När  den nyvispade pannkakssmeten träffar det heta gjutjärnet och får stekyta, så luktar det visserligen rätt gott. Men pannkakorna blir inte goda för det, smeten måste sätta sig först, i kylskåpet. Den första andra tredje går till hunden. Adam Cwejman på GP är den hunden, med blötvarma ögon, viftande på svansen: Får jag skriva något här? Var det någon som sa ”pinne”? Ja!? Ja!?

GP GP GP. Jag blir så trött på er ibland. Rykande hett: GP blir mediepartner till GöteborgsVarvet Expo 2016. Mindre rykande hett: GP ställer sig i mediaparterr till Bruce Springsteen på Ullevi.
Men det är okej, det finns bra grejer med i den tidningen, som inte handlar om Mello av medelålders män med nattmacksmagar.
Det handlar om Malliardeffekten. Att en deg måste sätta sig innan den skall in i ugnen.
Man kan micra en Billys Pan Pizza men inte steka pannkakor.

Alice kan jag köpa, hon är konsekvent och tydlig. Man behöver inte hålla med.
Men bandhunden, pekingesern med sneda tänder som är modig så länge den går i koppel och skäller på riktiga hundar, ja den vill jag mest kväva med en kudde, av ren barmhärtighet.
Eller kasta den som en pinne. Åt en Sibirisk Ovtjarkahund med ADHD-diagnos.
”hämta tidningen nu”.
Viff vaff.
Oj den dödde visst. Så synd.
Quelle dommage.
Hejdå hund.

Nu blev jag väldigt sugen på pannkakor. Så jag stekte upp gårdagens smet, på gräddmjölk och en extra klick smör.
Nyrörda björnbär från i somras, med socker.
Går ner i trapphuset enbart iklädd kalsonger och hoppas att ingen skall komma ut just då. Skulle just se ut det.
Men.
Där ligger den: GP. I drivorna av bilagor från Mediamarkt, Elgiganten och bostadsbilagorna frigör jag ett ex av GP.
Kanske det står nåt om blåvitt? Hoppas hoppas!
Istället denna ständiga jävla vindflöjel.

Han lyfter fram mina dåliga sidor, han blir katalysatorn på allt förakt jag bär i mig.
Kommer på mig själv med att skriva litanior i huvudet på gammaltestamentligt språk:
”När döden närmar sig kommer en uppsyningsman till oss människor, för att ta mått på våra gärningar och minnen, för att beskatta dem en sista gång.”
Det står det i anteckningar-appen på min mobiltelefon, fan vet vad det kom ifrån.
Jo, GP, och Malliardeffekten när den träffar skärselden i engångsgrillen.

Det skulle kunna vara värre. GP skulle ju kunna vara GT till exempel.
Då hör ingen oss skrika längre, ens om tyska Lonely Planet gillar oss.

Hur ser den juridiska bedömningen för ärekränkning ut? Jag hoppas jag hamnar i fängelse, då.
Adam var den första människan. Jag trodde från början att han var liberal men han är bara dum, och det enda han är liberal med är bristen på självcensur.
Så mycket för den valfriheten, att vara fjättrad av behagsjuka och dumhet.
Han verkar tro att smeten inte fastnar i pannan ens, bara han tycker nåt nytt nästa dag.
Nästa åsiktsdeg.
Blanka genomskinliga pannkakor till hunden.

Nu har han skrivit om museer, om QLTURARVET.
Senast var det väl om Bangatan, om Heden eller så hörde han väl något Jörnmark sagt som han totalt missförstod.
Kanske handlade det om Yatzy, båtflyktingar i Vänern eller onanister i Prag, vem vet och vem orkar ens minnas.

Texten är dock så diffus att jag läst den tre gånger nu utan att fatta ett enda ord. Vad vill han? Är det ICA Jerry som fått skrivmaskinskörkort?

”Jag bor i ett gammalt hus. Så gammalt att det var färdigbyggt när Sverige senast deltog i ett europeiskt krig. Generationer av människor har levt under dess tak. Fattiga, rika, pigor, sjömän, varvsarbetare och kaptener. Om hundra år är jag ännu ett namn i den långa listan av människor. Lager på lager. Så skapas ett lands historia.”

Jag blir inte arg, inte ens det lyckas jag uppbåda. Han rycker citat från nån helt annanstans och försöker få det att se ut som hans egna tankar. Micrar pannkakor. Eller plättar, Frödinge ostkaka.
Kommer på mig med att tänka på annat efter fem rader (har jag mjölk hemma, när öppnar ICA?, finns det ägg!?) så jag får börja om.
Får koncentrera mig, följa textraderna med fingret på taktilt vis och hoppas att en mening utkristalliserar sig
Smakar sött, då måste det ju vara gott?

Vad vill han? Var är hans kulturarv som han värnar om?
Tycker han att vi skall bygga en ny Ostindiefararen? Eller kanske alla kan klä ut sig till fattiga bönder och låtsas köa till Amerikabåtarna? Kanske börja använda get-tarmar som kondomer?
Sluta äta apelsiner och få skörbjugg, det vore väl festligt?
Eller berätta mer om att det mest var holländare och tyskar som byggde den här staden.
Jag förstår inte.

Jag längtar efter min stekta mat, den gyllene ytan när proteinerna mjölkar suckrosens luspigor och det får smak.
Hellre det än rent socker.
Hellre falukorv och ägg med spenat, än fusionsbakad spenat med broccoli och valnötter med honung.
Hon Mia Gahne kanske? Hon SER ju glad ut i alla fall, men vad hette den innan nu igen som var med i Robinson?

Åsiktstombolan Cwejman förnekar sig inte, han kastar ur sig upprapade floskler som inövade framför spegeln på en Nobelmiddag.
Lika genuina som den senaste han pratade med, må det vara i stadsbyggnadsfrågor eller religion eller vad som helst.
En helt genomskinlig figur. Ligger vattenbenan rätt?
Jag kan svära på att han var med i elevrådet.
Läser om kulturarvet.

”Hej, du har blivit utvald av postkodlotteriet”.
Den känslan.

DETTA ÄR EN SATIR