Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

”When summer’s gone – where will we be?” En liten sammanfattning om sommaren 2015

2015-09-01 av

”Nu är sommaren officiellt över” sa dem.
Jag tänkte på det när vi promenerade hand i hand längs andra långgatan den där gråa eftermiddagen i augusti. Vi hade precis druckit varsin kopp värmande kaffe på mitt favoritcafé Two Little Birds på samma gata och fortsatte nu vår rundtur i ett regnigt Göteborg. Det var fortfarande varmt i luften, men himlen grå och asfalten blöt. Några få dagar kvar på augusti, några få dagar innan allt det här tar slut…
och något nytt börjar.

När jag skriver detta är det bara några timmar kvar på augusti. Förmodligen blir jag klar med inlägget när det har blivit september. Juni, juli och augusti flög förbi, precis som man säger varje år när det plötsligt blir mörkt redan klockan 19:00 på kvällarna och när man inte längre tvekar på att slänga på sig en jacka innan man lämnar hemmet.

Jag tänker inte uppmärksamma att juli regnade bort,
att jag inte fick ett fotopass till Way Out West,
att jag varit utan el i lägenheten lite för länge
eller den där gången jag kramade en toastol en hel dag när jag blev bakfull på tre glas vin,
att jag tagit jobbiga avsked och varit totalt söndergråten…
för, det är inte så kul att skriva om. Inte just nu i alla fall.

Jag har haft en jättebra sommar. Fantastiskt skulle jag nog till och med vilja säga till och med. Nedan följer ett par korta tillbackablickar.

Webb6

Juni_1319

För det mesta har jag sommarjobbat och burit flyttlådor. Ännu har jag inte fått ordning på min lägenhet. Det står många ouppackade lådor i mina två förråd och  några gardinstänger jag heller inte fått opp. Så snart som jag får lite mer tid hemma så ska jag ta tag i allt det där, en sak i taget. Jag är oerhört tacksam att jag har någonstans att bo i alla fall. Är också tacksam för att jag har ett göörbra kök där jag faktiskt får lust att laga mat i (aldrig haft så mö matlådor i min kyl som nu…), att jag har bra grannar och att jag kan sitta i fönstret och blåsa såpbubblor lekfullt mot min granne mitt emot när han står i sitt fönster och röker cigaretter. 

Webb8

Webb10

Sommaren börjar när Sweden Rock Festival börjar. Det säger jag varje år just för att…det är så. Trots att jag inte besökte festivalen alla fyra dagar iår, utan bara sista dagen – så var det nog mitt absolut mest minnesvärda besök på Sweden Rock. Jag skrev väldigt utförligt om min dag här, här och här. Allt från när jag blev uppdragen på scenen av Mustasch (evigt, evigt tacksam för detta!)), när jag fick beröm av Justin Hawkins för mitt porträtt av honom från Sweden Rock 2012 och hur det kändes när 30 000 sjöng ”Hurra! Hurra! Hurra!” för en på min födelsedag (Ronny Svensson, jag älskar dig – det vet du!). Oförglömligt. Helt oförglömligt.

Webb11 Webb12

Sedan fångade min syster och jag, dagen ett par gånger. Carpe diem, tjosan hejsan. Vi hade våra heldagar både i Botaniska Trädgården och Slottskogen, hade med oss egen picknick och bara hade det gött. Det behöver ju inte kosta något nämnvärt och man behöver inte göra särskilt mycket heller, men jag kommer ändå alltid komma ihåg de där dagarna, just för att de var så fina, enkla och framförallt somriga.

Webb1 Webb2

Sommaren började kännas typ komplett när augusti kom och när min vän Johanna frågade om jag vill hänga med ut till Fotö, hennes barndomsö i norra skärgården. Sagt och gjort; jag köpte för första gången på flera år en bikini på sommar-rean och var sedan redo för en heldag med sol och bad i havet. 20 grader varmt vatten och gassande sol – det var längesen jag mådde så bra som jag gjorde den dagen ute vid havet med Johanna. Tack ska du ha, om du läser detta. 

Att det skulle bli ännu bättre dagen därpå hade jag inte vågat drömma om…

Webb13

Webb4

Då träffade jag de här två sköningarna. Min gamla klasskamrat Anton från Nordiska Folkhögskolan (våren 2013) hade hört av sig några dagar tidigare och berättat att han skulle bila runt i Sverige och hälsa på ett gäng polare innan han drog till Norge för att jobba. Han bor vanligtvis i Örebro, så jag träffar honom inte för ofta (tyvärr).

”Jag kommer till Göteborg! Ska vi ses?”
”Klart att vi ska ses!” sa jag.
”Bra! Då får du hänga med mig och min kanadensiska kompis som är med också.”
”…fuck.” tänkte (och förmodligen sa?) jag. Jag menar, jag är så fruktansvärt dålig på engelska. Det är Kurt Olsson-style på det hela. Svengelska gånger sju. Så när Anton berättade om sin vän från Kanada blev jag sjukt nervös och stressad över vetskapen om att jag skulle behöva prata engelska större delen av hans visit i Göteborg.

Webb5

Men, det var inte så farligt – och tillsammans med Anton och Adam så hade jag en utav mina finaste dagar någonsin. En heldag ute på Marstrand innehållande typical tourist-vandring inne i fästningen, bad, solbränna, saltvatten, öl, nedvevade rutor och hög volym på bilstereon…

Oj vad fint det var. Och oj vad kul det var att få träffa gamla kompisar igen
– och bekanta sig med ett gänga på kuppen.

Webb15

Adam och jag klickade så bra att han kom och hängde några extra dagar med mig i Götet. Det var fint. När han skulle ta tåget mot Stockholm på torsdagen och stanna där några dagar innan sin hemresa till Canada igen bestämde jag mig för att följa med. Så, natten till torsdagen sprang jag över till grannen (well, jag har inte fått ordning på mitt bredband hemma hos mig ännu) och bokade en sista minuten-biljett på samma mot Stockholm tillsammans med honom.

Jag kanske inte var världens bästa guide i Stockholm, men nog lyckades vi orientera oss hyffsat bra (hoppas jag, ehe?). Det blev ett besök på Vasamuseet, Drottningholm och Gamla Stan under det sista dygnet vi hade tillsammans.
Faen, saknar honom så jädra mycket.
Typiskt att han ska bo på andra sidan jordklotet.
Men men, nu kanske jag får användning för det där passet jag skaffade för något år sedan…som jag fortfarande inte använt.

Webb14

Hemresan var lite mer dramatiskt. Inte bara det att jag var ledsen över att behöva säga hej då till Adam, det var även stora komplikationer med hela tågtrafiken. Startade min resa runt 15:00 och skulle vara hemma vid 19:00. Men icke. 00:30 var jag i Alingsås, där jag sedan skulle transportera mig direkt till jobbet och jobba vakennatt. Nio timmar på ett tåg utan någon sorts matservering eller  vettig toalett. Fyttifaen, det var nog den värsta resan i hela mitt liv.
Ytterst tacksam att mamma kom och hämtade mig vid Alingsås Station och sedan körde vidare med mig till jobbet. Annars hade jag…inte kommit någonstans.

Så,
när jag skriver dessa sista rader duggregnar det lätt utanför fönstret och himlen är gråare än gråast.
Snart ska jag ta mina väskor och sätta mig på ännu en buss och ännu ett tåg för att slutligen landa i Surte.

Jag tycker om hösten, på något vis. Det är ett vackert vemod, ett lugn och en sorts tysthet som ingen av de andra årstiderna har. Samtidigt vet jag inte mycket alls vad den kommande tiden kommer att innehålla. Eller jo, jag vet att allt börjar nu – vad det exakt är som börjar är en annan femma, men mycket nytt är det. Sommarvikariatet är slut, lokalen är färdigrenoverad och grejerna ska in, lägenheten är min och ska få någon sorts struktur och någon form av ordning. Jag ligger efter i allt sånt där. Men det gör inget, nu får jag tid att ta tag i allt det där
– och fan vad bra det kommer bli.

Tackar för mig!

Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine. 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-09-16

Det var storm ute men Pallin var på plats på 24 kvm i Sockerbruket för att langa kablar och fixa ljuset och instruera i hur man sköter ett mixerbord för DJ:s. Min uppgift denna blåsiga afton. Jag kombinerade spotifylistan med ljudet från en gammal dammig Zappavinyl med mkt prat. Först…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-09-19

Sägnerna går om lurifaxen Greve Rutger Tombola som sökte en borgerlig hatthylla i just det ögonblick som Dadaismen skapades City brusar likt en havssnäcka medan hösten gör sitt intåg Unik nyskapande platta av Iggy. Kombination av jazz och pop Lugn skön stämning Vilsam att lyssna på Hör inte vad han…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-09-21

   Journalisten Hans Sidèn som har skrivit många recensioner om många artister i GP från 60-talet och framåt, och är även textförfattare till många låtar, ritat många roliga små långhåriga gubbar i GP under säkert 50 år, har genom Fredrik Sundh kommit ut med en bok med sina snapshots på…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...