Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Higgspartikeln

2016-05-19 av ozelot

The_Lonely_Dog_by_IElioIVi är väl alla katter och hundar ibland. Jag är mest en människohund, tror jag men som tycker om katter.
Jag är en sån hund, som inte bara springer bort, utan tvärtom har ett behov av att återsöka ställen som jag en gång haft relation till.
Det kan ha varit platser där jag inte alltid trivdes, ibland trivdes för väl men ändå tvingades ifrån motvilligt.
Kanske för att få den ur kroppen, jag vet inte.

Något melankoliskt, sorgset kanske över mig och min lilla egenhet kanske inte gör det bättre för stunden.
Men jag inbillar mig ändå att det är den som är kärnan JAG. Den sista odelbara enheten, osynlig men ändå det första revbenet.
Higgspartikeln, utan vilket precis allt skulle rasa ihop.
Som gör mig totalt jävla oförstörbar.
Så jag återvänder.

Jag tänker ibland på ett ställe jag brukade gå ut till, helt ensam i kvällningen. Jag var ett barn.
I en glänta, där stod en krokig ek med två vertikala kraftiga grenar.
De bildade som en liten soffa, och den klättrade jag upp i.
Kände mig inte ensam, jo kanske lite, men ville ändå inte ha sällskap.
Där såg jag ut över motorvägen några 100 meter bort, lyssnade på bilarna som susade förbi som vore de fjärrstyrda.
Satelliter kanske.
Eller higgspartiklar, inneslutna i sina oförstörbara, odelbara plåtskal.

Jag passerade en sådan plats härom veckan, på väg hem från fest.
En gård, en boning där jag vistades en tid. Det fanns någon slags kärlek också, såklart.
Hunden som alltid hittar hem, för en endaste klapp.

Ni vet. Man kan inte låta bli att titta upp mot det där fönstret, som tungan söker ett ömmande munsår.
Grinden: Den var inte riktigt igenslagen. Jag gick in, satte mig och bara satt.
Så händer det. Den fina älskade katten som jag blev vän med så snabbt men jag lika hastigt måste skiljas från, den SER mig, kommer raka vägen fram till mig och gned sig mot mitt ben.
Du kan inte lura ett djur. Den minns.

Jag fick klappa den lite, nu börjar sorgen komma över mig. Den icke-läkande varianten.
Så jag reser mig upp, katten går iväg mot sin port, tittar tillbaka på mig, som att den sa:
”Skall vi gå in nu?”
Nej, jag får nog aldrig gå in där igen.

Efter det gick jag till Shell, köpte ett sexpack nödraketer och satte på Olle Ljungström på högsta i hörlurarna.
Fram och tillbaks i Fiskhamnen, och grät så tårarna sprutade över det hela.

En kommentar på Higgspartikeln

  1. Tine

    Smärtsamt och vackert

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-08-17

Hade tänkt kolla in Jarl Hammarbergs utställning på galleri i Haga. Men kom inte längre än till den gröna soffan i mitt sovrum. Man håller på med det ena å det andra för att hålla sin mentala och fysiska hälsa så länge man är här. Ett projekt som bidrar till…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-08-18

Det stilla höstregnet som faller utanför fönstret vet inte om att jag är så omanlig som jag är det bedömer mig inte ibland så ynklige fege mesen Stefan Falck som alltid leker riktig man och hjälte och rockpoet Johan Lindqvist ÄR inte rocknroll, fattar inte va bra rocknroll är hyllar…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-08-21

Det kändes som att sommaren tog slut när Lotta hade sista repetitionen. Det va inte så varmt men ändå lagom. Hon kom med sina jeans och en brandgul blues med kort ärm, fram till scenen och småpratade med publiken. TV- värdinnan sprang också runt och pratade med folk. De va…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...