Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Kast med liten boll och könets fångar

2016-08-31 av ozelot

Nå? Vad tycker jag nu om detta med könssegregerad gymnastikundervisning. Får en stor mikrofon med stickat ljudfiltervante med SVT logga uppkörd i ansiktet. (Modell 70-tal, de såg ut så då, jag minns ju allt från 2 års ålder)


Nå. Vad tycker du egentligen om könssegregerad gymnastikundervisning?

* Det är jag själv som knattereportern i Barnjournalen som ställer frågan.

Jag känner inte igen mig, men jag vet att det är jag.

”Ja jo det är ju dumt kanske” prövar jag, medan jag försöker skapa mig betänketid. Numer skall ju alla tycka direkt, snabbt, och tillsynes från hjärtat men också hjärnan – och med välgrundad erfarenhet! Samt perspektiv.

Jag blir nästan lite avundsjuk, på hur alla dessa människor lyckas vara så sekundsnabba, samtidigt så välgrundade och ändå lyckas bli ovänner med varandra på en twittersekund.
Jag börjar där jag brukar, med mig själv.
Jag växte upp, började i en pytteliten skola som hette Sandåsskolan. 

Idylliskt kanske, skulle man nog säga idag. Jag gillade alla mina lärare, min hette Gunilla och hon gled från matematik, läsning och rättskrivning till gympa med en svindlande galans och lyhördhet.

Vi var så små då, brydde oss inte om kroppars olikheter, tjejerna kunde vara ett huvud längre än killarna.
* De var något sämre i brännboll, tyckte jag då, men det var lugnt att de ibland hystade fel till brännaren, och tog det platta racket direkt.

När det hela var över gick vi svettiga till det enda omklädningsrummet.

Duschade ihop under frökens överseende. Ingen big deal.
Sedan blev vi lite större flyttade till en annan skola. Det började väl knoppas lite här och var, det föddes ändå en viss medvetenhet om att det var två olika kön.

Jag gillade fortfarande mina lärare, och jag började gilla tjejer på ett annat sätt. Lite förstulet smusslande med lappar.

Tjejerna skrev snyggare, killarna var bättre på geografi.  Och gympa.

Så här löste vi det då, i Nygårdsskolans gymnastiksal.
Där kunde man fälla ner en vägg på mitten, en motoriserad historia som surrade när den var igång.

Det var ungefär varannan gympalektion, då fick tjejerna och killarna ha separat gymnastik.

Sedan hade man gemensam nästa gång.

Vi dog inte av detta, tyckte nog att det var rätt skönt att få smälla på i landhockeyn (innebandyn*) medan man kunde höra hur tjejerna på andra sidan fnittrade och det idkades dans till discomusik.

Gemensamma lektionerna var en sorts kompromiss. 
Jag kunde nog till och med tycka att det kunde vara trevligt att komma ut ur mitt könspansar – och få dansa trojka flankerad av Linda och Pernilla, men berätta inte det för någon!!

Sedan innefotboll och badminton.

Detta i någon mån kanske cementerade min verklighetsbild och gjorde mig till den jag är.
Vet inte så noga.

Det handlade inte så mycket om olika kroppar eller kön utan mer om att – ifall man ville det – så gavs man mandatet att vara LITE olika.

Jag tror på fullt allvar att tjejerna tyckte att det var rätt skönt att slippa alla oss spattiga killar som sköt så hårt från egen målgård i landhockey att man fick blåmärken om man fick bollen på sig.
Men att få samsas ändå, varannan gång.

Vi lärde oss nog lite av detta. Kompromisser är det sexigaste som finns.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-01-17

Glajdar in på Brötz onsdag kväll när Henrik Wartel & My Hellgren redan är igång med sin första duospelning nånsin. Hellgren i silver, sval och het som Grace Kelly. Hellgren smattrar och gnisslar försiktigt på cellon. Wartel håller tillbaka sin ryska passion med en fokuserad min och brillorna avspänt vilande…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-01-20

Träden smeks av vackra ögon som har sett glittret av tusen, små ljus vinka i natten & rosorna vid din barm vissnade just när helikoptrarna började att frysa vid noll punkten Marcel Tuores: Collage Stefan Falck: Poesi

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2018-10-03

Det finns en mening Någon lyfter din börda Allt är här Nära, men ändå så långt borta Som solens strålar över det gåtfulla Pompeijis ruiner   Andreas min svarte broder Gå stolt som du alltid gör   Jag har ett nytt namn på min älskling Ulligulli   Bengt-Ove Gabadin Den…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-01-17

Primadonnan vill sälja sin bandoneon som är värderat till 75000 kronor av en värderingsman i London för tio år sedan på Park Aveny Hotel. Instrumentet är från 1924, tillverkad i Argentina, levererad till köpare i Berlin. Primadonnans pappa köpte denna bandoneon i Berlin samma år 1924. Instrumentet är pärlbesatt av…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2018-11-04

Teckning: superfreakbaba Detta kulturtempel inryms i ett gammalt vattentorn uppe på Gråberget. Jag hade aldrig varit där förut utan kom klättrandes uppför branten från baksidan, helt fel håll. Det var en rejäl strapats att utföra… Vi var ett gäng som blev insläppta av Jorge Alcaide som ordnar spelningarna i denna…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2018-04-09

vi vann jag och uli lillhagen jämnad med marken ett liv i skräck ettliv utan hopp ett liv utan nåd ett liv i gemenskap med andralikadana så fusk tortyren jag skrattar rakt i ansiktet döden tarjaghellre än det för vi vann jag och uli vi vann

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...