Här kommer några rader om Brötz den 19 februari. i första set så äntrar Ferdinand Bergström från Oslo scenen för att spela solo på gitarr och det gör han på ett briljant vis, han är tekniskt driven och snabb i fingrarna men det känns aldrig som ett onödigt uppvisningsspel utan här känns varje ansats som sprungen ur en genuin musikalitet .Jag får här ytterligare ett svar på vad man kan göra med en gitarr under en lång stund som inte alls känns lång.
I andra set så är det dags för Dörner/Lea/ Lyregaard en spännande trio som består av Axel Dörner från Tyskland trumpet, Marte Lea Norge,Tenorsax m.m. och Birgitte Lyregaard Danmark,röst. Inom improvisationsmusik så stöter man ofta på udda sättningar det ligger i genrens öppenhet att använda sej av möten mellan olika kombinationer av instrument. Jag vet inte hur många gånger jag har sett trumpetaren Dörner, denna gången så använder han en slide trumpet
dvs en trumpet som fungerar lite som en trombon Lea spelar även på en slags flöjt, Lyregaard använder sin röst på ett häpnadsväckande vis distanserad från vanlig sång. ibland blir det som röster ur en tecknad film men det blir aldrig för mycket av den varan utan här finns en fin balans i. Jag avslutar med att skriva som jag gör ibland ”Dom här vill jag se igen”.
Johnny Larsson