Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

”Näej inget speciellt – bara det att du var död för mig ett par sekunder. Död, på riktigt-död.” Då det kändes, del V

2014-11-19 av

DÅ DET KÄNDES

* På väg till jobbet och jag får ett sms: ”Hej Josefine! Det var så himla längesen nu. Jag är hemma från England och är i Göteborg nu. Kan vi inte ses på en kaffe eller bara ta en promenad? // H”. Och det första jag tänker är ”Jag känner ingen H?!”.
Men vi bestämmer oss ändå för att styra upp ett möte. Jag känner inte igen honom, kommer inte alls ihåg hur eller när vi kan ha träffats förr. Men när han visar en sms-konversation han och jag haft faller alla pusselbitar på plats.  Det visade sig att vi hade bytt nummer en gång sommaren 2012, men aldrig träffats någon mer gång efter det.
Vi hade en väldigt trevlig ”återträff” häromdan, trots det så tror jag inte att vi kommer att ses något mer. Varför vet jag inte, bara en känsla jag har. Kanske är bra så? Vet inte.

* Vi har skickat en specialgjord bild till Ralf Gyllenhammar på hans födelsedag. Bilden föreställer en gammal jesusmålning där vi klippt in hans huvud i Jesus kropp. ”Jag vill ha en stor plansch!” säger han. Han får bilden inramad och sedan bilden via mail.
Några månader senare ser vi Mustasch live i Lisebergshallen och vid sidan av scenen har bandet två storbildsskärmar.
Plötsligt, i mitten av konserter spelas ett fint bildspel med massor av gamla bilder från tidigare turnéer och forna bandmedlemmar upp…
och plötsligt kommer även vår Jesus-bild upp! Jag skrikgråter till Louise. ”TITTA! TITTA DÅ! DET ÄR VÅR BILD! VÅR BILD!”. 

* Jag pratar i telefon med min före detta chef på ett ställe jag spelade skivor på ett tag. Jag gråter, är trött på hur han beter sig mot mig.
”Du har så dålig attityd! Du lyssnar inte på mig!” gapar och gråter jag i telefonen medan tårarna sprutar. Han blir tyst, och när jag fått ur mig all aggression och ilska är det enda han säger ”Har du gråtit färdig nu lilla gumman?”. 
Jag spelade där en sista kväll, kom inte tillbaka och kommer inte göra det något mer heller.

* Jag är trött efter att ha jobbat som servitris en kväll. Klockan är närmare 01:00 och jag har precis hoppat av mitt tåg i Surte. Utanför stationshuset cyklar en liten grabb på sisådär tio bast runt, runt, runt alldeles ensam. Det finns inga andra människor däromkring, inga som han leker med eller någon föräldrar som håller koll på honom. Tänker inte så mycket mer på det där och då, utan ville bara komma hem. Hem till mig. Sova.
Kilar vidare över parkeringen och mot mig, då cyklar ungen efter och upp bredvid mig.
”He…h…he..he-hej!” stammade han fram nervöst.
”Ah, hej…” svarar jag trött och kastar en snabb blick på honom.
”Du…f…fö…förlåt mig men…du får inte  bli arg på mig nu?”
”Näe okej.”
”Lovar du det? Du får inte bli arg på mig…”
”Nej, jag ska inte bli arg på dig.”
”Vi…vi…vill…vill du ha s…se…sex med mig?”
Reagerar knappt. Ville bara hem. Förstod bara att det inte var något bra.
”Nej det vill jag inte. Cykla hem nu.” sa jag lite småirriterat.
”O…ok…okej. F…förlåt.” sa han och cyklade iväg.

Morgonen därpå var han de första jag tänkte på. Vafan var det där för något egentligen? Vet inte om det var komiskt eller om det var… tragiskt. Var försegår egentligen i den där pojkens hjärna? Vad har han för liv där hemma? Vill jag veta det? 

* Jag råkar springa in i Pugh Rogefeldt på Avenyn en skéten söndagsförmiddag. Ingé megagrej så, men ändå lite kul eftersom jag tycker om hans musik och ville där och då gärna säga det.
”Mäh, det är ju du…eller?” säger jag. ”Ja, det är väl jag.” skrattar han. ”Jag vill bah säga att jag tycker du är bra! Alltså, du gör jättebra musik. Fast du är ju bra du med. Eller…ja.” svamlar jag. Han bara ler,
och ger mig en kram.

* Jag har fotograferat J’s nya bil under förmiddagen; en riktigt monsterbil som man kör fort, riktigt fort med. Åker sedan in till stan för ett möte. Känner plötsligt att mobilen vibrerar. Det är mamma som ringer.
”Hallå?” svarar jag. ”Oh herregud, BRA att du svarade till slut! Det är en bilolycka i Surte. Det är ambulanser, helikoptrar och allting där borta nu! Jag trodde det var du som var i med i bilen!”.  Blir alldeles kall. Hinner tänka så mycket på så kort tid. ”Jag måste ringa J. Nu.” säger jag och avslutar samtalet. Ser sedan att både mamma och Louise hade ringt och sms:at flera gånger utan att jag hört det. Dåligt samvete blandas mer oro för J.
Ringer J. Signal. Hinner tänka ännu mer. Signal. Det må bara vara fyra månader som jag känt honom, men de fladdrar förbi framför ögonen på mig och jag blir kall. Signal. ”Vafan, J…” Signal. 
”Hallå?” svarar han, och plötsligt vet jag inte riktigt vad jag ska tänka eller säga längre, det blir mest en suck av lättnad. ”Heh, heeej…du lever.”. ”Heh, jo – jag lever. Vadå’råh?”.
”Näej inget speciellt, du var död för mig ett par sekunder. Död, på riktigt-död.” ville jag säga.

 

Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine. 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-10-10

Biopremiär:  11 oktober 2019 på Hagabion Regi: Nick Broomfield Medverkande: Leonard Cohen, Marianne Ihlen, Judy Collins, Ron Cornelius mfl. Längd:  102 min Redan ett par sekunder in i filmen börjar jag lipa av anslaget och orden, och sen fortsätter dokumentären om artisten LEONARD COHEN &hans flamma MARIANNE IHLEN att beröra hela vägen ut. Först får…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-10-08

Snus istället för mus? Nej, för sjutton gubbar, nej Mellan två berömda pipsug på Götaälvbron stod en lycklig gnu och fes Jag älskar Lundell även om jag har tröttnat på hans musik Jag rökte en vild giraff igår utanför den halvslutna dynamocentralen med två ton salta tablettaskar runt ögonen

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-09-21

   Journalisten Hans Sidèn som har skrivit många recensioner om många artister i GP från 60-talet och framåt, och är även textförfattare till många låtar, ritat många roliga små långhåriga gubbar i GP under säkert 50 år, har genom Fredrik Sundh kommit ut med en bok med sina snapshots på…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...