Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Sexistisk krogrecension plockades bort efter läsarstorm

2013-03-02 av ozelot

CRB har hamnat i blåsväder igen. En gång trätobroder, men numera saknad som i alla fall en giftig penna på Nöjesguiden, har gått vidare och skriver numer matrecensioner för bl.a Metro när han inte chitt-chattar med Mario Batali i Babbos kök. CRB kan inte beskyllas för att vara särskilt PK. Men denna gången gick det uppenbarligen för långt.

En recension av nya Indiska Restaurangen Maharani Moor i fredagens Metro börjande: ”Ni vet hur det kan vara: man tror sig ha den perfekta flickvännen – slank, vacker och på alla sätt alert rent intellektuellt – men så träffar man hennes lillasyster och världen faller samman framför en. En ny, yngre och spänstigare kopia har uppenbarat sig.

Valet är nu självklart. Händelseförloppet väldigt förutsägbart och klart. Den äldre flickvännen förpassas till ett skåp och uppmärksamheten tar en helt annan riktning.”

Ni kan föreställa er att tilltaget inte föll i alltför god jord och Twitterkriget var snart igång. Resumés bloggare Ulrika Good tillhörde dem som var mest skoningslös i sin kritik:

”Man borde ha vant sig, man borde ha lärt sig att alltid ha garden uppe. Men att bli utsatt för sunkigaste formen av sexism när man läser krogrecensioner, det hade jag faktiskt inte väntat mig.

Det är Metros Carl Reinholdtzon Belfrage som lyckats med detta. Läs hans utlåtande om en indisk restaurang här och byt sedan till en mer smaklig krogrecensent som inte gör dig illamående.”

Snart fick Metroredaktionen nog, och plockade bort krogrecensionen från internet. För den som ändå vill läsa, återfinns skärmdumpar på länk nederst i artikeln.

Nu har jag ingen lust att ytterligare vältra mig i denna snaskighet eller sälla mig till hatarna.
Jag ser att Carl Reinholdsson Belfrage har kvaliteter som skribent, han har en kulinarisk utblick, och är lämpad för uppgiften. Inte sällan faller han dock för lockelser bortom väna uppenbarelser som här ovan (eller för all del en spänstig pilgrimsmussla) – och det handlar om en tillkämpad egenkärlek och oförmåga att avstå från vissa ”målande beskrivningar” även om de låter bra på skärmen.
Jag kan själv känna igen mig i detta.

Får man då skriva hur som helst? Och var det rätt att plocka bort artikeln från Metro.se?
Jag skulle väl vilja säga att det beror på formatet – en krönika eller egen kolumn tillåter naturligtvis betydligt större manöverutrymme än en matrecension riktad till en bred publik. Och en publikation som Metro – som har ett neutralt tilltal – har på samma sätt betydligt mindre frihet på den punkten än t.ex Göteborg nonstop.
Så ja, det var synnerligen korrekt beslut av Linus Paulsson.
Formuleringarna var osmakliga, hade noll relevans för sammanhanget, och kritiken var befogad.
Refuseringen var därtill klok även för Reinholdssons egen skull, när hans egen självcensur tycktes obefintlig.

Däremot hoppas jag att Metro (som är de som har bäst krogrecensioner i Göteborg dagsspress) tycker jag) även framgent fortsätter publicera texter av CRB. Det behövs folk som sticker ut. Dessutom hör jag, av folk som känner gunstig herr, att han i själva verket är ytterst snäll och ofta fullständigt oförstående om det monster han skapat.
Jag känner igen mig i det också.

Angående den unkna kvinnosynen i matrecensionen så tror jag dock inte allmänheten behöver varnas.
CRB hade vare sig haft chans på den ”perfekta flickvännen” – med det alerta intellektet – eller den yngre systern.

Skärmdumpar på artikeln finns här och här

Varför kommer nästan all bra musik från Göteborg?

2011-08-23 av ozelot

Få har väl lika ihärdigt besjungit den göteborgska musikscenens lov som CRB. Med sin spetsiga, oförtrutet prövande tunga har han utforskat snart varje skär kroppsspringa inom det gebitet och har naturligtvis lärt sig ett och annat nummer på vägen. Utan att darra det minsta på manschetten i finaste nedsmält tandguld utnämns Göteborg till Nordeuropas Manchester. Och jag kan inte ens säga emot honom hur jag än skulle vilja det.

Belfrages skattjakt börjar någonstans vid Draupner, tar turen via långgatorna – som något besynnerligt omskrivs som ”Linda Spåmans andra långgata” (jag tror hon HATAR 2:a långgatan!) – det oundvikliga Jazzhuset för att slutligen landa i en krater där Avenyn en gång var. Det är namn som Broder Daniel, Honey is Cool, Tough Alliance och The Embassy för att räkna bara två musikaliska förgreningar i det göteborska indiesläktträdet. Saknar väl namn som kretsen kring Radium, Union Carbide etc men som en introduktion till Göteborgs-pop för Stockholmare 5p kan den absolut komma till pass.
Läs hela krönikan på Svenskmusik.org

Glömskan och Carl Belfrage

2010-02-12 av ozelot

Jag snubblade över en krönika, vars rykte redan verkar ha spridit sig som en syfilisepidemi över internet. Jag läste Carl Reinholdtzons Belfrages sågning av någon topplista över musik som ett nätmagasin hade dristat sig att skriva.

Magasin Novell
är tydligen en internettidskrift som pyttsade ihop en lista över nollnolltalets bästa låtar. Det skulle de aldrig ha gjort. Den innehöll grava felaktigheter, som att Britney Spears var med på den och att folk med smak av lägre börd ibland sjöng med till ”Umbrella” på efterfester.

Jag kanske inte är så mycket emot Carl Rejnoldsson Belfragss smak i stort, nog tycker jag väl att det finns större moment i musikhistorien än Rihanna, och han har också en poäng i att musikjournalistiken håller på att antiintellektualiseras i någon besynnerlig flört åt vänster som klär ganska illa.

Men framför allt inser jag att kuk ibland är kuk och fitta är fitta och det finns inget av det i Belffrages värld. Låt folk dansa liksom.
Nån ville väl sätta sitt avtryck i gamet, skriva något oväntat.
För mig är ”It’s my party” världens bästa låt.
Är det ett problem så vill jag inte vara med längre.

Bellfrage har har haft en lång karriär. Jag minns när han kämpade sig in i köket på Lolita och Gump och skrev tradiga jag-känner-bandet reportage i Nöjesguiden. Då var det fan så att folk skruvade på sig med spetsrövar som blev till kinahål.

Nåväl, jag var beredd att ge honom chansen, alla kan ju inte skriva från början. Och jag insåg att han hade ett driv, ett revanschistiskt driv förvisso, att vara cool, men det kommer ibland ut bra saker av det.
Det är inte lätt att vara ful.

Nuförtiden har Karl Reinholdsson Belfrage kommit upp sig här i världen, är en omhuldad skribent som skriver om fina viner och om mat och sånt. Han tjänar säkert fyrtiofemtitusen i månaden bara på att dryga sig.
Han skriver om sin pappas jävla golfbil.

Framförallt skriver han han om de som kommer underifrån och inget fattat, de som utbyter förfinad intellektualiserad smak mot ”knulla”, Framför allt talar han om andra nytillkomna skribenters bristande begåvning,

Kallepöjken, har du någonsin gett något tillbaka för att du fick komma in i värmen, att folk såg till att du inte blev allt för full och höll undan din kashmirrock från spykaskaderna.

Att du fick sitta i Jazzhusets trappa och dingla med benen och orera brett för att du kände ”någon”.
Jag har ingen aning om hur berömd familjen Bellfrage är i adelskalendern, vad jag vet jobbade din pappa på sporten typ, för tjugo år sen.

Carl Reinfeldtsson Belfrage ”är emot att mindre begåvade och i sociala sammanhang misslyckade personer ägnar sig åt kritik”

Jorru.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-10-10

Biopremiär:  11 oktober 2019 på Hagabion Regi: Nick Broomfield Medverkande: Leonard Cohen, Marianne Ihlen, Judy Collins, Ron Cornelius mfl. Längd:  102 min Redan ett par sekunder in i filmen börjar jag lipa av anslaget och orden, och sen fortsätter dokumentären om artisten LEONARD COHEN &hans flamma MARIANNE IHLEN att beröra hela vägen ut. Först får…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-10-08

Snus istället för mus? Nej, för sjutton gubbar, nej Mellan två berömda pipsug på Götaälvbron stod en lycklig gnu och fes Jag älskar Lundell även om jag har tröttnat på hans musik Jag rökte en vild giraff igår utanför den halvslutna dynamocentralen med två ton salta tablettaskar runt ögonen

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-09-21

   Journalisten Hans Sidèn som har skrivit många recensioner om många artister i GP från 60-talet och framåt, och är även textförfattare till många låtar, ritat många roliga små långhåriga gubbar i GP under säkert 50 år, har genom Fredrik Sundh kommit ut med en bok med sina snapshots på…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...