Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Intervju med Louise Hoffsten om kärlek, Sven Zetterberg, Monika Z, Wadling & döden

2018-08-03 av Chawki


Foto: Per Wickholm

Gbg Nonstop fick en pratstund med Louise Hoffsten nåra timmar
innan hennes gig på Lisebergs Taubescen.
Satt och fipplade med inspelningsapparaten
men ljudupptagningen funkade denna gången. Tack och lov.
Inte som när jag skulle intervjua Gerth Svensson om alla hans band,
då jag senare upptäckte att pausknappen varit nedtryckt en å en halv timme.
Tycker de är lite synd att jag inte kan återskapa Hoffstens östgötadialekt i textform.

– Din pappa va musiker…

– Och företagare också.

– Så du har fått med dig en viss företagsanda där då?

– Ja, jag har nog det, mamma hade modeaffär, hon jobbade med mode hela sitt liv.

– Har det också influerat dig?

– Tyvärr inte, jag är det svarta fåret i modevärlden, det va storasyster som fick ta del av det.
Min mamma gick bort tyvärr i våras så hon finns inte längre.
Det känns sorgligt att både mamma och pappa är borta nu, men det ska vi inte prata om här.

– Du släppte ju en skiva nyss – Jazz for Funerals

– Just det, nja den har mera att göra med en kollega till mig.
Vi har spelat mycket på begravningar, så bestämde vi oss för att spela in de här låtarna.
Samla ihop en del låtar som vi tyckte om
som hade med begravningar att göra,
så egentligen var det mest att vi tyckte det va kul att spela in de här.
Vi tyckte det va bra låtar.

– Sista plattan många artister släpper är ofta väldigt starka,
Leonard Cohens sista tex, har du lyssnat på den?

– Jag har bara hört vissa spår, jag tycker ju om honom,
han skriver…skrev fantastisk musik.

– Jag har lyssnat lite lätt på din skiva Stygg från -88..

– Herregud de va längesen, hjälp


– Tex raden – Vin av frihet/sjunger i mitt blod/ när du rör mig /förlorar jag mitt mod
Det känns ju ganska typiskt att kärleken kan inskränka på känslan av frihet..

– Ja så kan det vara ibland, men det beror ju på vad
man har för gränsdragningar i livet
och hur man ser på saker och ting.

– Du har ändrat inställning?

– Ja och jag är gift idag, har vart gift i 16 år nu så att det är rekord faktiskt.

– Så nu när du blir berörd blir du inte modlös?

– Nähä, det blir jag inte. Tvärtom, jag hämtar kraft istället,
de var en ganska barnslig syn på saker och ting.

– Om du gör en kärlekssång idag, hur lyfter du fram kärleken?

– Jag skulle nog titta på styrkan och kraften, om man har en bra relation…
men det är ju ett hårt arbete. Man arbetar ju med det varje dag.
Man får jobba hela tiden för att få det att fungera i livet.
Ibland är det tufft men jag känner att om man har gått igenom saker tillsammans
då släpper man inte taget i första hand,
man ger inte upp i första hand,
man kämpar på för att det betyder nånting.


– Hur hittar du styrka?

Jag får styrka genom kärleken naturligtvis.
Jag får också mycket styrka genom musiken och människor jag möter.
Jag tycker att jag har väldigt bra vänner väninnor och killar.
Där får jag kraft ifrån, jag får kraft från min familj,
När min mamma gick bort här i våras…
jag, min storebror och storasyster skulle ordna med begravningen
och min storasyster konstaterade att vi är väldigt bra på att samarbeta vi syskon,
jag har hört så många historier om syskon som bara bråkar genom livet,
men jag får citera syster
– vi är väldigt bra på att samarbeta . Det är skönt, det ger styrka.
Klart vi blir osams ibland men det betyder inte att vi inte älskar varann,
tycker om varann och stöttar varann.
– Är det nåt pappa alltid har sagt är att vi syskon alltid ska hålla ihop.
Visst vi har gemensamma intressen och olika intressen också
men i slutändan är vi väldigt starka tillsammans.

– Har du lyssnat på Franska Trion?

– Det har jag inte hunnit än så länge.

– Ollikainen hade en fråga till dig, om din relation till Sven Zetterberg?

– Oj, Sven Zetterberg, tyvärr är han borta nu,
men han var ju liksom bästa munspelarn, sångaren, gitarristen.
Helt egen stil och jag har haft glädjen att spela med honom vid åtskilliga tillfällen.
Jag är ett stort, stort fan av Sven Zetterberg, helt fantastisk musiker.
Från och till jobbade vi ihop , sen hade han perioder av sitt liv när han levde i Östergötland,
så det är klart att det också knutit samman.

– Har du nån speciell musiker som är viktig för dig och ditt skapande?

– Jag har flera musiker och det är de jag spelar med här idag som är viktiga
Jag har inte gått i musikskola utan min skola är de musiker jag spelar med.
Jag lär mig jättemycket från musikerna.


– Jag är nyfiken på dina möten med Allan Edwall och Monica Zetterlund

– Ja, de här var på ett Evert Taube hundraårsjubileum som jag fick frågan av en TV-producent
om jag ville spela på. Då va Allan Edvall där också.
Vilken låt var det vi gjorde, Allan och jag?
Allan berättade för mig att han också spelade munspel,
det hade jag inte tänkt på, att han också va munspelare, men vi fick jättefin kontakt.
Och vilken skådis, musikant och människa han va.

– Monika Z… Producenten för programmet visste att jag beundrade Monika väldigt mycket
men det är det ju många sångerskor som gör,
då tog han med mig till hennes loge, jag hade aldrig träffat henne då,
och jag bara bröt ihop och storgrät när jag träffade henne där,
men Monika tröstade mig så jag bara låg och grät i hennes knä,
för att jag blev så starstruck där.
Senare fick vi också uppträda tillsammans när vi gjorde min pappas låt
– I confess, Utan Dig på svenska.
Vi sjöng den tillsammans, det va ett stort ögonblick.
Hon sa de när vi satt där i logen – Jag och min pappa. vi spelar ihop också.
Hon kände till min pappa och min relation, det va kul.

– Vad är den röda tråden i ditt konstnärsskap?

– Jag kan ju inte säga att jag är renodlad bluessångerska,
jazzsångerska, popsångerska eller rocksångerska
jag tar väl bitar av allting
inte medvetet utan i och med att pappa hade två skivaffärer och en nattklubb
så har jag ju fått ta del av väldigt mycket musik
och vad som är gemensamt är också kärleken till musiken
att jag älskar musik, att jag har kunnat lyssna väldigt mycket på musik.

– Jag är arg på mig själv, jag har varit väldigt lat,
sången är ju nåt som varit självklart och naturligt för mig.
Min mamma älskade visor och texter,
det var därför jag fick ta del av Cornelis Vreeswijk och snapsvisor.
Hon undervisade mig i snapsvisor, inte barnvisor,
och det där var ju väldigt roligt att sjunga, tacksamt.

– Min pappa märkte då när jag sjöng de här visorna att min dotter kan sjunga.
Då tog han mig på allvar.
– Hon sjunger ju rent.
Så de va då han börja presentera mig för evergreenlåtar och hans musikvärld.

– Men jag tror att det kanske är det som också har bidragit till min lathet.
Sången var nånting som jag alltid tog för givet.
Jag har väl inte lärt mig ordentligt ett instrument,
jag fuskar ju bara på en del instrument
Om jag hade vart seriös hade jag suttit och övat flera timmar om dan.

– Du har gått en annan skola..

– Ja, autodidakt, säger pappa

– Vad är ljuset i denna tiden?

Jaga har gått ner mig så många gånger , när det vart för mörkt.
Då väljer jag nog, när jag har ett val, det är inte alltid man har det,
att se saker mer från en ljus sida.
Så tycker jag livet blir mycket lättare.
Även om det är mycket som är mörkt nu tycker jag att när jag kommer ut
och jobbar och spelar och kommer i kontakt med människor,
då tycker jag att människor är faktiskt väldigt snälla i grund och botten
och vill väl. Det är ett ljus.

– Har du andliga perspektiv på tillvaron?

– Jag är inte religiös, min främsta religion är kanske kärleken
och det funkar för mig.
Men jag tycker ändå det är intressant att titta på olika religioner.
Vi är alla samma oavsett va man kallar det för
och jag tror ändå att människan vill gott
i grund och botten.
Jag tycker det finns ett budord som håller i alla situationer,
– Älska din nästa såsom dig själv.
Det räcker, om man gör det, så klarar man sig

– Vem var det som bestämde att du och Wadling skulle sjunga
Me and the devil blues tillsammans?

– Jag tror att de var producenten för 27 Club när vi jobbade med det,
vi skulle göra en Robert Johnson låt. För han är med i 27 Club,
men det va otroligt, otroligt kul att få jobba med Freddie.
Jag har jobbat med honom tidigare och är så stolt över det,
vilken sångare, vilken människa.
Jag är så glad att jag innan han gick bort, sorgligt nog,
fick chansen att jobba med honom

– Min pappa gick bort i samma anda när vi höll på med 27 Club,
Jag kommer ihåg att jag satt i Freddies loge och berättade
att jag var väldigt ledsen över pappas bortgång .
Jag frågade honom då:
– Hur ser du Freddie på döden ?
– Jag är väldigt nyfiken på döden, sa han.
Jag tyckte det var en väldigt intressant kommentar.
Jag är nyfiken på döden…
Vad det betydde för honom, det vet jag inte,
men jag reagerade på hans kommentar i alla fall.

– Tänker du mycket på döden?

– Varje dag. Jag är medveten om livets ändlighet, det här kan ta slut närsomhelst.
Det är en påminnelse om att ta vara på livet medan man kan.
Jag kan sörja ibland att livet är ändligt för det är så mycket jag vill göra.


– Vad är du sugen på att göra härnäst rent musikaliskt?

– Det är en bra fråga, ärligt talat har jag inget klart svar på det nu faktiskt.
Utan det har vart så mkt med inspelningen av
Så mycket bättre och mötet av andra artister,
och det har ju också varit en dröm att kunna få göra detta,
En glädje också att få möta de här fantastiska artisterna,
det har varit väldigt roligt.

– Ja, detta måste jag berätta!
Albin Lee Meldau han är ju från Göteborg,
jag fick ju träffa honom på Så mycket bättre och det var en otrolig musiker.
Jag hade inte hört honom innan, vilken musikant! Vilken konstnär han är.
När jag hörde hans musik och hans låtar blev jag totalt knockad,
så jäkla begåvad!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2018-12-12

Då är vi tillbax igen för en liten meditation en specialare mot stress. Följ instruktionerna och bli lugn på en minut. Goodbye  and relax Gottenburgers

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2018-12-16

Jag älskar henne så mycket jag kallar henne för Lillgumman Hon är mitt allt Det är hon rocknroll och Jesus Jag har tagit upp min Zappa kult på nytt FZ forever Schackesset Svante Norlander har blivit en nära fin vän men jag orkar inte med Kulturknutten H H eller T…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2018-10-03

Det finns en mening Någon lyfter din börda Allt är här Nära, men ändå så långt borta Som solens strålar över det gåtfulla Pompeijis ruiner   Andreas min svarte broder Gå stolt som du alltid gör   Jag har ett nytt namn på min älskling Ulligulli   Bengt-Ove Gabadin Den…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2018-12-12

Sandros Julkakor 500 gram vetemjöl 1-2 msk socker 1 tsk salt 3 msk smör Blandas ihop i nån tråg Häll lite vatten över alltefter så man får en fast deg Sen kavlar man ut degen som är kall Till en tre mm tunn fyrkant Sen skär man ut 10 cm…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2018-11-04

Teckning: superfreakbaba Detta kulturtempel inryms i ett gammalt vattentorn uppe på Gråberget. Jag hade aldrig varit där förut utan kom klättrandes uppför branten från baksidan, helt fel håll. Det var en rejäl strapats att utföra… Vi var ett gäng som blev insläppta av Jorge Alcaide som ordnar spelningarna i denna…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2018-04-09

vi vann jag och uli lillhagen jämnad med marken ett liv i skräck ettliv utan hopp ett liv utan nåd ett liv i gemenskap med andralikadana så fusk tortyren jag skrattar rakt i ansiktet döden tarjaghellre än det för vi vann jag och uli vi vann

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...