Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Anders, jag och hans 23 andra kvinnor. Filmrecension

2018-05-24 av Chawki


Foto: Katriina Makinen

Dokumentär
Regi: Nahid Persson
Premiär fredag 25 maj kl. 18.30 på HAGABION

Nahid Persson är filmaren bakom dokumentärerna Prostitution bakom slöjan, Fyra fruar och en man och Drottningen och jag. Nu har hon gjort en ny dokumentär om hennes kärlekshistoria med en man –Tennisstjärnan Anders Rosen.
Anders, jag och hans 23 andra kvinnor heter filmen.
En fantasieggande titel som väcker nyfikenhet.

Redan innan pressvisningen drar snacket igång. Jag hamnar i samspråk med två herrar i trappen till bion.
Jag säger att jag är undrar hur huvudpersonen orkar va med 24 på samma gång.
Den ena snubben svarar:
– Äsch, de är enkelt, ät bara dadlar och valnötter.
Hans polare säger:
– Det intressanta är väl hur HON lyckas få en exklusiv relation med honom?

Nahid Perssons får kontakt med Anders Rosen på Tinder. De träffas och allt är fantastiskt tills hon fattar att han har andra kvinnor också. Det visar sig va 23 stycken. Många av kvinnorna har känt sig utvalda och tänkt att Anders är mannen i deras liv, då han är generös och säger vad folk behöver höra för att må bra. Han kallar detta för ”samhällstjänst” med ett leende på läpparna.

Nahid blir mycket besviken men bestämmer sig för att göra en dokumentär om det hela
och Anders ställer upp.
Dessutom städar han, går ärenden och lagar god mat. Och går med på att försöka ha en seriös relation med Nahid. Nahid får Anders att klippa med de andra damerna och gå terapi för sina tvångsmässiga otaliga kvinnoaffärer och för att finna sin inre styrka. Den styrkan som Nahid redan har, som gör att HON alltid hamnar i relation med svaga män som behöver hennes intelligens och kurage. Eller är det hennes sår som uppenbaras i form av osäkra män?

Både Nahid och Anders låter sig blottas totalt i filmen i sina försök att skapa en stabil relation på väldigt skakiga grunder. Jag får tacka både Nahid och Anders att de ville bjuda på sig själva på detta självutlämnande sätt. Båda visar sig med tillkortakommanden – rädsla, självutplåning och egoism.
Och kärlekslängtan.
Nahid avslutar filmen med orden:
Det jag har lärt mig av att göra denna filmen, är att vissa människor inte KAN förändras.

Undertecknad undrar då om hon syftar på Rosén eller sig själv?

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.