Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

En julmissbrukares bekännelser

2020-12-05 av Goteborg Nonstop

Det var inte lätt för Göransson att komma till insikt. Alla älskar väl julen? Han var upprymd inför julskyltningen första advent. Kanske lite trött efter att ha lagt in sill hela natten, men vem är inte det? Senap och citron. Han önskade nu bara äta mjuk pepparkaka till frukost, köra några nejlikor genom det saftiga skalet på en apelsin, smörja kråset med fyra plastkorvar risgrynsgröt… och sen åka skridskor fram på Gågatan – som han under december månad döpte om till Golgata konsekvent. Han var som vem som helst, om än passionerad, men att brinna för något, det är väl en positiv egenskap? Namnbyteförslaget på gatan var förövrigt även inskickat till lokaltidningens insändarsida. Ingen respons. Än.

Så råkade han då ropa ”GOOOOD JUUUL” – lite intensivt så att en äldre dam föll och bröt nyckelbenet. Kossa! Som hon skrek och gjorde sig till, när han bara ville att hon skulle känna sig sedd. Medborgare påstod relativt regelbundet, under den kyligare årstiden, att han skickat dem till akuten med sina gutterala läten. Den här söndagen var det en som ringde polisen. Sätt stopp för juldåren, annars gör jag det, sa vederbörande till damen i receptionen. Vi kan inte dras med hans tvångsmässiga beteende i år igen. Han kan inte klä en egen gran på torget, och sen demolera kommunens hur som helst. Även om hans träd är resligare. Jag vill ju bara höja kvaliten på den kollektiva upplevelsen, pustade Göransson medan han dirigerade lyftkranen. Ringdans. Tillsammans. Äkta kulor. Stöpta ljus – inte elektriskt krimskrams. Kamelen han hyrt från Borås djurpark för trovärdigt julspel råmade instämmande. Receptionisten sände slutligen ut en bil. Han blev körd till polisstationen, där han häktades för förargelseväckande beteende.

Då han skrämt bort sina syskonbarn med hjälp av våldsam klapputdelning på fel dag (han kunde inte hålla sig till julafton) föreslog en modern terapeut att beteendet kunde vara kompensatoriskt. Han blev samtidigt av med lägenheten eftersom råttor kalasade på hans konstgjorda snö. Terapeuten som naturligtvis hette Monika gav honom en broshyr från AJ. Anonyma Julmissbrukare. Du kan få hjälp!

Han tittade på den lilla foldern. Hjärtat fladdrade. Han var alltså inte ensam. Men skulle han våga? Han var så rädd för ett liv utan skinka och senap på morgonen, utan advetsstake varje kväll och knäcksmak på tandkrämen. En ickemissbrukare måste ju nöja sig med 40 kilo socker per år. Göransson tog sig till slut, med stor möda, till de anonyma och blev upplyst om tolvstegsprogrammet. Ett regelverk för det personliga tillfrisknandet. Två av de fyra som närvarade hade beslutsamhet i blicken och stora mjuka lösskägg.

En annan försökte kanalisera en indian, men det fanns ingen specialiserad grupp för fixering vid folkgrupp eftersom det kunde tolkas som rasism, enligt missbruksverket – så han fick vara med här istället. Stämningen var tillåtande. De läste högt tillsammans:

1. Vi erkänner att vi är maktlösa inför julen, att vi förlorat kontrollen över våra liv.

2. Vi kommer här till tro på en kraft starkare än vår egen, som kan hjälpa oss att återfå vårt förstånd.

3. Vi företar en genomgripande moralisk självrannsakan.

4. Vi ber ödmjukt Gud att avlägsna våra brister.

5. Vi gör upp en förteckning över alla de personer vi skadat med vårt frenetiska och gränslösa beteende…

När de kommit hit reste sig Göransson och konstaterade högjudd att han kommit fel. Jag har inga stora problem. Jag vill bara fira. Indianen suckade. Alltid detta förnekande. En kvinna som var utklädd till pepparkaka bjöd på en relevant definition av missbruk: Besattheten utgör ett hinder i umgänget med andra människor, trots att syftet är motsatsen. Den missbrukande förlorar kontakt med nära och kära, med verkligheten och vardagen.

Göransson satte sig ned igen. Hans familj(er)har lämnat honom för länge sen. Sök hjälp, sa den första frun när han ville bygga en julkrubba till deras enfödde son, istället för en vanlig säng. Härlig är jorden!

Indianen läste högt ur en forskningsrapport: En viktig anledning till att den julberoende fortsätter sin förödande konsumtion kan vara belöningseffekten. För en annan grupp kan lättnaden i stressupplevelse, ångestsituation eller hela abstinensutvecklingen ge en kraftfull önskan om att fira jul på ett överdrivet sätt. En tredje anledning kan tvångstanken på julen vara – den beroendes hela vakna tid går åt att tänka på jul, ordna jul, fira jul. Upplevelsen kan möjligen beskrivas som en tankemässig kontrollförlust, det finns inget viktigare i nuet än just julen.

Göransson har naturligtvis även tidigare försökt finna den grundläggande orsaken. Det påpekade han för indianen, pepparkakan och de två tomtarna. Vid ett tillfälle till och med prövat regressionshypnos, eftersom han läst sig till att väldigt många ärver sitt beroende av föräldrar. Det genetiska arvet. De som växer upp med missbrukande föräldrar löper 3,5 gånger större risk att själv falla dit. Julhandeln har slagit försäljningsrekord på försäljningsrekord i stort sett varje år sedan 1996. I år väntas den bli 68 miljarder kronor enligt HUI Researchs prognos över julhandeln. Men Göranssons mamma hatade julen. Hon hade traditionsenligt migrän hela december. Pappan hans var sedan länge död och köpte därför inga paket. Det enda Göransson mindes av honom var hans namn. Han hette Göran.

Så i vad bottnade besattheten? Varför kände han sig utvald, stor, den enda som såg sammanhangen när han i själva verket aldrig blivit vidrörd av julens kärleksbudskap? En perfekt båge bakåt i tiden, ett litet barn föddes ju – som bar på förlåtelsen. Innan Jesus var det bara karma och sån skit. Folk fick betala för sina synder, men sen kom Jesus. Han var snäll fast hans pappa var en skithög och hans vänner svek honom. Pepparkakan tittade tomt på honom. Jävla judas. Jesus offrade sig, precis som Göransson kände att han själv offrats. Göransson svettades när han tänkte på Judas. Han ville börja gråta. Vad för slags människa sviker en kamrat som kan göra vin av vatten, dela hav och bota spetälska? Ingen i AJ hade något svar på det. En av tomtarna sa bara: Det är ju egentligen inte julen det är fel på. Vårt problem är ju att vi överdriver. Nästan varannan svensk är överviktig på grund av frosseri. Julbordet kan vara dödsstöten, samtidigt som antalet hemlösa växer. Pepparkakan höll med. En tredje sa: Det är jakten på julen, förväntningarna, förberedelserna… tanken på hänryckningen ger mer än själva utlösningen.

När Göransson lämnade mötet blev han länge stående framför det stora fönstret med skyltningen, dit han varit på väg innan han blev arresterad. Gigantiska kaniner rörde mekaniskt i koppargrytor av plast. Heliga natt i skramlande högtalare. Jesus låg i en hög hö. Jungfru Marias ena arm hade gått sönder och var lagad med gaffatejp. Getterna uppstoppade och de tre vise männen hade inte rökelse och myrra i sina händer utan olika extraerbjudanden från affärerna som gemensamt bekostat utsmyckningen. En av de vise hade förövrigt en pannlampa på sig – för 675 kronor kan man se mycket bra i mörker (Kan bli årets julklapp). Göransson tryckte näsan mot glaset. Ignorerade barnen som skrattade åt hans urtvättade röda träningsoverall. Han gav sen 200 kronor till en tiggare i tomtemössa för att känna att han bidrog på något sätt till det samhälle som inte längre existerar, och bestämde sig sen för att skylla allt på Trump, det politiska läget i Sverige samt på kapitalismen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.