Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

P3 Guld med flagranta arrangörsproblem

2017-01-22 av ozelot

P3 Guld av senaste årsmodell blandar och ger. Milt sagt. På arrangörssidan dras man med avsevärda barnsjukdomar, om det har med att Partille Arena är fjunis eller inte låter vi vara osagt.
Det börjar lovande. Såsom ackrediterade anländer vi till Nils Ericssonsterminalen och får snabbt plats på en av de specialchartrade bussarna.

ballong

En spraytannad västgöte med reseledardrömmar tar klämkäckt vid och försöker höja stämningen medelst konfettibomber, musik och allsköns och även om jag personligen tycker att han bara kan hålla klaffen hålls pinan kort. Vi är framme efter en kvart och äntrar arenan. Nu börjar spektaklet.
Vi anvisas till ett rum på utsidan för att hämta ut våra ackrediteringar, jag får min snabbt och lätt men min parhäst får det svårt. Anledningen är en soppa i sig, namn som tillkommit på listan men som inte kan ändras, därpå ändras ändå utan vår vetskap. Jag drar en liten vals, men det skulle jag inte gjort.
Istället blir jag uppläxad av en patetisk funktionär med för litet könsorgan.
De har alla samma signalement: Rakat huvud, skägg och intetsägande blick. Kombinera detta med minsta auktoritetsställning och du har ett problem. Vi har sett det i diktaturer och nu även i Pertille.
Små män, små penisar och självhävdelsebehov. Partille Arena har fått en ny kelgris i denne nye Donald Trump.

Nåväl, vi får ut våra ackrediteringar, och i entrén hänvisas vi en trappa upp.
Vi lyder som fogliga kreatur på väg till slakt, och hittar ett rum som mer påminner om en gymnastiksal. Min kollega anar oråd, ser sig omkring med flackande blick och förkunnar till sist domen: ”Detta kan inte stämma, det måste vara någon annan stans”. Hon får faktiskt helt rätt, vad vi hänvisats till visar sig vara ”förfesten” tlll P3 Guld. En ballong studsar runt på golvet i sin vemodiga ensamhet. Här har det minsann gått livat till.

Nej, ner skall vi, i en annan lokal. Det verkar helt rimligt vid första anblicken, där finns till och med en scen och läktare – A och O i P3 Guldsammanhang. Vi börjar leta efter vår plats, som skall befinna sig på sektion Q. Vi hittar inte sektion Q. Vi frågar en funktionär, som snabbt formerar om sig till ett frågetecken. Nytt försök: En ny funktionär, som gör det ambitiösaste försäket hittills och så småningom lyckas reda ut det. Vi hittar vår plats, pustar ut.

hatt
Jag i stulen funktionärshatt.

Jag försmäktar av törst, får kontakt med min flickvän som skall köpa dricka. Tiden går.
Min hals är en saltöken, var är hon? På väg in är beskedet. Phew.
Arenan ser helt okej ut, de nominerade sitter och skäms på plaststolar medan vi tittar dem i nacken. Ljus släcks, tänds, lite sånt där. Ljudtest. ”Hallå hallå. Publiken, är ni med?”. Och så vidare.
Vad fan är det med brudar egentligen? Att det skall ta sådan förbannad tid att komma med en dricka!?
Testing teting,showen börjar. Efter en halvtimme dyker tjejen upp. Utan dricka.
Jaha, då får jag val själv gå och köpa, täcker jag och travar ut för att hitta en kiosk. Hittar ingen, hittar dock två fuktionärer som säger att kiosken är stängd. Va, stängd!?
Hur i helvete kan man tro att man kan ha en gala och så har kiosken stängt i samma sekund som sändningen börjar?
Ytterst oproffsigt. Har de aldrig ens varit på en handbollsmatch och lagt upp ett och ett? Folk blir törstiga, aha jag anar en affärsidé! Vi säljer dricka och FÅR PENGAR av den törstiga.
Detta har inte slagit Partille Arenas stall av hugade entreprenörer.

Nåväl, jag går och kivas med en trilskande fotocellsstyrd vattenkran och försöker lapa i mig bäst jag kan, går tillbaka till min plats.
Produktionen är det minsann inget fel på, ljudet bra, allt klaffar med millimeterprecision.
Folk vinner priser, bland annat Kent men hallå elleh? Hade någon trott att de skulle dyka upp?
Zara Larsson får pris, skickar i alla fall ett välvillig tacktal via länk från London. Vill få tjejer att våga och stå upp. Jag gillar Zara Larsson, både som artist och som förebild. Backa Zara!
Tänker inte skriva så mer än så om själva galan, bloggrannen har redan gjort det, men Hurula rockade slutmuskeln ur led hos mig med energifullt driv som fick mig att ställa mig upp och jubla till deras ära. Bäst idag.

Showen är slut, det är tid att gå vilket vi också gör. Mot bussarna.
Bara för att se dem försvinner in i horisonten.Vi väntar. Och väntar.
Jag blir otålig, tänker att jag måste sysselsätta mig med något, går in i arenan för att där få ett utlovat exemplar av prisvinnarlistan som man alltid fått, i alla år.
Frågar en funkionär. Ingen aaaning. Ännu en: Det är mer än jag vet.
Det här börjar likna lyteskomik. Ingen vet nånting, skickar folk åt fel håll, skickar dem tillbaka, sedan tillbaks igen till samma ställe. Funtionärer som inte vet var platser ungefärligen bör finnas, kiosker som stänger, och en buss som aldrig tycks komma. En slusk med väst som förkunnar ”Bussamordnare”, haffas, och han är åtminstone tydlig. Bussen kommer, men de skall ju till stan och vända så det kan ju ta lite tid. Bra, då vet vi.
Buss kommer, och vi slår ås in som de absolut sista passagerarna.
Trygghet infinner sig. Vi är på väg.

Vi anländer till Elite Plaza på Avenyn och den formella efterfesten, går för att förse oss av den emotsedda gratisbuffén som idag består av olika former av minihamburgare på spett, kyckling spett, vegetariska varianter finnes även i korvform. Sillsallad, potatissallad, ingen grön? Nåväl det får duga.
Sedan är det väl lite disco frisco, allmän kändisspaning, mingel och sånt som hör till.
Sedan går jag hem.

Hej då.

miriam
Kändis: Miriam Bryant

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-10-10

Biopremiär:  11 oktober 2019 på Hagabion Regi: Nick Broomfield Medverkande: Leonard Cohen, Marianne Ihlen, Judy Collins, Ron Cornelius mfl. Längd:  102 min Redan ett par sekunder in i filmen börjar jag lipa av anslaget och orden, och sen fortsätter dokumentären om artisten LEONARD COHEN &hans flamma MARIANNE IHLEN att beröra hela vägen ut. Först får…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-10-08

Snus istället för mus? Nej, för sjutton gubbar, nej Mellan två berömda pipsug på Götaälvbron stod en lycklig gnu och fes Jag älskar Lundell även om jag har tröttnat på hans musik Jag rökte en vild giraff igår utanför den halvslutna dynamocentralen med två ton salta tablettaskar runt ögonen

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-09-21

   Journalisten Hans Sidèn som har skrivit många recensioner om många artister i GP från 60-talet och framåt, och är även textförfattare till många låtar, ritat många roliga små långhåriga gubbar i GP under säkert 50 år, har genom Fredrik Sundh kommit ut med en bok med sina snapshots på…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...