Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Andra kinden till

2016-02-07 av ozelot

Det är svårt att förhålla sig helt objektivt till två stycken svenska medborgare som nödvändigtvis vill följa dig hem, hela den långa oupplysta gångvägen från hållplatsen vid Långedragsvägen till porten ungefär.
Där var de ute och spankulerade bara som av en händelse, och ville se till att jag kom hem tryggt.
Vilka vardagshjältar ändå! Synd bara att den ene av misstag råkade få ned sin hand i min ficka precis när jag skulle stänga porten, plånkan räddade jag då jag vis av erfarenhet inte förvarar sådana i innerfickan, nycklar kvar i handen som du prompt ville hjälpa mig att låsa upp med vilket jag försäkrade dig inte behövdes. Men en olycka händer så lätt, du råkade ge mig en örfil när jag tog ut just din hand som hamnat i min innerficka, och eftersom jag inte är det minsta fördomsfull anklagar jag ingen på något sätt för sammanträffandet att min gamla iphone 4 med sprucket glas är borta.

Jag är inte helt säker på saken, det gick så fort. Helt spik nykter var jag inte heller, så jag fick väl skylla mig själv som fipplade lite med låset som trögade på grund av frosten och viss tillfällig nedsättning av finmotorik.
Och en gammal iphone 4 med sprucket glas kan väl inte vara värt mer än en hundring för dig om ens det om man spärrar den? Så varför skulle någon vilja ta den?

Herregud, kunde jag inte bara få behålla min sketna mobiltelefon och få ha mina fickor ifred, jag ville ju bara hem och dricka upp min apelsinfanta jag visste att jag hade i kylen?
Och varför spänner jag mig återigen lite extra i kroppen när jag ser två stycken svenska medborgare komma och spankulera runt i ett villaområde klockan halv fyra en söndagsmorgon? För att ni skulle ner och se på Älvsborgsbron i motljus då, eller så skulle ni väl till Fiskebäck, inte vet jag.
Det enda jag vet är att jag inte har min mobiltelefon och att jag hade den senast på vagnen innan avstigning, då sista messkontakten var då där ifrån, men geoangivelse och allt.

Sorry, men just nu vill jag mest bara skjuta dig i låret så att benflisorna ryker.
Alternativt kanske starta en vuxengrupp, fotbollslag eller välkomstkommittéer då du kanske saknar dylika i ditt liv.
Du hade också lätt kunnat FÅ en hundring, om du bara frågat.
Ty en gammal halvdassig iphone med sprucket glas gör nog ingen glad, förutom mig.

Vända. Andra. Kinden. Till.

Igen, igen och igen.

En kommentar på Andra kinden till

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.