Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

”Jag ska också bli en engelsman som hjular mitt på öppna gatan och bah är så jädra glá!”

2014-10-26 av

Lördag. Jag har träningsverk i vaderna och hela Håkan Hellströms diskografi går som ett eko i mina öron. Allt det där på grund av fredagens dans på Scandic och sedan häng hos en vän i Surte där vi råkade somna på soffan med Spotify i rullning (Håkan Hellström tjänade nog miljoner på oss den kvällen på såndär Spotify-stimpeng eller vad de nu får för varje lyssning), men det var fint.

I kommande inlägget nedan får ni läsa och titta på lite bilder från min lördagskväll när jag såg Mattias Hellberg på Oceanen.
Förvänta er inte konstnärliga och storslagna, actionfyllda och perfekt ljussatta fotoverk. Så. Nu vet ni det.

1webb

Efter att ha sovit några timmar, lagat nå lunch av schlumpen i kylskåpet (inte värd en haschtagg a’la #foodporn för fem öre där inte) och en liten koll på gårdagens bilder från Henriks spelning i stan så var jag redo att bege mig in till Göteborg ännu en gång.
Jag var tidig in till stan. Träffade en kompis och fick tillbaka saker som hon lånat till ett fotouppdrag, promenerade sedan med denna där ett tag på Göteborgs gator och andades in den ljumna höstkvällen då temperaturen var liksom…varken eller. Utan bara lagom. Varken särskilt varmt eller kallt. Det var, återigen, alldeles lagom (som jag precis fått lära mig att norrmän aldrig hört talas om – att de inte har något ord för ”lagom” där borta. Det är antingen eller. Typical svensk grej alltså…).

3webb

Vinkade av min vän och promenerade sedan från Vasaplatsen vidare upp till Stigbergstorget. Nog hade jag kunnat ta en spårvagn, men eftersom det var en så fin kväll och jag hade fortfarande tid på mig innan det skulle börja borta på Oceanen så valde att gå istället. Pluggade in hörlurarna och lyssnade på The Band och Johnossi genom Haga, Tredje Långgatan och Stigbergsliden. Råkade dessutom gå rakt in i Kleerup när jag passerade Hagakyrkan.
Om det är någon jag vill intervjua så är det Kleerup. Det är något med honom jag tycker väldigt mycket om. Vad vet jag inte. Och just för att han är så ”egen” i de intervjuerna jag hört honom i. Speciell. Väldigt speciell.

4

Kliver in på Oceanen sisådär 20:15. Det är mycket mindre än vad jag minns det som, men det var förvisso typ sex-sju år sedan, Den gången spelade The Movements och jag minns att jag blev uppdragen på scenen och fick skaka maracas och andra shake-instrument tillsammans med bandet och nå’ annan tjomme de släpat upp.
Jag skulle vilja länka bilder från den spelningen när syrran fotograferade när jag stod uppe på scenen och shakade, men då snackar vi liksom…Bilddagboken-tiden. Och det hade tagit ett halv dygn att hitta dem bilderna. MEN – de finns någonstans.

5

Som sagt, inte så konstigt att jag tyckte att det kändes litet. Fick reda på av en kompis som var där att de hade byggt en ny vägg i mitten av hela lokalen så att de var hälften så stort som tidigare. Varför vettefaen. Scenen vad också mycket mindre än vad jag kommer ihåg den som. Tänkte för att det berodde på att…jag själv var mindre då, och att allt kanske kändes större. Eller…tja
(kom för övrigt på i samma stund som jag skrev det att jag använder i nuläget mina Converse som jag köpte är jag gick i 6:an eller 7:an, så…så himla mycket större kanske jag inte blivit, ehe…).

6

Som sagt, det var ju en spelning som ägde rum på Oceanen. Eller två rättare sagt. Norrmannen (mycket Norge hit och dit har det varit den senaste tiden, känner jag) Erlend Ropstad inledde hela kvällen med sin väldigt snälla akustiska folkpop på norska. Myz.

7

Sedan tittade den här Kotten fram; Biffen.
Jag känner inte honom. Möjligtvis känner igen honom, och kanske märkte han det också då jag råkade titta lite för många gånger på honom i början av kvällen när jag äntrade baren. Systern min var världens största Hardcore Superstar-fan när vi var mindre och automatiskt blev det så att jag följde med på ett par spelningar som hon gick på. Biffen var turnéledare/roddare för dem då. Så, man såg ju Hardcore live lika ofta som Biffen. Så. Ja.
Hur som helst – han ville vara med på bild och det fick han juh. HÄJ HÄJ BIFFEN!

Tänkte gå fram och säga ”SÄG TILL DRÖMRIKET ATT DE SKA KOMMA OCH SPELA I GÖTEBORG SNART FÖR BÖVELEN!”, men jag gjorde aldrig det. Får göra det nästa gång.

8webb

Sedan kom Mattias Hellberg. Jag tog lite fler bilder på honom än vad jag gjorde på Biffen. Faktiskt.
I den intervjun jag gjorde med Mattias för ett litet tag sedan (läs här!) berättade han hur svårt han tyckte det var att sätta en harmonisk låtordning, alltså i vilken ordning han skulle spela sina låtar under sina spelningar. Han berättade också i intervjun att jämfört med Tom Waits så är hans egna mellansnack supertråkigt.
Men på scenen så är det felfritt rakt igenom. Återigen blir jag påmind om den där försynta Mattias, grubblaren med vecket i pannan som jag pratade med under intervjun. Den känns plötsligt som bortblåst. Inte det att han tar över scenen som om han vore Iron Maiden själv, men det är så enkelt  och självklart alltihopa. Fortfarande den värmländska artigheten, men med en knorr på allting. Av alla de mellansnacken man hört sen man började springa på konserter i barnatiden så tycker jag Mattias snack var så jäkla skönt. Återigen; enkelt, självklart…och jäkligt roligt. Men om jag skulle skriva ut citat här vad mannen sa där uppe på scenen så hade det inte funkat. Det kommer inte till sin rätta i ett litet enkelt blogginlägg som det här är.
Tycker därför man ska se honom live istället.

9

Jag trodde faktiskt inte att det skulle låta och vara så bra som det var igår kväll. Jag älskar exempelvis låten Sight Supreme där ett helt band är med och spelar, men det är en av dem låtarna som Mattias valt att göra helt akustisk på senaste plattan. Den var fin på skivan, men jag saknade bandet. Fast här, ikväll på Oceanen, blev jag motbevisad. Väldigt bra ljud, en aning psykedeliskt och mäktigt och mys på samma gång.
Lokalen var lite utav paralyserad av spelningen. Såg mig omkring och alla satt verkligen blickstilla och tittade framåt. Inga pratade med varandra. Det var fint. Fast, en tjej blev förvisso i mitten av konserten utkickad från lokalen. ”Kan inte någon stänga av den där?!” var det en herre som sa och vände sig mot henne som…ja, jag vet inte vad hon gjorde. Tjoflöjt.

10

Plötsligt fick jag syn på en äldre herre på andra sidan av lokalen. Han höll upp något som jag först trodde var två menyer mot ljuset för att se dem bättre, men när jag  tittar en lite längre stund så ser jag att han banne mig har suttit och målat av kvällens akter.
Var tvungen att gå dit bort och fråga om jag fick ta en bild på nära håll. Han var som en skruttig söt liten gubbe på närmare 70 bast och sa lite förvånat.
”Oj! Jo, det går väl bra…”.
Söt.

11webb

Det var en fin kväll på Oceanen och ännu en gång säger jag; tack ska ni ha, det gjorde ni bra!

Senare promenerade jag hemåt samma kväll som jag hade kommit. Förbi Henriksberg och vidare mot Andra Långgatan. Plötsligt blir jag lite av ”omkörd” av ett gäng på sisådär fem personer i långa rockar, chinos, boots och sotarmössor. Väldigt hipster-engelskt alltihopa. Det såg så roligt ut.
När jag av en slump fick syn på en utav dem i profil blev jag lite ställd. När jag hörde att de började prata engelska så började de gå upp för mig vilka det var.
”…Frida?” frågade jag och en av dem vände sig om.
”NÄEJ MEN GUD JOSEFINE!” säger hon och ger mig en kram.
”NÄEJ MEN JOSSE!” säger en annan tjej och kommer fram och kramas hon också.
Himla kul att stöta på gamla klasskompisar från gymnasietiden. Sådana man inte träffat sedan vi stod där på studentflaket för tre-två år sedan och vrålade och skålade till Queen’s Don’t Stop Me Now.

Som det är när man träffar gamla kompisar, som man bara har på Facebook och Instagram och man vet liksom vad den andra gör men man pratar eller skriver inte särskilt ofta till varandra – så blev det sådär ”Men vad gör du nu för tiden? Du gör ju massa saker!” ”Och du då, du bor i London – hur är det? Vad gör du där?” tralla la… Det är fint. Nostalgiskt.
De är på besök i Sverige och har med sig en engelsman som har energi som en duracell-kanin och hjular om och om igen på andra långgatan, skrattar, sjunger, kramas och ger en kindpussar PLUS den där überengelska dialekten.
Allt är så lätt när man slutar bry sig om vad andra ska tycka om en – bara gör.

Fick en liten tankeställare där.
Jag ska också bli en engelsman som hjular mitt på öppna gatan och bah är så jädra glá.
Fast sotarmössan hoppar jag.
Rocken däremot var ganska snygg!

Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine Larsson.

 

Okej-Quiz på 2112

2014-06-15 av ozelot

finnMinns ni tidningen Okej? Ni vet den med alla utstuderat töntiga bandposeringar på kanske framför allt hårdrocksband, fluktbilder på Samantha Fox och väna porträtt på flickfavoriter som Limahl och Duran Duran? Sin storhetstid hade den nog under 80-talet men drog sin sista suck 2011 – då som nätcommunity. Men! Det finns en quiz på som helt och delvis kretsar kring sådant som kunde förekomma i Okej på 80-talet: Teveserier, synthare vs hårdrockare, schlager, filmstjärnor… Ja ni vet hur det var!
Själva quizen äger rum på Restaurang 2112 på Magasinsgatan, och kvällen inleds med visning av dokumentären ”Allt som fanns var OKEJ”. .

Värd: Mattias Lindeblad

Okej-Quiz på 2112

Magasinsgatan 5
Söndag 14 september kl 20:30



Höstens datum för OKEJ-QUIZ: 17/8, 14/9, 12/10, 16/11, 14/12 – Söndagar 19.30

Den osminkande historien om KISS: Releasefest på 2112

2013-05-15 av ozelot

kiss-den-osminkade-sanningenMusikjournalisten Carl Linnaeus har skrivit den ultimata biografin om KISS. Ett mycket omfattande researcharbete ligger bakom boken som nu har släppts, och innehållet bygger på mängder av intervjuer med folk i och omkring bandet. Boken har releasefest ikväll på 2112 ikväll där författaren kommer att närvara under hela kvällen. Det blir även musikaliska Kiss-tolkningar av Jimmie Rudolfsson och Ida Svensson.

Boken kommer under kvällen att ha ett specialpris på 150 kr

Kiss – Den osminkade sanningen

Releasefest på 2112
Onsdag 15 maj 17-01

He ain´t heavy, he is my brother

2012-10-07 av ozelot

Vilken låt från ett tyskt hårdrocksband figurerar både i Guitar hero samt Grand Theft Auto: Vice City Stories? Och vad hette sångaren som ersatte Dave Lee Roth i Van Halen? I kvällens MetalQuiz på 2112 står fyra biljetter till Accepts konsert på Trädgårn i november

Heavy Metalquiz på 2112

Magasinsgatan 5
Quiz startar 19:30


Bordsbokning 031-787 58 12.

När jag blev hårdrockare: Belsekrubb på 2112

2012-09-26 av ozelot

Den första skivan jag köpte för egna pengar var Origins med Manowar. Jag visste inte om jag skulle få föräldrarnas godkännande men femtiolappen brände i fickan – inte heller visste jag var man köpte skivor men jag hade sett lp-skivor i en radiobutik på Frölunda Torg. Jag gjorde slag i saken och traskade dit, till fots hela vägen från Hovås, genade över Välen så jag blötte ner fötterna, och nådde slutligen min destination.

Under säkert en timmas tid tummade jag alla omslag som stod uppställd i några backar – utbudet var relativt begränsat men jag hade ingen plan. Hade helt enkelt ingen aning om vad jag gillade för musik utan höll länge i en skiva med ett namn som jag kände igen: Vikingarna! De hade en tuff logotyp och vikingar var ju lite fränt och farligt så de borde väl vara bra? Ett felstavat Noice lockade också men de kunde man ju spela in från radio; Ett bedårande barn av sin tid spelades flitigt på radion just då och var skitbra.

Det blev inte så, utan ögonen föll i stället på den där skivan med Manowar. Omslaget var outsägligt lockande: ond bråd död, svällande muskler, krig och stora svärd. Den skulle jag bli tuff i skulan om jag hade. Saken var biff, jag hade gjort mitt val: Jag blev hårdrockare.

Ikväll är det heavy metal klubb på In Flames finkvarterskrog 2112. Tony Jelenkovic (Glanzig, Transport League mfl) driver bland annat hårdrocksklubben Belsepub som nu får ett syskon: Belsekrubb.
Ur högtalarna spelas allt från klassisk hårdrock till det senaste inom genren, givetvis serveras Motörheads vin och In Flames egenframtagna Whisky


Belsekrubb @ 2112
Magasinsgatan 5
Onsdagar 19-01

In Flames är överallt – skaffa det nyaste först

2011-06-14 av Goteborg Nonstop

In Flames har häcken full.

För nån månad sedan öppnade Björn Gelotte och Peter Iwers krogen 2112 på Magasinsgatan.
”Tänk er att kunna spendera en kväll i förfestens tecken.
Lugn skön miljö, bra mat, god öl och härlig bakgrundsmusik…
…för att kunna komma tillbaka dagen efter med dina kollegor, kunder eller familj och avnjuta den godaste av middagar…
…för att dagen efter det komma hit och kort och gott ta en öl.”

Jaha ja, låter väl som de flesta vill ha sitt ställe. Gott så.

Snart ger sig sångaren Anders Fridén tilsammans med en vän längre in i gourmetträsket och släpper sin egen ölserie Frequency.

Men det är ju musiken det handlar om på riktigt får man hoppas. I morgon släpper våra kanske allra största rockers nånsin sin tionde skiva, Sounds of a playground fading.
Och eftersom vi bor där vi gör får vi chansen att knipa ett ex redan i kväll.

Förhandsköp In Flames nya, och få den signerad
Bengans Skivbutik, Stigbergstorget
tisdag 14 juni kl. 21-00

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-09-16

Det var storm ute men Pallin var på plats på 24 kvm i Sockerbruket för att langa kablar och fixa ljuset och instruera i hur man sköter ett mixerbord för DJ:s. Min uppgift denna blåsiga afton. Jag kombinerade spotifylistan med ljudet från en gammal dammig Zappavinyl med mkt prat. Först…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-09-19

Sägnerna går om lurifaxen Greve Rutger Tombola som sökte en borgerlig hatthylla i just det ögonblick som Dadaismen skapades City brusar likt en havssnäcka medan hösten gör sitt intåg Unik nyskapande platta av Iggy. Kombination av jazz och pop Lugn skön stämning Vilsam att lyssna på Hör inte vad han…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-09-21

   Journalisten Hans Sidèn som har skrivit många recensioner om många artister i GP från 60-talet och framåt, och är även textförfattare till många låtar, ritat många roliga små långhåriga gubbar i GP under säkert 50 år, har genom Fredrik Sundh kommit ut med en bok med sina snapshots på…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...