Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Lakritsutställning på Botaniska!

2016-11-22 av ozelot

lakritskonfekt

Gillar du lakrits? Jag gör det, framför allt saltlakrits – egentligen då salmiak som nordbor kanske felaktigt sammankopplar med godiset tillverkat på lakritsrot med, men som egentligen går under den mindre aptitretande beteckningen ammoniumklorid.
Fast när jag var liten gillade jag sötlakrits också, precis som allt annat sött man kom över: Lakritssnören, lakritsbåtar, lakritspipor kunde det vara och dessa svårt ikoniserade godisvaror finns ju än idag även om EU:s byråkrater vill sätta stopp för somligt.

NU kommer en utställning om lakrits till Göteborg. Det vill ni väl inte missa?
På Botaniska 28 november t.om 8 januari, 10-16 varje dag
Inträde 20 kr. Läs mer om detta här, och i blå text nedan.

Lakrits introducerades tämligen tidigt i mitt liv. Min farmor, som bodde lika långt bort som jag kunde slänga en sten, brukade sätta guldkant på lördagskvällarna genom att hälla upp en godisskål till bredden innan luckorna till tjock-tvskåpet öppnades.
Det var Hyland-era och man kunde vara helt säker på att 4 miljoner svenskar satt framför var sin självlysande Legobit och väntade på kvällens höjdpunkt: Drutten och Krokodilen!
Men tillbaka nu snabbt till lakrits: Det fanns två godismärken som gällde och det var Ahlgrens Bilar och det andra var Bassetts Lakritskonfekt.

Min favoritsysselsättning med Bassetts lakritskonfekt var att dissekera pralinerna och medelst precisionskirurgi skilja de olika lagerna åt och sortera dem i tydligt pedagogiska färgkoder: Gult för sig, rosa för sig, och svart för sig.
Således hjälpte jag farmor att snabbt få i sig de bitar hon gillade bäst, dvs de praliner jag inte inte kladdat på med trubbiga barnfingrar som säkert varit lite varsomhelst under dagen.
Men de låg i alla fall prydligt uppradade där på bordsassietten när Zeb Macahan pryglade upp en skurk.

*Bäst gillade jag att äta den gula enormt sockerdopade ringen med kokossmak för att sedan äta alla de svarta bitarna för sig.
Den turkosa skumgrejen rörde jag inte vid ens i tanken. Den var löjlig.

Min pappa jobbade vid den tiden med  import av konsumentvaror kan vi säga, och det innefattade resor till Danmark – både via färja och med bil – och tråkiga vuxenmöten.
Men till kretsen av manufakturer som betades av hörde just godistillverkare – och konnässörer av detta vet att pratar man om Danmark så är det ”sød lakrids” det gäller.

Som plåster på såren för att man blivit klappad i huvudet av någon fryntlig dansk som var salongsberusad redan vid lunchtid landade det alltid ett halvkilo oformligt ”kassergodis” i knät.

Om vi tog Stenafärjan fram och tillbaka var det framför allt ett fabrikat som gällde – och som jag sedan inte hittat någon annanstans utan just i Taxfree-sammanhang: Nämligen Lakritsfigurer!

lakrids-figurer

Det var en vit burk med rött plastlock och som var dekorerad med med de figuranter som rymdes i förpackningen, bland annat en brunröd lakritssmakade grej som ingen annan ville ha.
Burken såg ut ungefär så här, fast de tycks ha moderniserat den på ett ytterst vanhelgande sätt.

Min moderna fäbless för lakrits – eller saltlakrits då (salmiak) för att uttrycka sig någorlunda korrekt – härrör från samma reserutt: Pingvinlakrits!
Det bestod av en genomskinlig burk i hårdplast med ett vridbart lock och trekantsformad mynning, innehållande bara små sega salta pastiller som var gravt beroendeframkallande.

Ibland tror jag bara det faktum att man fick tugga så intensivt för att överhuvudtaget tillgodogöra sig dem utlöser en ren muskelreflex – att stoppa in ytterligare några stycken.
Ibland kunde de räcka en hel lillsemester.
Efter vilken man somnade med utmattningssyndrom i käkarna för att senare vakna upp – några timmar senare av att man svängde in på en uppfart som kändes bekant.

Prövar nyvaket tandradens kaviteter med tungan.
Lite. Lakrits. Kvar. Där.

pingvinEn hel bit faktiskt.
Mmmm.

(Sedan hoppas att man slapp borsta tänderna, lakrits och tandkräm är ingen höjdare)

Lakrits är spännande, så spännande att Botaniska trädgården och Lakritsfabriken bestämde sig för att göra en utställning tillsammans.

Resan börjar i Kalabrien där lakritsroten odlas och slutar, om du vill, på någon av lakritsprovningarna där du smakar dig igenom Lakritsfabrikens sortiment från lakritsrot till färdig produkt.

Boka plats på http://www.godasaker.se/provningar

Vernissage 27 november kl. 13 – 15. Provsmakning utlovas.
Botaniskas vänner bjuder på adventskaffe.

Lakrits har en lång historia. 4000 år f Kr använder sumererna (som bor vid floderna Eufrat och Tigris) lakritsroten som medicinalväxt. På 1700-talet börjar holländarna göra lakritsgodis och hundra år senare har lakritskonfekt blivit så populär att ett antal lakritsfabriker växer fram i Sverige och Finland. Idag är lakritsen fortfarande en av våra allra mest populära godissorter – men också en källa till nya mediciner! Utställningen bjuder på allt från botanik till recept.

Lakritsfabriken kommer till Göteborg och håller lakritsprovningar. Här får du möjlighet att lära dig mer om lakritsens historia, var den växer och hur den tillverkas. Detta samtidigt som du smakar dig igenom Lakritsfabrikens sortimentet från lakritsrot till färdig produkt.
Missa inte att boka dig på godasaker.se/provningar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-11-06

Som mamma till en ung man som inte kan prata och gå och med EP så blir jag smått galen av att höra hur Försäkringskassan nu drar ned på assistanstimmar till folk med just ovanstående inskränkningar. Människor som ej kan prata eller röra sig lämnas ensamma liggande i sina sängar…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-10-08

Snus istället för mus? Nej, för sjutton gubbar, nej Mellan två berömda pipsug på Götaälvbron stod en lycklig gnu och fes Jag älskar Lundell även om jag har tröttnat på hans musik Jag rökte en vild giraff igår utanför den halvslutna dynamocentralen med två ton salta tablettaskar runt ögonen

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-09-21

   Journalisten Hans Sidèn som har skrivit många recensioner om många artister i GP från 60-talet och framåt, och är även textförfattare till många låtar, ritat många roliga små långhåriga gubbar i GP under säkert 50 år, har genom Fredrik Sundh kommit ut med en bok med sina snapshots på…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...