Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Sjöbleke på besök i Spåmans ateljé

2020-03-16 av Magnus Sjöbleke

I tider av tomt gapande butikshyllor behövdes ett konstsamtal. Magnus Sjöbleke gör ett ateljébesök hos Linda Spåman.

Linda Spåmans ateljé är full av dockor. . Linda vill vara omgiven av alla sina skyltdockor och har ett känslomässigt förhållande till gamla föremål hon samlar på sig.

”Färgerna har spådamskaraktär. Dockor står längs väggarna

Jag kontaktar Linda Spåman för att göra ett reportage. Spåman blandar socialrealism med surrealism och overkliga tillstånd i sina böcker. Bl.a BRF Ensamheten och Äkta Spåman, där Linda beskriver vanliga människor och deras vardag samt hur hon själv hittade en roll som siare i deras liv.

Linda Spåman är serietecknare och konstnär. Jag lärde känna Linda i Västra Götalandsregionen och

Art inside Out´s projekt Mixed Minds våren och sommaren 2019.

Jag hade sett Linda i ett TV-inslag och även sett hennes stora bilder på Sockerbrukets tak vid ett besök på KKV Röda Sten.

Spårvagnstur till Gamlestaden

Linda sade ja, jag packade videoutrustning, penna och papper.

Efter en spårvagnstur till Gamlestan och en kort promenad genom slakthusområdet där hon har sin ateljé, slungades jag in i en värld med grälla färger, skyltdockor, gamla prydnadsföremål, masker, krimskrams.

 Enligt Spåman handlar det om vackra ting man inte kan leva utan.

Tio shockrosa kistor

En av totalt tio chockrosa kistor som har inköpts av Spåman, finns i en ateljén. Den är målad i graffitti och är är på förhand vigd att vara materiel för någon slags performance/evenemang, vari alla kistorna kommer att användas. Inför detta letar Linda spåman statister för händelsen/happeningen.

Likkistorna är främst något väldigt estetiskt för Linda. Hon ser dem mer som fina lådor mer än något att vara rädd för.

Här går våra synsätt isär.

I ett garage i industriområdet, i Gamlestan står Linda Spåmans husvagn. En husvagn målad med glada färger. Den har texten ”ABRACADABRA”.

Det började som ett konstprojekt men det fortsatte som en yrkesroll. Skillnaden mellan att vara en verklig spådam och att göra det i form av performance har i princip suddats ut.

Tarotkortlekar

Därefter har det producerats några tarotkortlekar. De säljs på Linda Spåmans hemsida. Crowleys klassiska lek har varit en av inspirationskällorna, men även andra traditionella kortlekar.

De är uttryckfulla och har radikala uppmaningar.

Vid mitt besök limmas det däremot pärlor på en skyltdocka. Det målas dessutom ögon på andra ytor än ansiktet, som för att säga att kroppen kan se på andra sätt än genom ögonen.

Och kanske tänker då Linda på tredje ögat, något inte helt okänt för människor med särskilda insikter i andlighet och med insyn genom dörrar, löpande in mot perceptionen.

Skulpturens Namn Hatigje, kommer sig av att mamman till Spåmans konstassistent heter Hatigje.

Vi skojar och jag flamsar en del för vi har samma humor.

Det bränner till från limpistolen och det ryker från Lindas hand.

Det ryker från Lindas hand. Ett skikt av pärlor täcker barndockan.

Liv död och lägenhet med saker

Vi kommer in i ett samtal som berör frågor om liv och död.

Samtalet spinner vidare på dockor och andra saker.

Lägenheten i Johanneberg är även belamrad med gamla föremål och hon får ofta sådana av sin, även han samlande, pappa.

Jag: – Du bad mig vara naken i kistan.

Linda: – Så var det.

Jag: – Jag sade nej, blir lite konstigt med den egendomliga mixturen av sakralt och naket samt med en levande människa i lådan.

Linda: -Vill helst se det som en låda, vilken som helst. Det är det vackra i tingen som lockar.

Dockor som känns levande

Många av dockorna tittar på mig som om de levde. Vissa är skyltdockor för barnkläder.

De tittar ganska tomt ut i rummet, en slags självsäkerhet, hos dem gör att jag känner mig betraktad. Jag kommer att tänka på Bladerunner och replikanter, som också är en slags dockor.

Dockorna i ateljén är orörliga, som i Bladerunner, tills de vaknar och Harrison Ford som ska oskadliggöra replikanterna blir illa tilltygad innan de skjuts med någon slags magnum revolver.

Tempel med flourescerande skyltdockor

I ett rum intill ateljén görs ett tempel med skyltdockor, skulpturer med grishuvuden.

– Just nu vill jag prova att göra skulptur.

 Linda Spåman talar om att det fanns en lucka med möjligheter att prova nya inriktningar just nu.Skulptur kändes befriande.

-Jag tar en paus från tecknade serier.

 Svinborstens sträva ståltrådskaraktär river sig fast i medvetandet. Tempeldekorationerna inramar rummet.

Var kommer detta att visas?

-Det vet jag inte ännu, säger Linda.

Svinborsten skjuter upp ur huden som ståltrådar.

Jag vet inte varför skyltdockorna, eller det som förut var dockor, men som nu har blivit skulptur, har grishuvuden.

Är det en maskerad?

Det behöver bli en uppföljning.

Det är ett så pass rikt konstnärskap som levereras.

Ett enda besök räcker inte.

Jag behöver göra fler reportage för att greppa detta.

Och går stapplande ut mot Gamlestaden. Det regnar

Vissa av skyltdockorna har blivit försedda med Grisansikten. Ytan har strån som sticker ut. Det är svinborst.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2020-09-03

  Hej alla läsare, ni vet redan att jag bestämde mig för att ta en paus från mitt skrivande av krönikor och annat här på GÖTEBORG NONSTOP eftersom jag ska genomgå en cellgiftsbehandling närmsta halvåret och behöver spara mina krafter till det äventyret. Nu har senaste veckan varit så udda…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2020-03-17

Gud talade till mig genom denna gren, under denna gren talar jag till Dig. Vid Din sida nära havet anar jag skepp som lyfter. Vid Din sida nära havet känner jag skepp som kommer. Det står en brygga av guld på min jord, där väntar jag på Dig. Den bleka…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2020-05-22

Dr Bosanders lyckliga memoarer i pastellblått Det va en solig eftermiddag i mitten av maj Det började jummo vräfa zutonkel in das operahouse. En smal strimma av sol sken på levnadsexperten Barbarellas  ljuva lår och Dr Bosander spanade genom tystnaden i lägenheten efter ett skepp som tar sig genom tidsåldrarna…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2020-11-08

  Vi sitter i salongen och det är nästan fullt på Göteborgs Dramatiska Teater och ljuset släcks ner. Jämte mig sitter Johannes Nyholm och hans kompisar ( som känner Linda Spåman). Det blir mörkt och med penna och papper såg jag inte mkt av vad jag skrev. In på scenen…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2020-02-28

Här kommer några rader om Brötz den 19 februari. i första set så äntrar Ferdinand Bergström från Oslo scenen för att spela solo på gitarr  och det gör han på ett briljant vis, han är tekniskt driven och snabb i fingrarna  men det känns aldrig som ett onödigt uppvisningsspel utan…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...