Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Återhållen rysk passion på Brötz. Recension

2019-01-17 av Chawki
Teckning: superfreakbaba

Glajdar in på Brötz onsdag kväll när Henrik Wartel & My Hellgren redan är igång med sin första duospelning nånsin. Hellgren i silver, sval och het som Grace Kelly. Hellgren smattrar och gnisslar försiktigt på cellon. Wartel håller tillbaka sin ryska passion med en fokuserad min och brillorna avspänt vilande på näsryggen. Sen drar Wartel igång, rullar runt med pinnarna över skinnen. Man känner isvindarna i Sibirien. Sparsam fri elegans. Sen tystnar det helt. Wartel vevar med armbågen och huvet och gör trumvirvlar. Med rysk precision. Innan björnen går till anfall. Hellgren ligger lågt. Kanar stråken över strängarna, fjös och gnisselljud. Den ryska soldaten trampar förtvivlat runt på samma fläck. Oerhört luftigt! Wartel ökar intensiteten med ett stegrande muller som han frambringar på cymbalerna. Man anar Wartels otämjbara kraft. Hellgren fortsätter till slutet att gnissla på ett poetiskt och lyhört sätt.

Sen kommer järngänget THE GROOVE. De kan utan tvivel sin sak, det fattar man efter en sekund. Tre gubbar som inte har bråttom nånstans, som kan jazz, som vet att vägen är målet. Sensuell månglans och bepop. Såhär roar sig en äkta jazzare. Njutbart. Skönt mellansnack på göteborgska av basisten Kjell Jansson. Trummisen Anders Kjellberg är ljuvlig, vilken underbar trygg musiker. Björn Cedergren på sax är också kanon även om han inte riktigt har uppnått samma självklara karisma som Jansson och Kjellberg. Men han är ju pojken i gänget. En mkt gymnastisk fotograf håller sig stadigt i flanken under hela konserten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.