My Mission är Brewhouse affärsidétävling där kreativitet och innovation med koppling till konstnärligt skapande står i fokus. Tisdagens gala skördade flera tunga pristagare i kategorierna Årets Affärsidé, Årets Nytänk samt Årets Bubblare.
Överlag bjöd kvällen på habilt mingel på ett Brewhouse som pimpats ordentligt för Port du Soleils sommarsäsong, och ett ambitiöst underhållningsprogram borgade för att inga ögonlock blev för tunga under själva prisceremonin.

Under kvällen dök det upp såväl rockringsdansöser till trapetsnummer och parakrobatik och jag undrar lite var de hittat dessa stjärnor?
Någon nycirkus-skola som missat religionsundervisningen är min gissning, för här saknades vare sig barnförbjudna bildvinklar eller fantasi.
Det kanske inte höll riktigt för nåt Peking-gästspel ännu men de som uppträdde var minst sagt smittande glada och det räcker långt.

Musikunderhållningen var även den tajt med representanter för såväl Göteborgs symfoniker, gravida sångvokalister samt en Papphammarfumlig manlig grabbhalva som envisades med att tappa sina noter.
Icke att förglömma cocktailsångerskan Maria Kask som skulle kunna locka en hel Elfacks-mässa att självantända, och säkert har gjort det också

Som vanligt trilskades kameran så ni får ta det mesta utan annat bevis än att jag var där än den här välkomponerade bilden. 🙄
Pristagarna då? Vinnaren av Årets affärsidé gick till The Folklore Company, som via sin webbsida vill ”utveckla det svenska hantverksarvet”, där både unga och gamla människor ska kunna skapa sina unika broderimönster.
Hur hett är inte det? Nästa våg av tatueringar är väl snirkliga svanktatueringar med allmogemönster och porriga dalkullor!
Bra om man kan beställa dem på nätet och skriva ut hemma.

Studentkonst blev tvåa i samma disciplin, dvs Årets Affärsidé.
Planen är att göra konstnärer under vardande mer tillgängliga för en bredare publik.

Priserna i kategorin Årets bubblare gick till Tactile Words och Arrie medan Årets nytänk roddes hem av Scenkonstguiden, vars ambition är att skapa ett informationsverktyg där aktörer och publik kan möta varandra.
Ännu en guide, helt enkelt. Var finns guiden som håller reda på guiderna?

Vad blir slutorden då om detta evenemang? Jo, det var rätt trevligt, med fin inramning, god välkomstmat – nån glasnudelsallad med kyckling och allmänt okej bjudvin (Masi), schysst program och bra väder (SMHI).
Men när kollegan men vissa årsringar under hakan på en centralt placerad nyhetsredaktion tappar densamma över det faktum att galan har funnits i sju år utan att ha hört talas om det, ja då är det dags att se över vad man vill med evenemanget.
Ty då förundras även smula att det kan ha varit så svårt att fylla de två första publikbänkraderna på parkett, dvs hos oss som inte råkade vara nominerade till någonting och fick sitta i de finare båsen (betydligt fler).
Väl bara att bjuda in vettigt folk som kan uppföra sig, näringslivet snäppet ovan student, media, organisationer som ADA som kan sånt här, eller rent av några gymnasister från ett teknikgymnasium?

Bara för att man har kommunala- och regionala huvudmän så behöver det ju inte betyda att det måste märkas. Vilket det gör