Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Häckla Göteborg!

2016-05-10 av ozelot

festivalmysMan blir lite smått fundersam över den nyligen uppkomna medietrenden. Häckla Göteborg. Jag svalde väl klickbetet första gången som en fjolårskalv på  sitt första kosläpp: Till ock med GP:s ledarredaktion slickar pärlorna från huvudstadens onanister i parti och minut, i ivern att vara till lags och kanske få ett riktigt jobb – på DN.
Nöjesguiden gör heller ingen besviken, i en ’töt’ liten krönika hävdar branschoraklet Simon Strand att allt går långsamt i Göteborg.

För alla som inte vet vem Simon Strand är finns informationen lätt tillhanda, enda googleträffen just från nämnda Nöjesgud.

”Simon Strand jobbar med PR och har snart naglat sig fast på samtliga branschlistor över samtidens och framtidens mäktigaste. Här bloggar han om misslyckade pitcher, oombedd krishantering och en hel del annat.”

Sicken tur. Patetiken i detta.

Förresten: Har någon noterat att Nöjesguiden inte funnits som papperstidning på några månader?
Kanske inte, men att i återvinningsstället där toalettlektyren annars återfanns (Hemköp Masthuggstorget) låg en konstig blank pappersbilaga skriven på engelska som hette ”Totally Göteborg” författad av och för tyska utbytesstudenter som just hittat till Kellys och tycker att Andra Lång är alternativt.

Skärmavbild 2016-05-10 kl. 13.17.24

Nu kommer förklaringen alltså. Nöjesguiden köptes ju för några år sedan upp av Keynote, en app för stressade storstadsmänniskor för att planera sina Facebookevent – ett lite hippare Powerpoint om man summerar*.

[* Det var ingen glansperiod i den drygt trettioåriga publikationens historia, och då finns det ändå rätt många praktfulla magplask
.]

Nu har i alla fall papperstidningen återuppstått. Sicken tur.
Investerare i form av Örebrobaserade HKM Media Group har kommit till apekatternas undsättning!
HKM Media Grupp ger sedan tidigare ut publikationen Totally Stockholm, med en översatt Göteborgsupplaga vid namn just Totally Gothenburg..
Så där har vi förklaringen till varför denna märkliga publikation uppgraderats från skoltidning i Örebro till sittunderlag för tiggande personer utanför Hemköp Masthuggstorget.
Jag blir så jävla trött*
* En gång försökte de köpa nonstop, men fan heller.

kit2

Men just ja, Bonniers lilla webborakel KIT.SE var visst framme också och visade upp sina talanger i 031-hånandets konst.
Det är kul och framför allt ”inne” att skämta om Göteborg, och det bjuder vi gärna på.
Det finns en anledning till att det heter just Göteborgsvitsar.
Men nu fick uppenbarligen någon nog.

Kit

Helt ärligt? Vilken PR-byrå är det som Göteborg & Co nu glömt att betala fakturan till?

Tillägg: Eftersom Kits chefredaktör valde att radera BDSM-reportaget tog jag mig friheten att kolla den cachade versionen. Här är de som PDF.
Del 1:
Del 2:
Okej jag tar bort filerna nu. Mitt syfte var aldrig att hänga ut eventuellt kränkta personer i det något tveksamma reportaget men på begäran från KIT:s chefredaktör så raderar jag filerna.

Varför saknar Kadhammars åsikt betydelse? Jo för han vet inte vad han snackar om

2015-11-09 av ozelot

kadhammarDet kom en krönika i flödet idag. Det brukar det göra, men den här håller ganska hög svansföring fast andra sidan slokar betänkligt. Det är söndag, man är trött och tänker ”fan det är söndag. kan du inte bara hålla käften, jag orkar inte reagera”. Skriven för att provocera, att ”röra om i grytan” lite och är skriven av en flintskallig gubbe på 59 vårar från Säffle. Den handlar om Göteborg.
Peter Kadhammar är numera kolumnist på Aftonbladet. Tror han är en frisk fläkt men doftar nu mer av kundkorg fylld av korkskadat vin från Stenas Offshore-shop.

Han har googlat runt lite på Wikipedia och kommit fram till att Göteborg är en dödstrött stad och det kan man ju få tycka om man vill, om man bara inte så uppenbart lyckats få precis allt fel.
Och dessutom vräka ut det i Aftonbladet i egenskap av förment stjärnkolumnist.
Att han hittat Jan Jörnmark kan jag förvisso respektera, kunnig på sitt område och tillika värmlänning – vilket säkert underlättat umgänget – men samme Jörnmark…är sig liksom trogen sin ganska tydliga pessimistiska linje beträffande bilden av Göteborg.
Ullevi är bara skit och borde jämnas med marken, Heden skall bebyggas blint (*blandstad, helst massa trevliga antikvariat, mötesplatser, kvartersscener och bäckar som folk kan fiska i), Göteborg är bara nedlagda varv.
Det är ingen slump att gemene mans bild av honom kanske är att han i populariserad bokform dokumenterar övergivna fabriker över hela världen, och gör sig en ganska god hacka på det.

Sagt och gjort: Kadhammar åker till Göteborg och tar in på ’Park Aveny’ som han dessutom i vinddraget från X2000 tåget lyckas få felstavat (det heter faktiskt Park Avenue och är dit stockholmare åker inför bokmässan och Schulman och alla blir för fulla), och där träffar just Jan Jörnmark som bekvämligt nog bor mitt emot, på Avenyn, under Volvo VD:n Leif Johanssons tjänstebostad vilket såklart inte undgår texten. Hur kom ni att prata om det?
Sedan följer en ärligt talat ganska pinsam litania om saker som vår från allmogen flyktade son vet om Göteborg: Det är Britt-Marie Mattson, Volvo, Ullevi och på sin höjd Janne Josefsson.

”Medan Göteborg stått kvar och blickat mot det gamla industrisamhället har Stockholm tagit språnget in i den nya digitala ekonomin. Det syns på inkomsterna, säger Jörnmark. Stockholm har dragit ifrån och är betydligt rikare än Göteborg.”
”Kompetensen, om det så är ekonomer eller författare, har under 35 år oavbrutet flyttat till Stockholm.”

Saken är biff. Göteborg är dödsdömt, en strumplästenspark från Ullevi ned i Fattighusån.
Ekonomer och författare flyttar till Stockholm.
Vilka då, undrar man ju då? frågar man sig, men svaret låter inte länge vänta på sig:

Kadhammar: ”Så varför stannar Jörnmark?”
– Jag trivs bara jag får resa bort då och då. Så jag kan hålla själen fri och inte falla ner i den där jävla dumma Göteborgsandan.

Jag kan ju personligen säga att jag förmodligen går på minst 50 föreläsningar och panelsamtal per år, om saker i alla fall relevanta för Göteborg. Letade efter er i vimlet.
Börjar tänka på Värmland, jag har visst lite mark undanstoppat där, 6 km från just Säffle.
De pratar så trevligt i Värmland. Man blir liksom gla’ av att bara höra folk prata på Mitti.
Ack Värmeland du sköna, vad har hänt sedan Fröding och Tina Thörner?
Jaha, ni fick jobb nån annanstans.
Fullständigt poänglös argumentation, och orättvis naturligtvis. Men det är ju precis det Kadhammar själv gör.

Göteborg då, äh jag orkar inte egentligen, men ändå:
Enligt statliga myndigheten Tillväxtanalys, lydande under Näringsdepartementet, vars rapport jag inte läst i sin helhet men väl i brottstycken:
”För femte kvartalet i rad ökar antalet nystartade företag i Göteborgsregionen. I de andra storstäderna går utvecklingen bakåt.
Nyföretagandet minskar i riket som helhet och i två av tre storstadsregioner. Det visar den senaste statistiken från Tillväxtanalys.”

Mer här, samt referenser. Men de ljuger kanske.

Min högst personliga bedömning är att det sker just nu ganska mycket på mikronivå och Göteborg håller på att bli en kreativ stad på riktigt. Det är ett brytningsskede men också ett stålbad.
Såklart beror det ju på vilket perspektiv man har: Om man är helt ointresserad av kläder kanske man inte ser vad som händer i modeindustrin och går man aldrig ut på restaurang märker man inte att det finns mer än stenugnsbakad pizza.
Att Göteborg torde ha mest matkunnande och goda restauranger per capita och vilken dynamisk musikstad det är där metamorfoser mellan genrer och uttrycksformer sker mest hela tiden.

Det är klart att inte en 60-årig gubbe i kostym i Stockholm vet detta, men här finns ingen anledning till oro.
De är bara är fast i en slags mental låsning att alla flyttar till Stockholm vilket inte är sant.
”Ekonomer och författare”, jorusåatt.

Göteborgs debattklimat: ’Finns det verkligen inga andra debattörer utom Viveka Lärn och Janne Josefsson?’ (har han tappat det nu!? På riktigt..)
Man kan ju i alla fall inte säga att Teodorescu eller Cwejman på GP är särskilt buskablyga av sig, oavsett politisk hemvist och då är de ändå enkla kort att dra som till och med en A-pressen murvel i förskingringen torde känna till.

Okej, teater och bokförlag etc ligger vi kanske i lä, men som ett exempel Filter, med Offside Förlag och kritiska matmagasinet Hunger i leken visar svarta siffror (ökat mest i Göteborg det senaste året enligt en beräkningsmodell) och definitivt kan anses driva debatt som blir riksnyheter. Eller riksnyheter som blir debatt.
Hannes Råstam, Sveriges skickligaste undersökande journalist genom tiderna – alla kategorier?
Okej, jag vet han är död, men mot honom är Kadhammar en fullständig nolla, journalistpris jo jag skrattar jag.

Universitetet som ändå har några tongivande debattörer, bröderna Azar, citatmaskinen Bo Rothstein och han den s-märkte vindflöjeln som tolkar valresultat…och varför inte Britt-Marie Matssons egen make (eftersom hon nu är bekant) Sören Holmberg vars specialområde kan sägas vara just opinionsjournalistik och bedriver just massmedieforskning.
Inget som Kadhammar känner till?

Till det kommer givetvis SVT:s lokala redaktioner med Debatt och UG som flaggskepp, men ändå mindre informella som för att nämna några helt väsensskilda, Clandestino-sfären och förortsnätverken… Lamotte vars bondska krior ändå människor utan bättre vetande delar till höger och vänster, ett otal till. Inom filmen, och dokumentära medier med debattinslag: Björn Runge, Roy Andersson, Ruben Östlund..
Jag vet inte hur Peter tycker att man skall räkna: Folk som flyttat härifrån eller flyttat hit?
Jag versalställer: ETT OTAL.

Näringsliv då? Dött, Malmö är så jävla hipp och kreativt för att de rev några kranar. Turning torso, uj uj uj.
Nära till Christiania, cooooolt.
Sitta å röka fetingar tjocka som Mauser-pipor, äta billig falafel, få bånge på Möllan..
Vad hände med han David Flamholc?

Men allt är inte bilar och varv:

Chalmers? Den forskning som bedrivs i samarbete med Sahlgrenska och med riskkapital i ryggen?
Film- och TV produktion som sagt som i allt större utsträckning får internationella – och nationella satsningar – förlagda exempelvis till Gothenburg Film Studios och Film i väst, inte sällan på grund av billiga uttjänta industrilokaler.
Jeansföretag som Nudie, Velour kanske, Weekday som blev uppköpta av H&M, en liten pinfärsk uppstickare med release förra veckan som heter Air Dine med syftet att likt Über och Air Bnb få människors att använda sina privata nätverk för att tjäna en liten slant, på ett hum.
(Okej, inga stämpelklockor a la SKF men räknas det inte då?)
Spelföretag som köps eller förlägger filialer hit, Sveriges kanske mest välrenommerade reklambyrå, turismen som växer och vad som framförallt utmärker Göteborg som kreativ stad: De låga trösklarna som gör det omöjligt för kreatörer att inte förr eller senare stöta på varandra på samma krog.

Kadhammar pratar helt enkelt i nattmössan. Man kan vara kritisk, men nöj dig inte med att googla lite på tåget innan åker in i tunneln igen.

Som en kommentator sammanfattade det på Facebook:
”Det är ju ett klassiskt kolonialt perspektiv: ’Jag vet inget om de där människorna, det måste bero på att *de* är betydelselösa och självgoda. Varför skulle jag annars ha noll koll? Det kan ju inte vara för att det är jag som är oinsatt och självgod’ ”

Aftonbladet Sport plagierar Göteborg nonstop-krönika?

2015-06-05 av ozelot

IMG_1313Nu i eftermiddag slog jag mig ner vid hamnen, vecklade ut min nyinköpta Aftonbladet och av gammal vana börjar jag läsa sporten först. Hittar där ett uppslag om Fifa och alla turer kring, men vad mer är får jag ögonen på en ”resumé” skriven av sportjournalisten Andreas Käck. Den reder ut maktförhållanden inom FIFA och hur det föder förutsättningar för korruption, men efter en stunds läsning tycker jag att jag känner igen mig.

Det är inte så konstigt. Det är nämligen så att jag bara för någon vecka sedan skrev en liknande krönika, och tongångarna kändes mycket välbekanta: I vissa fall snodda mer eller mindre rakt av. Eller kanske Andreas Käck är synsk, vad vet jag?
Min krönika gick ganska mycket under radar, och delades inte särskilt mycket men tro mig: Göteborg nonstop är bara ett klick bort från de stora tidningsdrakarna.

Min text i blått:
Att anordna mästerskapsspel, VM etc. är dyrt, det kostar att bygga arenor, att dra vatten, bygga infrastruktur fram och tillbaka till arenorna som kanske i värsta fall blir helt värdelösa efter det att spelen är slut – då ingen i det landet egentligen är intresserad eller har råd att gå på dessa arenor.

Aftonbladets text:
Ett fotbolls-VM inbringar inte bara pengar. Det kostar också.[…] Nej det måste byggas infrastruktur och inte minst – nya arenor. Arenor som i många fall blir totalt värdelösa när mästerskapen väl är över.

Min text:

Inte sällan tas kostnaderna ur den kommunala, samhälleliga kassan för att bygga de stora arenorna, bygga infrastrukturen medan vinsterna som väl kommer tillbaka inte alltid hamnar i samma skål som det togs ur: Nu är det istället entreprenörerna och de som vetat att nyttja situationen rätt som tar hem degen.
Inte sällan – om det är fråga om icke-demokratier (vilket det ofta är) – så känner de politiska ledarna som ansöker om mästerskapet de som sedan får pengar av de politiska ledarna för att bygga arenorna

[…]

Ibland, till och med ofta, tillhör entreprenörerna och de politiska (och religiösa) ledarna samma familj, då familjeband är bra att ha och praktiskt eftersom man då kan göra upp alla beslut över middagsbord utan jobbig demokratisk insyn och annat larv.
Dessutom stannar ju pengarna i familjen, om min syssling får en miljard eller två kan jag kanske få lite hjälp om jag känner ett skriande behov av ett laxrosa palats i öknen med toalettringar beklädda med fitthår och utsmyckade med blå topaser?


Aftonbladet:

Vem skall bekosta allt detta. Allt som oftast tas pengarna ur den kommunala och samhälleliga kassan. Och Nej, den eventuella vinsten läggs knappast tillbaka i samma skål. Den hamnar istället, allt som oftast, i entreprenörernas (alltså investerarnas) fickor. Så vilka är då dessa investerare.
Oftast är de politiska ledare, inte sällan från ickedemokratiska länder. Folk som känner folk som känner folk som har kontakter vars polare känner folk. Det gör att fördelaktiga avtal kan knytas. Tänk att du bjuder en kompis på öl. Då är chansen stor att han bjuder tillbaka vid ett senare tillfälle.

Min text:
Den djupt tragiska kontrasten till detta är att FIFA i grunden är tänkt som en demokratiskt uppbyggd organisation.
Det innebär att ALLA länder i hela världen (nåja) får utse sina olika delegater (ambassadörer kan man säga) som alla har lika mycket rösträtt


Aftonbladet:

Det är här FIFA kommer in i bilden. Hur organisationen är uppbyggd ska vi förklara snart, men det är viktigt att känna till redan nu att alla länder – hur små eller stora de är – har samma rösträtt.

Min text:
Hursomhelst, för att återkomma till det tragiska i denna demokratiska grundtanke är att dessa delegater kan ha väldigt olika bakgrund – om man får vara lite fördomsfull kan man kanske ponera att en delegat från Burkina Fasu eller Konungariket Tonga har mindre pengar på banken och inte lika många rum som kollegan från Västtyskland och Norge?
Men delegaten från Burkina Fasu och Tonga vill bygga en ny carport, och kanske ha en lika fin kukformad pool som grannen fast större men han (det är oftast en han) har inte tillräckligt med deg.

Aftonbladet:

En röst från Cook-öarna med runt 10 000 invånare väger alltså lika tungt som en röst från, säg Tyskland med 80 miljoner invånare. Dessutom får länderna själva utse sina delegater.
[…]
Att en oljemiljardär skaffar sig en ny vän från urfattiga Malawi. De kanske utvecklar en fin relation och oljemiljardären kanske köper en flådig lyxbil åt sin nya kompis som tidigare knappt haft råd att köpa en moppe.
[…]
Borde han inte vänta sig att få något tillbaka? Ni vet: ”köp en öl till mig så köper jag en åt dig senare. Den retoriken. Problemet är bara att vännen från Malawi kanske inte har råd att köpa en öl.
Men han har något annat som den quatariske oljemiljardären säkert skulle bli glad för. Han har en röst i FIFA.

Min text:

Snilleblixt: Vi ger Osman och Orvar från de fattiga länderna en attachéväska med pengar!
Detta gör de inte för att Orvar och Osman skall tycka att de bara är snälla, utan de tänker slugt att om de ger bort pengar till den fattige kraken som bara har råd att åka business-class och inte first class – ja då kommer han kanske tycka att vårt land är bra och snällt – och kanske rent av rösta på det när det är dags att bestämma var spelen med de gröna gräsmattorna och röda löparbanorna skall få äga rum!

Så vad skall jag tänka om detta då? Det håller ju knappast juridiskt att stämma Aftonbladet, och tankegångarna är ju inte ordagranna förutom vid något undantag. Men visst känns perspektivet och tonen kapad rakt av?

Men det går ju inte att bevisa hursomhelst, och Aftonbladet är stort och Göteborg nonstop är en liten pytteliten aktör.
Men precis som med FIFA har en delegat från Malawi (eller Burkina-Fasu) lika stark som en från Västtyskland.
Nu hoppades nog i och för sig Västtyskland att Burkina Fasu inte kunde läsa och skriva, och än mindre höras i det stora gyttret av röster.
Men det gjorde det, tydligen.

Jag hittar inte Andreas Käcks resumé på nätet utan endast i papperstidningen.
Vad Aftonbladets krönika heter?
FIFA-Skandalen, med undertiteln FIFA for dummies
Precis som min…

Min krönika i sin helhet


Uppdatering: Aftonbladet och artikelförfattaren har erkänt det hela och bett om ursäkt för tilltaget.
Så nu är det ur världen, bra att man kan vara stor nog och kredda i efterhand (som jag har fått löfte om kommer ske inom kort).

 

snottext

Aftonbladet och rasisterna

2013-01-06 av ozelot

För några veckor sedan genomförde Aftonbladet en kartläggning av sajter på internet med rasistiska inslag. Målet var att med hjälp jurist granska om innehållet kunde bedömas som hets mot mot folkgrupp.
Syftet var hedervärt, och i viss mån självuppfyllande. Ty hur skulle det se ut om man trots nedlagda redaktionella resurser och storvulna avsiktsförklaringar på bästa ledarplats kom fram till några överträdelser ej ägt rum?

Till de något mer sansade så kallade främlingsfientliga sajterna hör Avpixlat, som enligt Aftonbladet ”är mest noggrant med att inte publicera artiklar och kommentarer till artiklar som hetsar mot folkgrupp.”
Men tjohoo! – trots det beslår man triumfatoriskt Avpixlat med just detta: Men inte i själva artiklarna, som man naturligtvis lusläst – utan i kommentarsfältet.
Flera kommentatorer gör sig skyldig till hets mot folkgrupp konstaterar Aftonbladet nöjt, i konsultation med en icke namngiven jurist.

Samtidigt, menar man något nedslaget, att detta är omöjligt att komma åt, eftersom Avpixlat saknar ansvarig utgivare och att servern i vilket fall som helst befinner sig utomlands.
Och således inte lyder under svensk lag.
Detta är naturligtvis ett prekärt juridiskt problem i ett samhälle där hat i alla dess former (långt ifrån bara rasistiska) sprids vindsnabbt över nätet.
Men att kategorisera nätpublikationer som rasistiska enbart på basis av anonyma kommentarer på en elektronisk anslagstavla är problematiskt – och en smula ohederlig journalistik enligt mitt sätt att se det – och att sedan slå fast att det är ett lagbrott kan rent av vara förtal i sig.
Men det oroar sig nog inte Aftonbladet för.

Jag försvarar verkligen inte vare sig Avpixlat eller de som skriver i kommentarsfälten och hyser inga illusioner om att inte målgruppen har främlingsfientliga åsikter. Det är klart att de har.
Men detta är inte olagligt; den svenska grundlagen är mycket tydlig på denna punkt.

Visst stämmer det att en sajtägare har ansvar för att sålla i kommentarsfälten och se till att utsagor som uppmanar till brott eller strider mot lagen plockas bort. I princip skulle jag kunna dömas i domstol om någon under natten uppmanar till att bränna ner Gävlebocken. I praktiken kommer detta nog aldrig ske, och det vet även Aftonbladet.

Det är därför rasisterna även i fortsättning kan härja fritt i Aftonbladets egna kommentarsfält, medan uppburna skribenter som Åsa Linderborg och Katrine Kielos styrkta av sina ädla syften skänker legitimitet åt internettrafiken som genererar annonsintäkterna.

Några exempel:
”Är det inte dags nu Katrine Kielos att vakna upp, Sverige har varken råd eller plats för mera invandrare, och sluta upp med dina Sverigefientliga artiklar i parti och minut.”

”AB’s hela mentalitet går ut på att glorifiera invandringen. Skapa empati för samhällsparasiter och en gatekeeper som hellre hade legat död än att släppa genom ett enda ord som kan vara till nackdel för en mörkhyad utan svensk påbrå.”

”Förstår inte överhuvudtaget hur man som kvinna kan försvara islams idiologi .”

Det finns ett uttryck som lyder att man bör sopa rent framför egen dörr.
Rasismen har flera ansikten. Ett av dem heter ”Toppkommentator” och livnär sig i Aftonbladets kommentarsfält.

De ville ju bara leka lite: Om Johan Persson och Martin Schibbye

2011-12-21 av ozelot

Domen mot de fängslade journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson har fallit. Tungt. Medhjälp till terroristbrott samt olaglig inresa lyder det finstilta i tjocka braskande grotesker.
Ty när nu den svenska presskåren unisont skrider till försvar för det fria ordet kommer dubbelmoralen snart haltande som en halvblind ledarhund några steg efter.

Att domen mot de svenska journalisterna är ett beställningsjobb av den etiopiska politikerkasten är väl ingen stor hemlighet. Det handlar om att skrämma till underkastelse, att statuera exempel. Androm till varnagel.
Men politiskt färgade rättsprocesser tycks dock inte utgöra några större hinder när nu det samlade inhemska skrivaradeln nu ylar efter undsättning från regering, exportindustri, EU, USA och till och med vill hota med indraget bistånd om inte ett afrikanskt U-land – vars befolkning toppridits av svältkatastrofer i generationer – kröker rygg för i-länders diktamen.

I dessa krav ryms en stor portion chauvinism. Det är ju bara kaffers därnere ändå, vi får läxa upp dem lite. Bildts avgång, slut på den tysta diplomatin kommer som ett brev på posten.
Ta ifrån negerkungarna deras fina bilar och hemelektronik, ta ifrån dem deras iphones.
Låt gärna folket svälta ytterligare genom indraget bistånd också.
Så lyder tongångarna. På högsta ledarnivå.

Martin Schibbye är ingen duvunge direkt, en ganska illa klädd förkämpe för demokratiska ideal. Bara till för några år sedan var han han redaktör med hög svansföring för Revolutionär Kommunistisk Ungdoms lilla husorgan Rebell. RKU är Kommunistiska Partiets – fd KPLM(R) – ungdomsförbund. De brukar knata omkring, röka på i sina virkade västar och hylla Stalin när de inte aktivt förespråkar revolution i konungariket Sverige, med vapen om så krävs.

Ungdomsförsyndelser kan tyckas. Schibbye är 31 år gammal och borde fattat vad han han pysslade med när han knatade in över gränsen till en afrikansk diktatur och viftade med en kalashnikov framför kameraslutarna.
Kanske ville han visa upp dem för sina vänner på Facebook, vad vet jag. Kanske tyckte det var fränt.

Jag tror nog att Johan Persson och Martin Schibbye är ganska ofarliga rebellsoldater och troligen inget vidare reellt hot mot regeringssidan legoarmé. De fajtas nog helst med pamfletter i tryckfrihetens namn.
Jag hade också gärna läst vad de kunnat gräva fram om Lundin Oils dirty business för jag betvivlar inte att den finns.
Men när nu svenska journalister sitter flygstolsgranne med diplomater i skytteltrafik till Addis Abeba borde de i alla fall påminna sig om vad det hela handlar om.
Om spelets regler. Vi är rika, ni är fattiga. Gör som vi säger.
Vår agenda är hårdare än er.

Det hade varit ärligare att flygbomba skiten i luften och frita dem, som Israelerna gjorde i Entebbe.
På ledarsidor och löpsedlar kalibreras dubbelmoralens metronomer

Schibbye undslapp sig en gång att ”folkrätten och FN ger alla stater rätten att välja en egen väg”
Såpass.

Fria och ofria nyheter

2011-05-18 av ozelot

Det finns många som gnäller på GP.
Ibland gnäller de befogat, och ibland är det bara gnäll.
De har av olika anledningar slutat läsa GP, de har sagt upp prenumerationen eller så skall de, bums.
Misstanken gror: De har i själva verket aldrig prenumererat på GP. Eller så läser de faktiskt inga dagstidningar regelbundet överhuvudtaget.
Fast det är klart, det låter ju onekligen lite finare om man skyller på att det är media det är fel på.

Det finns många invändningar mot GP, ett av de tyngst vägande är väl att de är så fullständigt dominanta på den lokala marknaden. GP är vidare liberal, vilket inte sticks under stol med det minsta, och det faller kanske inte somliga på läppen.
Särskilt inte de som minns Arbetet i något slags romantiskt skimmer.
Jag minns den, vagt, som fullkomligt oläsbar.

Hyser man något slags genuint intresse för lokala nyheter med båda fötterna i Västsverige men med anständig allmänrapportering med utblickar internationellt måste man ju läsa GP.
GT/Expressen kan man ju knappt ögna igenom utan att drabbas av svårartad ögonexem och förresten så är den ju också liberal.
Då får det bli Aftonbladet, Sveriges största nyhetsorgan, som verkligen inte heller gör någon hemlighet av sin politiska hemvist.
Men Västverige? Det vet den inte vad det är.

Många förordar då SVD eller DN. Och det är sant, de är kanske bättre på många sätt.
De har många högprofilerade skribenter, har bra debattsegment då då de högprofilerade debattörerna givetvis vänder sig dit.
De har vidare en överlägset bättre kulturbevakning. Men de skriver ju inget om Göteborg.
Är man intresserad av vad som händer i Göteborg så har man helt enkelt inget val.

Så dålig är faktiskt inte GP. Det är bara omvänt elitistiskt trams att säga att precis hela GP suger, för det gör den inte. Visst, det finns ibland leriga fotspår av någon gammal unken provinsiell krämarliberalism över hela ledarsidan så fort högsta hönset närmat sig redaktionen, men det är ju bara att hoppa över den sidan.
Till Thomaz Grehns vinsida t.ex. Eller ekonomi/industrisidorna med Kenny Genborg och Stephan Lövgren.

Det är många som önskar sig en fri och obunden tidning.
Frågan är bara vad den skall vara fri och obunden från. Nyheter?
ETC Göteborg och Göteborgs Fria Tidning är nog de mest bundna obundna tidningar jag läst, och som enda nyhetskälla är de diskvalificerade. Kvarstår då radion, och kanske då P4 för de lokala nyhetssändningarna, men P4 får man ju inte heller gilla.
Då skall man gilla P1.

Skäms folk över att de faktiskt är lite provinsiella, och inte vågar erkänna att de bor i Göteborg?

Nu siktar i alla fall Fria Tidningen på att bli en riktig dagstidning och öka utgivningen till alla veckodagar.
Tidningen skall vara politiskt obunden och ”vara ett dagligt alternativ till de borgerliga tidningarna” förkunnar de. Såpass.
Ibland är det väldigt ofritt att vara fri. Men jag ser fram emot att följa utvecklingen

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-10-10

Biopremiär:  11 oktober 2019 på Hagabion Regi: Nick Broomfield Medverkande: Leonard Cohen, Marianne Ihlen, Judy Collins, Ron Cornelius mfl. Längd:  102 min Redan ett par sekunder in i filmen börjar jag lipa av anslaget och orden, och sen fortsätter dokumentären om artisten LEONARD COHEN &hans flamma MARIANNE IHLEN att beröra hela vägen ut. Först får…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-10-08

Snus istället för mus? Nej, för sjutton gubbar, nej Mellan två berömda pipsug på Götaälvbron stod en lycklig gnu och fes Jag älskar Lundell även om jag har tröttnat på hans musik Jag rökte en vild giraff igår utanför den halvslutna dynamocentralen med två ton salta tablettaskar runt ögonen

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-09-21

   Journalisten Hans Sidèn som har skrivit många recensioner om många artister i GP från 60-talet och framåt, och är även textförfattare till många låtar, ritat många roliga små långhåriga gubbar i GP under säkert 50 år, har genom Fredrik Sundh kommit ut med en bok med sina snapshots på…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...