Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Första dan på Bokmässan. KARTAGO, Guillou & Moberg.

2018-09-27 av Chawki

Träffade Junoff i lobbyn. Hon hade redan hunnit hälsa på
den tjocke Mannerström och Britt-Marie Mattsson från TV.
Vi diskuterade igenom vad man ska ställa för frågor till författare i flykten.
ÄR DU NÖJD MED DITT FÖRFATTARSKAP? eller
SOVER DU MED STÖVLARNA PÅ?
Efter att ha hämtat ut våra presskort tar vi oss ut på banan.
Den frodiga, sensuella Maria Maunsbach som är poppis med sina pinups på Instagram
berättar om sin nya bok. Junoff poserar lite diskret bredvid Maunsbach medan jag fotar.
Sen avbryter min kollega bok-presentationen. Kastar sig fram till Maunsbach
– Hej! Det är jag som är PRIMADONNAN FRÅN HISINGEN!

Vi tar oss vidare till våra bekanta på KARTAGO. Serieboksförlaget som
ger ut KELLERMANS ROCKY-KALENDER 2019 och Carl-Johan De Geers bok Tellussyndromet,
för att nämna nåra.
Vi förhör oss om huruvida BJÖRN RANELID varit där eller ej.
Förra årets intervju med Ranelid inleddes av stor förvirring men slutade som en fest.
Så hamnar vi på seminariet 1968 – och sen då?
Det är Jan Guillou och Åsa Moberg som sitter i panelen.
Båda två var i Paris -68 när det hände.
Guillou säger att -68 var en idyll
– Det var fri kärlek och fritt hasch.
Detta dementerar Åsa Moberg
– I mitt kvarter var det ingen fri kärlek och inget fritt hasch.
Guillou förklarar vidare att världen på den tiden var svartvit.
Åsa protesterar igen
– Det var du som var dogmatisk.
Efter seminariet rantar Junoff efter Guillou och Moberg
– Hej! Det är jag som är PRIMADONNAN FRÅN HISINGEN!

Jag struttar in i Bosse Sjöqvist samtidigt som Junoff har satt två värdinnor i arbete.
Att ta reda på när GW Persson och Gardell står på scenen.
– Tycker du att jag kan fråga Gardell om va hans senaste bok heter?, frågar Junoff mig.
– Nä, just DET tycker jag inte att du ska fråga.

Tar en kaffe på ett avsides beläget fik bredvid två författare i intimt samspråk:
– Jag tycker att du är jättebra.
– Jag får en känsla av att du är dig själv i texten, är du intuitiv?
– Bra fråga!
– Man blir ju mkt mer uppmärksam på en text som är avslutad på en sida.
Jag gillar den avslutade diktens kraft.
– Jag tror jag fattar va du menar…
Junoff informerar mig över kaffe och macka
– Jag är nog den enda av alla journalister som har suttit i DN:s chefs knä 1964.
Författarna fortsätter.
– Det polyfana. Saker som kraschar mot varann. Det tar alltid tid innan man förstår ett tänk.
– Jag tror också att vi kan hamna nånstans.
– Det kan ju bara du avgöra, maximera utan rastlöshet.

På nästa seminarie Jag berättar, alltså finns jag
säger Linda Skugge att hon är journalist och inte intellektualiserar sitt liv
och att hon äter sjukt salta Pommes Frites och att hennes mindfulness just nu är
– Jag ska va min egen Sobril.
Junoff försöker ta tag i Skugge för en intervju och jag tar en kaffe mittemot
Teologiska hörnet, kollar in präster, är öppen för bot och bättring.
Man kan köpa nyckelringar, affischer och brickor. Men jag säger som pappa –
Jag kan göra alltihop själv, fast bättre.

Tillbaka till KARTAGO, Hemmingsson, Pirinen och Kellerman.
Träffade Kellerman senast förra året då jag fotade honom och Junoff.
Junoff satt i Kellermans knä och blinkade.
Kellerman har slutat teckna och lever på tidigare meriter, säger han.
Ölflaskorna dignar över bordet och en skånsk konsulent snackar med Junoff.
Minglet har satt igång över hela mässan.
Dags att fly fältet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.