Nu ska jag berätta lite om förrförra fredagen (heh, sorry – men bättre sent än aldrig!). Samma dag som Graveyard släppte sitt nya album ”Innocence & Decadence” och Mattias Hellberg spelade på Folk.
Såhär såg jag ut i ansiktet. Ett snett leende och lite ”ta mig för kinden”-pose. Någon Dagens Outfit-bild från dagen kan jag tyvärr inte bjuda på. Men mitt kompishäng Jesper som följde med sa att jag var fredagsfin, och det gillas!
Jesper och jag tog spårvagnen vidare mot Stigbergstorget. Först åkte vi lite fel (jag sa att vi skulle hoppa på en vagn och låtsades kunna hela spårvagnssystemet, men jag hade fel – så fel). Klockan 17:00 skulle Graveyard spela inne på Bengans och därefter signera senaste plattan. ”Kom i god tid!” stod det på eventet på Facebook. Heh, det gjorde vi ju inte direkt. 16:55 klev vi in i butiken, köpte varsin öl, hann dricka några munnar och plötsligt började bandet spela. Man fick inte ta med ölen in i butiken, så vi fick halsa dem fort som faen för att inte missa något. Aldrig druckit en öl så fort. INTE att rekommendera.
Så gick vi in i butiken och där var det ju jäkligt packat med folk. Vi ville inte knö och vara jobbiga mot de andra tjommarna, så vi stod väldigt långt bak (bakom en stolpe också, bah!).
Så vi stod mest och lyssnade, och konstaterade att Jesper antingen måste spara ut till långt hår eller sluta använda kepssvetten som någon slags stajlingsprodukt (han tyckte han skulle klippa sig, men det vill juh inte jag…).
Införskaffade varsin skiva och fancy Graveyard-tygpåse att använda när man promenerar ned till Coop i Surte och köper fil (eller något annat käckt).
Föresten, så kul att Truls Mörck är tillbaka i Graveyard igen! Hans insats på Graverads debutplatta är ju fantastisk, och hans soloplatta som kom tidigare iår är också kanonbra.
Fast jag saknar ändå Rikard, basisten från bandet som nu hoppat av. <3
Jag hittade den här på Bengans också. Elie & The Engine’s debutplatta som jag tidigare i våras plåtade omslag till. Himla kul att se sina grejer i tryck, tycker jag.
Efter signeringen tog vi en kort promenad i den här gamla området i Majorna. En på Jespers jobb tyckte att vi skulle ta vägarna förbi där och kolla de fina gamla trähusen som fanns där. Som på landet, fast mitt i stan. Jag kommer dock inte ihåg vad området hette, men det fanns en föreningen i ett utav huset som hette ”Gamla Majgrabbarna”. Det tyckte jag var fint.
Vi gick och käka ett tråkig pizza på ett hak på andra lång, sedan promenerade vi vidare mot Folk mitt på Järntorget. Det var en ljummen septemberkväll, luften en helt annan jämfört med bara några veckor sedan. Ingen tvekan om att sommaren var förbi. Men det gjorde inget, det var en fin kväll.
Vi satte oss på uteserveringen eftersom alla platser där inne var bokade för matgäster. Vi sög in det sista av sommaren som fanns där ute, njöt av att det var lönefredag och att vi snart skulle få se Mattias Hellberg. Finöl i finglas tog vi också. Heja heja!
Någon timme senare så tog vi plats inne i lokalen. Man satt liksom i en trappa och tittade ned mot ”scenen” som var en liten plätt på golvet med ett draperi bakom. Mattias kom utan band…och munspel, tyvärr. Han kom på det mitt under spelningen. ”Jävlar, jag har glömt mina munspel!” och några till svordomar. ”Vad är en Mattias utan sitt munspel?” sa någon i publiken. ”Tja, det är väl någon…kråka eller nåt.” sa Mattias besviket. Naaaw.
De allra flesta utav de låtarna han spelade gjorde han in ”Egolectric”-tappning. Alltså att han gjorde sina låtar i ny tappning. De flesta drog lite mer åt blueshållet. Då och då tittade Jesper och jag lite frågande på varandra, tänkte samma sak (”Vad är detta för låt?”) – men sen när Mattias kom till refrängen så fattade vi båda vad för låt det var. ”Jahaaaaaaaa…!”.
Mattias spelade i två timmar. ”Orkar ni med mig mer?” frågade han några gånger, varpå vi bah ”Jaaaa! För bövölen.”
Himla myzig spelning, trots att munspelet uteblev. Efteråt köpte vi lite merch, småpratade lite med Mattias om att han eventuellt ska komma och gästa i ett utav mina program i Radio 88 någon gång senare i höst. Det hade ju varit roligare än roligAST. Vi får se vad som händer. Hojtar i så fall om det blir någonting.
Efter spelningen åkte Jesper vidare för att träffa ett gäng polare medan jag tog tåget hem mot Surte. Försökte Facetime:a med en vän på andra sidan jordklotet, men det var typ omöjligt då jag var så jädrans trött efter kvällen. Hatar tidskillnader…hatar det.
Det var den fredagen det. Thank you and good night!
Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine.
Håkanfeber råder och givetvis missar du inte att få nya plattan att signerad på Bengans nu under helgens 
Den andra mer kända biografen låg bara ett stenkast mittimot, närmare bestämt nuvarande 
