Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Ljuv hämnd på alla blådårar. Recension av Anna Von Hausswolffs skiva Dead Magic

2018-03-18 av Chawki

Jag tänkte jag skulle försöka skriva nåra rader om Anna Von Hausswolffs
senaste album DEAD MAGIC som släpptes i början av mars månad
på Berlin-ettiketten City Slang.
Läste att Von Hausswolff är utbildad arkitekt och det hjälper mig på traven.
Hennes musik är som pålad och byggd av sten, järn, bly , ornament och hon skapar rum och landskap i ett kargt ingenmansland i en tid som är bortanför den världsliga.
Följer traditionen av sina avantgardesystrar tex den grekiskamerikanska svartmästaredrottningen Diamanda Galas .
Jag älskar hur hon använder rösten i The Mysterious vanishing of Electra , en smula Yoko Ono-feeling och lite som min son när han inte vill sova om nätterna, samma ljusa genomträngande infernaliska ton.
Varje låt får växa fram i sin egna takt, på sitt eget vis. Långa svepande toner i Ugly and Vengeful, Marble eye och Källans Återuppståndelse under ekande valv. Det är en konst i sig idag att ha styrkan att låta saker få ta sin tid.
Von Hausswolffs maniska orgelspel på Ugly and Vengeful är lysande och sen sången som släpper lös som Siouxsie and the Banshees. Kan tycka att slutet på låten tappar något när gitarren kommer in å killen på trummor vill så mkt att han tappar markkontakt . Killarna saknar Von Hauswolffs självklara rötter rakt ned i jordens undre världar. Men de lär sig nog. Lite smisk kan funka.
En eloge till alla artister som jobbar mer med hantverket än självförhärligandet.
Dessutom kan Von Hausswolff utan problem utforska och mogna i kostymen hon klokt har valt till hon är minst 200 år.

Kommentarer på Ljuv hämnd på alla blådårar. Recension av Anna Von Hausswolffs skiva Dead Magic

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.