligt arbete. De pissar på kulturutövare som finns på långgatorna samtidigt som de vill glida på det som konst och kulturutövare byggt upp där. Klassisk gentrifiering. Hoppas att ingen vill käka där.

  2. rättelse

    anser att en rättelse är på sin plats efter Sofias kommentar: det är avenyFAMILJEN som ligger bakom denna satsning, inte avenyGRUPPEN/stureplansgruppen. rätt ska vara rätt… sorgligt att båda dock utnyttjar kulturutövare.

  3. Karl-Arne Johansson

    Var idag och åt lunch på Tavernan, lokalerna ljusa och fina, konsten på väggarna sticker verkligen ut i all sin variation.
    Maten dock har en känsla av bondesamhället 1920 talet i Italien, hade jag varit krögaren, så hade jag använt mig av Ala carte menyn första veckan som lunch mat, så att man fått sålt in den istället för Gnocchi med tomatsås och Salsiccia med rostad potatis, lite för enkelt utan någon finess.
    Med tanke på områdets utbud av resturanger som exempelvis Grill Grotesque m.m så får man nog se över sin lunchmatsedel.

  4. anna

    Var igår på denna Taverna Averna. snyggt ställe, trevlig personal. Men maten?? Blev chockade när vi såg våra Pasta Vongole komma in–med en hög parmesanost på??? Det kan inte vara någon italienare i köket. eller i organisationen överhuvudtaget. Spagettin smakade pasta. och ost. Kände oss som fattiga studenter som tvingas slänga ihop pasta & ost till middag. Spagetthi vobgole skall smaka vongole, vin och underbart. det kan vara så enkelt. och så gudomligt gott. men nej, det här var en klump tung pasta med ostsmak. kände intee vongolesmaken för fem öre. inte heller de få små tomaterna jag lyckades gräva fram. lämnade hälften av pastan. Stället kändes ytligt. taverna har inget med italien att göra, grekist ord, så kanske borde man förstått. Riktigt besvikna. Även burraton var inget vidare. för hård och för stora tjocka skivor tomater. nej hit går man inte igen. trist då avenygruppen brukar göra bättre än såhär!!
    Hur i fanken kan ni tycka vongolen var bra???!!!

  5. anna

    Vidare var vi nyfikna på ett glas vitt till pasta vongolen. En riktigt vongole avnjuts ju bäst med en riktigt kall fin vermentino. Visst, de hade en vermentino men njae..den var inte hundra. Bestämde oss för vatten i samma ögonblick som vi såg pastan komma in- jag menar denna ’tolkning av’ spaghetti vongole kan man ju inte rekommendera något vitt vin till! Här funkar ju i så fall endast ett glas rött till denna tunga ost-gegga.
    Helt onödigt att slänga i några vongole-musslor i denna rätt alls, eftersom de inte gav någon som helst smak.
    Dessutom var parmesonosten som dränkte hela rätten inte ens god. Kändes som någon plastig fejk-variant. Vad var det för ost egentligen?
    Hur kan någon tycka denna rätt var ens godkänd?

  6. Tycker nog att Anna låter onödigt hård. Vet inte hon haft otur eller om hon har mycket höga krav som kanske inte matchar den prisbild som finns. Eller om hon helt enkelt fått fel rätt. Den Vongole vi fick hade inget berg av parmesan på i alla fall, ingen alls närmare bestämt.

    Vidare är det alltid marigt att bedöma en restaurang precis i början, vad vi närvarade på var en avsmakningsmeny dagen innan öppnandet – gör inte heller anspråk på att vara en sajt för matrecensioner – du får väl avvakta CRB:s dom om du är på gnälligt humör. Min gissning är dock att han ger dem en trea.

    Sedan tillhör som tidigare nämnt inte Taverna Averna Avenygruppen utan just Avenyfamiljen – som är en helt annan sak. Du kanske gick till fel ställe?

    • Karl-Arne Johansson

      Tycker nog att du är låter lite jävig här har du aktier i bolaget?
      Du skriver Vidare är det alltid marigt att bedöma en restaurang precis i början, Konstigt eftersom att du var på förhandsvisningen så är du ju inbjuden, och har med media eller branschen att göra och då borde väl du fatta att den första tid i en restaurangs liv är den allra viktigaste, detta vet alla som har med denna typ av verksamhet att göra.
      Lägger man inte ner all kraft och intresse från början bruka inte slutprodukten vara bra heller.
      Du hänvisar till CRB:s dom om du är på gnälligt humör. Min gissning är dock att han ger dem en trea, har personen ifråga bara varit på avsmakningsmenyn så kanske dom kan få en 3,a lunch middag då blir det andra siffror.

  7. Jag har knappast några aktier i det bolaget, går knappt ens på Yaki-da (det var inte de som hade hand om inbjudningarna heller) och det var naturligtvis ett flertal olika redaktioner där – det är så det funkar – och av just den anledningen så är det ju ingen seriös skribent som skulle göra ett försök till en seriös matrecension på ett sånt här mingel med chosefri avsmakning.
    Då bokar man förstås bord som vilken gäst som helst – det vet ju du med om du ”har med branschen att göra”, så att säga. Fast jag är ingen matrecensent utan gör det på mitt sätt nonstop-wise.
    Man får ta det för vad det är, bara för att man nu får några glas vin och lite schyssta smakprov från a la carte-menyn höjer man ju inte en restaurang till skyarna men man behöver ju inte totaldissa det heller bara för att.

    Vidare skriver ju folk kommentarer anonymt här på nonstop och det är ju i många fall (jag vet flera tillfällen) då kommentatorer är konkurrenter och försöker passa på att sänka en restaurang genom rykten. Då kan jag ju gå in och försöka nyansera.
    Vem ”Anna” här ovan är vet jag inte men hen verkar ju inte ens fått samma vongole som jag, frågan är då om hon varit på samma ställe.

    Här är bättre bilder på maträtterna, den Vongolen innehöll definitivt ingen klump med parmesan.
    http://www.goteborgnonstop.se/2014/10/12/man-vet-att-det-har-varit-en-bra-kvall-nar-man-vaknar-upp-med-sant-har-pa-brostet/

    Att hänvisa till CRB är inte det minsta konstigt då han är en av de som regelmässigt recenserar just mat i Göteborg. Han framträder dessutom med sitt rätta namn och är inte anonym som till exempel GP:s krogpatrull.

  8. Mp

    Små portioner, smaklös. Risotton såg ut och smakade som barnmat. Oxfilé portionen för 215 kr innehållande tre små verkligen små bitar kött och 4 små potatisar (1,5 cm i storlek). Pizzan med oxfilé : oxfilén på den ej ätbar och pizzan bland de äckligaste jag har någonsin ätit. Beställning av pepsi zero utbytt utan att vi blev tillfrågade om det var ok. Först när vi ifrågasätter smaken berättar servitören att drickan inte är vad vi har egentligen beställd . Förstår inte hur stället går runt. Kommer aldrig äta där igen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-09-14

Idag lördag den 14 September hade SENIOR SLACKERS släppfest för sin nya singel TUTT PUPP RUFF på ELIS CORNER kl 12.00. De muntra seniorerna firade med kaffe & te och Falck slog på stort med en chokladboll. Det var luftigt och halvtomt i lokalen. Falck & Ollikainen lyssnade var och…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-09-01

Folket behövde något att tro på Folket fick rocknroll Johan Lindqvist har ju inga VALÖRER när det gäller att bedöma musik Han hyllar både den suveräne rocklegenden ULF LUNDELL & plastdrottningen Molly Sandén Älskade Eva Ullesudd Stjärnorna blinkar till dig i natten i tyst samförstånd för alla älskar dig jag…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-09-08

Primadonnan/jag var i Toleredskyrkan och där va en Fridolfsson gammal jazzbasist som man träffade på Neffe. Han spelade inte själv denna gången men det gjorde hans barn – Alma Fridolfssons kvartett. Det va en onsdag i Augusti. Det va jazz på svenska men Alma Fridolfsson på sång, Edvin Fridolfsson på…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...