Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Louise Halvardsson är verksam i postindustrins tidevarv

2020-11-30 av Magnus Sjöbleke
Louise Halvardsson har boksläpp av boken Kramabstinens – Skramlad poesi. 1 december kl. 13 på Järntorget.

Nya boken Kramabstinens – Skramlad poesi gavs ut i dagarna och innehåller samlad scenpoesi från 2017-2020. I nya boken reagerar Louise Halvardsson bland annat mot tanken på en biologisk klocka.

I förra diktsamlingen Hejdå tonårsångest – 35 dikter innan 35 säger Louise Hej då till ungdomsångesten. Hon har även skrivit två romaner och en reportagebok.

Punkindustriell hårdrockare med attityd fick författarförbundets debutantpris Slangbellan 2007. I fristående uppföljaren Punkpoet med svensk brytning figurerar Nick Cave. Jag kommer av mig. Cave är väl inte någon som jag direkt har någon relation till musikaliskt tänker jag och lämnar den dialogen därhän.

Jag träffar Louise för en intervju.

Hon har mycket stil med många inslag av färg. I klädstilen finns rockapproach. Båda antyder något om vad böckerna också beskriver.

– Kan du säga något om Kramabstinens – Skramlad poesi?

I sina böcker reflekterar Louise Halvardsson ofta över normer som blivit etablerade, normer som människor inte alltid trivs med. En norm som ofta riktar sig kvinnor handlar om en barnalstrande – att det ofta pratas om en biologisk klocka. Det blir ofta press på kvinnor att skaffa barn.

– Jag vill själv inte ha barn, men är rädd att bli ensam och inte ha någon att krama, säger Louise Halvardsson.

– Samhällets reaktion på pandemin antyds i nya bokens titel. Man behöver mer närhet än vad som kan ges för tillfället. Det finns ingen kritik i det utan mer en önskan om att saker kan återgå till det normala.

Louise skriver också om k-märkning av ett avslutat förhållande, sorg över en mormor som gick ur tiden och om att arbeta som anställd med att kramas, och om att säga adjö till tonårsångesten.

-En relation tog slut och det gav anledning att fundera kring livet och att kanske gå vidare från tonåren. Många vill förbli ungdomar upp i medelåldern idag.

För ett tiotal år sedan bodde Louise i England och arbetade då med ett projekt kring trettio människors livssituation.

Projektet utmynnade i en reportagebok och dokumentärfilm Swenglish – a journey through everyday life. Därefter återkom Louise till Sverige, gav ut fler böcker och efter succén med Punkindustriell hårdrockare med attityd så har författarskapet fortskridit.

Bildandet av Poesiwerken

Louise Halvardsson är också en av grundarna av Poesiwerken i Göteborg. En grupp med författare som sedan några år tillbaka har varit mycket aktiva med utåtriktad litterär verksamhet i Göteborg.

”Vi hade varit på en uppläsning arrangerad av ett större bokförlag de som var med gäspade och tyckte att arrangemanget var allmänt dåligt”

Louise beskriver hur författarna blickade ned i sina papper och läste oengagerat  utan publikkontakt. Det imponerade inte.

Louises vänner (poeter från Göteborg) tyckte att publikkontakten saknades.

Kärnan av de som nu är Poesiwerken lämnade uppläsningen och gick vidare till krogen.

  • Vi gick därifrån, höjde nävarna och utropade att Nu blir det revolution.

De ville göra något eget. Det var kärnan till det som sedan blev Poesiwerken.

I dag ingår performance som en del av deras verksamhet. En reaktion på författarna som tittade ned i sina papper.

Ingen tyckte att det de hade upplevt var något särskilt att ha. De började ventilera om man kunde göra på motsatt sätt. Att det finkulturella skulle kunna ratas till förmån för ett annat sätt att se på litteratur och särskilt poesi.

-Men vilka är Poesiwerken, frågar jag (med en del förkunskap men utan att veta själva historien bakom)?

– Poesiwerken är ett gäng av udda människor, säger Louise Halvardsson.

.

Men Poesiwerken startades också för att vara en brygga mellan Poetry Slam och finlitteraturen. Poetry Slam har också blivit ett institutionaliserat sätt att läsa upp poesi.

Poesi ska ut bland människorna är snarast budskapet.

  • Det var bland annat jag, Evelina och Henke som först engagerade oss.
  • Poesi i parken var vårt första evenemang.
  • Vi bara gick dit och börja läsa på Björngårdsvillans scen och därefter märkte vi att scenen gick att boka.

Nu påverkas förstås verksamheten av Corona-pandemin.

Poesiwerkens fria scen på Crippas café blev delvis inställd under våren.

I Poesiwerken satsar vi på poesi och Performance. Det innebär att man understryker vad som finns i poesin med visuella, performativa inslag.

Undergroundpoesin

Louise Halvardsson brinner för det hon kallar Undergroundpoesi.

Förra sommaren och även denna sommar skapade Louise och de andra i Poesiwerken en Poesimanifestation som rörde sig från Järntorget till Kungsportsplatsen med plakat och utåtriktade poesihandlingar. Förra sommaren så hette den Sommarens begravning och det blev extrema reaktioner via internet. De som var med i den kallades galna. Det blev mycket publicitet. Men galna är de inte. Poesi måste kunna vara roligt och uttrycksfullhet är inte detsamma som galenskap.

Boken finns på

https://www.bokus.com/bok/9789180200981/kramabstinens-skramlad-scenpoesi/

Louise Halvardsson kommer att ha en release för 8 personer på Järntorget, den 1 december. Därefter postas 24 poesiluckor under december månad:

https://www.facebook.com/events/130966415216419/

4 december ca kl. 17:45 medverkar Poesiwerken Publishing och Orakel förlag på Poesimässan på Göteborgs stadsbibliotek med livestream.

Länk :

https://www.facebook.com/events/829579467789696

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.