Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

P3 Guld under förändring

2016-01-20 av ozelot

zaraadamMed några dagar sedan P3 Guld blir summeringen en helt annan än om man gör den direkt. Inte så mycket fokus på vinnare – det har dagstidningar och musikmedia rapporterat om så hur intressant är det? Dessutom gick ju galan i TV, med någon fördröjning.
Vad värre är hamnade jag mitt i ett missöde på vägen dit då det kom en liten tant rullande, närmare bestämt nedför min trappa med ett ljudligt brak.
Snabb kalkyl: Vad göra? Missa bussen eller hjälpa-tant? Som dessutom hyresvärdens mamma?
Svaret blev enkelt.

Så kom det sig alltså att jag missade en stor del av galan, som förresten Josefine redan skrivit om.
Men P3 Guld har förändrats väldigt mycket till format och tilltal sedan jag var på min första gala sisådär för 5-6 år sedan.
Kritik mot gubbighet och att kvinnliga artister försummats har slagit genom hela vägen ut.
Under några år har det varit tjejer som dominerat prislisten, vilket kan ses som ett symptom på att krispig elektronisk pop, hip hop och dansmusik idag helt dominerar P3:s spellistor.
Det är tidens melodi lite, och politiskt korrekt (Nej, inte som GP:s Johanna Hagström skriver ”modigt”) så det förslår att hylla och lyfta fram denna nya generation av artister med inte sällan förortsbakgrund.

Och P3 skall ju vara pop också, men jag skall erkänna att jag inte riktigt alltid bottnar i den nya given som är allsmäktig.
Visst är Silvana grym live och en total explosion av adrenalin överallt, och nog kan Little Jinder ha några bra spår, men alltså: Maja Francis – vad fan var det där? Psykisk ohälsa draperad i en rosa mormorsgardin?
Jag är för gammal för sånt och det är väl bara att inse, medan jag rattar in…P4 eller Radio Partille istället. Snyft.
Kunde inte Daniel Norgren få vinna något ur egentligen alldeles för snäva och få kategorier som knappast kan avspegla hela musikåret, vilket kanske inte heller är syftet.

På läktaren som halverats på grund av att inga vuxna köper biljetter längre dominerar pressfolk med jättekameror och skrivblock, som ideligen får plocka fram fusklappen som man får av presstjänsten innan. Vad hette det här, och hur stavas det?
Sedan ett hav av kids som dresserats att illvråla i falsett av studiomannen/publikvärden innan varje gång någon ny nominering läses upp.

Efteråt får jag fatt på några vuxna vänner och vi går vidare mot Galafesten (För media, artister och vip) på Park Avenue. Ingen annan är hungrig, men jag smiter upp till bankettsalen och tar av buffén som i år är asiatisktinspirerad med nudlar och wok, kimchi etc som skyfflas ner i en papplåda.
Mycket praktiskt, och fräscht men vad ännu bättre är att jag kan smuggla ner den förbi vakterna och till mina vänner som hellre hängde i ”nattklubbsavdelningen”.

Inte mycket tryck so far och på dansgolvet händer ingenting, åtminstone inte de förrän de här små dansnymferna glider in från ingenstans och alla TV-kameror och proffsfotografer är plötsligt där:

Inhyrda, eller bara entusiastiska? Vem vet, men de var så hemskt söta som en gubbe som jag får tillåtelse att tycka.

Några kändisar lyckas jag se i vimlet i alla fall men jag har glömt vilka de var, eller också har jag tystnadslöfte.
I alla fall var Jonas Sjöstedt där vilket kändes lite otippat.

Att det aldrig blir så där våldsamt mycket folk gör inte så mycket för oss, och kl 01 stänger de dessutom ovanvåningen som annars brukar vara alternativfolkets domän (med dansgolv och allt hela natten), för att det skall fyllas på lite därnere gissar jag och skapa den där det-är-här-man-vill-va stämningen.
Men vi har kul och dansar på tills de får mota bort oss till Shoreline, Håkan(vi är ju i Göteborg, änna), ABBA, och Baccara inkastade på lite strategiska ställen av en lyhörd dj mellan de mer moderna hitsen.

Jag minns ändå när ALLA slogs för en plats till VIP-festen och smusslade ut brickor till varandra förbi misstänksamma vakter.
Så är det inte riktigt längre de senaste par åren, och arrangörerna vill måhända inte ha det så längre?
För om de vill det så är det nog dags att ta en ordentlig funderare.
Det är ju inte direkt så att det saknas både före och efterfester under måhända falsk P3 Guldflagg, men som lockar med betydligt mer namnkunniga dj-s och artister än denna Vip-efterfest på Avenyn

Men mig gör det inget alls utan 80-talsdansar gärna i ring med alla handväskor i en hög i mitten.

P3 Guld revisited: En gala med många vinnare

2014-01-19 av ozelot

IMG_2248Man får en liten kamera inopererad i hjärnbarken när man besöker P3 Guld. På själva galan för att allt skall tänkas rakt framifrån, mitt emot scenen, för det är där SVT kamerorna finns. Det gör att ifall man hamnar vid sidan av scenen kan man ibland missa saker som kamerorna registrerar. Dvs en massa inklippt grafik med vinnare vars namn man inte lärt sig än, som Abidaz som raskt döptes om till Adidas i liverapporteringen, men även nya stjärnskottet Lilla Nemo som tog hem årets nykomling.
Nåväl, bänkgrannen var behjälplig i rapporteringen där inte storbildsskärmarna var det. För även om alla pristagarna med någon slags pedagogisk välvilja dök upp där var det alldeles för småttig text som dessutom plottrades bort av massa snitsig rutgrafik som gjorde allt för att förvilla ögat.
Bildproducenterna borde tänkt lite med på publiken här och inte bara eftersändningen i TV.

I övrigt var galan föredömligt snyggt producerad och livenumren välkoreograferade – det märks att dansmusiken vunnit mark på bekostnad av skör indie vilket återspeglades i representationen. Panda da Panda – som inte var vidare känd för mig innan än att han är ihop med någon av Rebecca och Fiona (och således inte någon ny gayikon som utklippt ur någon Per Hagman-roman) kalibrerade metronomen ganska tidigt och studsade förtjänstfullt med i yogatrimmad överkropp och det hade varit farlig musik att framföra en bil till.
Ganska många framträdanden bjuder på liknande aerobicspass och ögonfägnad, men bäst av alla var Elliphant som avslutar galan och borde vunnit priset för Årets Nykomling istället för hon som slängde micken i golvet och var straight outta Compton (eller var det någon annan månne?).

Konferencieren Kodjo Akolor fick en hel del ros. I alla fall i ett iscensatt presentationsnummer av Kakan Hermansson och Ebbot m.fl som jag antar skulle vara lite så där lagom wild and crazy. Jag har emellertid inga svårigheter att hålla mig för skratt under transportsträckorna mellan numren, men bänkgrannen hävdade efteråt att hon skrattat åt ett (1) skämt.
”Vilket då”, frågar jag.
”Minns inte”.

Nä jämför man med tidigare höjdpunkter med bl.a Timo, Soran Ismael med flera gör den gode Kodjo en ganska slät figur. Han blir inte bortkommen som Kitty stundtals förvisso men bjuder heller inte på några höjdpunkter – det blir mest massa krystat egodravel och flamsande med ståplatspubliken: ”Du kan inte vinna platsen till efterfesten för du ser ut som en seriemördare”, ”man måste faktiskt vara 18 också”. Hö hö hö.
Kul kanske på Adam Alsings tid. Men den välregisserade publiken skrattar artigt och applåderar när lampan tänds.

Vinnarna då? Ja, inte mig emot egentligen. Icona Pop blir årets grupp och det är helt okej för mig när man får ha en låt med i Girls och en i Samsung-reklamen plus dessutom är bra, vad som kändes som förra årets artist blir Årets – dvs Veronica Maggio (det är ju trots allt ett retrospektiv) och att någon annan än Håkan skulle få Guldmicken hade ju varit direkt tjänstefel av den röstande publiken. Håkan vann dessutom kategorin Årets Låt (Det kommer aldrig va över) och hade den goda smaken att vara där (klart plus), vilket man väl knappast kunde förvänta sig av Sibyllastekaren Avicii (Årets Dans) som dök upp på satellitlänk direkt från Farsta (med en målad Hollywoodkuliss bakom).
Men årets verkliga jubel går tveklöst till Jenny Wilson för årets pop.
Inte vet jag om det är rätt kategori men en statyett skall hon i alla fall för en bara vackra förlorare blir stora vinnare.


Noterat från efterfesten:

– Alla ville hänga med Frej. Det förstår jag för han verkar trevlig.
– Pulled pork har såklart letat sig in på buffémenyn 2014, vad annars. Pulled pork är sönderkokt gris som marinerats väldigt hårt och äts med tillbehör som lax, tunnbröd, sallad och olika röror.
– Hittar man en kompis gör man klokt att hålla ihop, annars riskerar man att aldrig hitta varandra igen utan GPS. Vilket i och för sig är i var mans ficka (där de inte får stanna länge) nuförtiden.
– Bästa dansgolvet är i foajén, framför receptionen (med hårt prövad personal). Men hänger man en gigantisk discokula i taket får man skylla sig själv.
Ms Henrik blev inkallad i ett konferensrum med skivbolagsfolk, för att smida framtidsplaner månne? Vilket väckte viss avundsjuka hos andra närvarande.
– Inte fullt lika kaotiskt i barköerna som tidigare år, även om kortbetalningarna imploderade en halvtimma innan stängning. Innan dess kunde man inte betala kontant (i vissa barer).
– De flesta kändisar var sådana jag inte visste namnet på (hip-hop, dans, hårdrock etc). Men David Hellenius var där.
Han var kortare än jag trodde.
– Det är dyrt för den som inte letar slattar (du vet vem jag tänker på). Eller har medhavda vintetror.
– Nonstopkollegan som ironiskt frågar en ensam nybakad presskille med badge vad brickan är till för, och han skiner upp som en sol över Karlstad: ”Det är meeedia. Du vet, tv, radio, tidningar och sånt där”.
– Väldigt många (kvinnor) har bylsiga långklänningar med romantiska mönster, även fotografen från Guiden. Skönt att slippa vimmelfotografer smart klädda i svart och smart.
– Skäggen är kortare i år, bara Christer kommer undan med sånt.
– Inga polisrazzior på hotellet vad jag uppfattade, alla fick pissa ifred.
Men Teddybears och Looptroop var inte här i år.


Samtliga Vinnare:

Årets Artist
Veronica Maggio – Handen i fickan fast jag bryr mig

Årets Grupp
Icona Pop – This is… Icona Pop

Årets Låt
Det kommer aldrig va över för mig – Håkan Hellström

Årets Nykomling
Lilla Namo

Guldmicken
Håkan Hellström

Årets Dans
Avicii – True

Årets Hiphop/Soul
Abidaz – In & ut

Årets Pop
Jenny Wilson – Demand the impossible!

Årets Rock/Metal
Ghost – Infestissumam

Vi ses nog nästa år! Igen


// Ozelot

*Let’s fuck this krönika in the pussy: Göteborg nonstop från P3 Guld

2013-01-21 av

Linnea Henriksson är årets artist i P3 Guld. Det tyckte den för den här kategorin mest effektiva fansidan på Facebook. Inte för att jag på något sätt vill missunna Linnea framgången – hennes glädje vid prisutdelningen var gripande – men gisslet med publika omröstningar riskerar i förlängningen dra ett löjes skimmer över den här typen av musikpriser.

Kanske är detta lite av ett feghetstecken när Sveriges Radio  låter lyssnarna rösta i alla kategorier – ett enkelt sätt att friskriva sig från fjolårets kritik om könsmässig obalans i både nomineringsfält och prishylla. 2013 såg mycket lovande ut på den fronten – de kvinnliga artisterna dominerade helt. Inte konstigt med artister som Laleh, First Aid Kit och Loreen bara för att nämna några har gjort ojämförbara segertåg i låtlistorna.
Men märkte vi av det när de sista rösterna var räknade?
Nja. När Kent vann pris för årets grupp blev jag…gick jag och pissade. Även om nu senaste albumet inte är det sämsta de gjort på länge kändes sorlet från rännan betydligt mer vederkvickande än nåt Åhléns-medley från Tunas söner.

Att däremot på något elitistiskt vis ifrågasätta Swedish House Mafias för pris i kategorin Årets Dans känns dock futtigt , särskilt när trion vare sig fick vare sig Guldmick eller glasstatyett för årets grupp. Vilket de inte helt orättvist kunde fått med tre utsålda Friends Arena bakom sig och stort internationellt segertåg. Men nog borde väl First Aid Kit fått något pris, och Laleh? Powerduon Icona Pop – som inledde liveshowen – premierades för landsplågan ”I love it” som blev årets låt (jag är inte mot det) men herregud – borde då inte årets bäst säljande artist Loreen fått det för Euphoria?
Dock gör hon en såsig powerballad live som låter hämtad ur b-sidan till Titanic – the Soundtrack. Men hon är cool ändå, Loreen.

I Göteborg gladde vi oss lite extra över att El Perro del Mar rodde hem Arets Pop för andra gången vilket i sin tur medförde att Ikons blev utan. Publiken i sin tur blev utan vare sig Perro själv (gravid, på satellitlänk), Kent (hade nån trott att de skulle dyka upp) eller SHM som nog är för stora för att plocka upp priset om de så hittade det på marken. Meshuggah fick pris istället för rockergunstlingarna Graveyard och jag är inte i stånd att bedöma det rättvisa i det. Meshuggah har ändå funnits i 25 år.

Liveframträdanden då? Roligast var Gnucci som skuttade fram på podiet på sitt oefterhärmliga vis där hon slutligen stötte på patrull i form av Timbuktu som alltid gör sitt live och är en sådan där fin kille som absolut alla gillar. Visuellt och sprakande, hoppas det även var det i kamerorna.
Kameraproduktionen styr ju naturligtvis mycket under en sådan här kväll, och det var ju lite trist att man fick se Icona Pops gig förrän låten nästan var slut – de gjorde större delen av framträdandet gömda i en båsliknande scenkonstruktion och kunde förmodligen bara anas av tevekamerorna eller publik precis rakt framifrån. Från pressplatserna såg man absolut ingenting.
Linnea Henriksson gjorde ett riktigt vasst framträdande förstärkt av evigt folkkäre Timo Räisänen som trivs på P3 Guld. Bänkkamraterna får något blankt i ögonen under Johnossi som framför en helt ny låt men vid det laget har jag sån träsmak och rastlöshet i benen att jag inte vill något hellre än att galan skall ta slut, vilket låter vänta på sig ytterligare något nummer.

Martina Thun och Soran Ismael då? Ja de uppträdde helt habilt utan jätteplågsamma manuspinsamheter som under fjolårets gala. Soran lever fortfarande rätt högt på SD-grejen och kan förmodligen dra skämt om det på firmafester en bit inpå nästa decennium, Martina kommer jag inte håg särskilt mycket av vad hon sa mer än att jag inte ville kasta ägg på henne, och resten har ni förmodligen redan läst i GP, Aftonbladet eller Expressen.

Annat noterbart från själva galan:
• Tityo skämtade om gruppsex – årets grupp *hint hint* – (som klipptes bort i tevesändningen) och någon annan om bajs. Det senare inte ett dugg kul.
• First Aid Kit gjorde en rolig rapversion av Subterranean Homesick Blues
• Tyckte det var rätt kändisfattigt i år.
• SVT och eftersänder galan men samtidigt sitter redaktörerna och Live Nation och livetwittrar ut resultaten för glatta livet. Mindre klyftigt kanske.
• Skönt att galan är tillbaka i Scandinavium igen – Lisebergshallen är för liten och blir stekhett under alla strålkastare.

Nytt för i år är även att förminglet ägde rum på Pustervik i stället för det kanske mer logistiskt lämpliga Brewhouse. Gästerna slussades förbi baren där vanligt folk satt och pimplade öl, och in i stora konsertlokalen där det stod burköl och färdigupphällt bubbel på några bord.
Nog för att jag föredrar Pustervik framför Brewhouse men man kunde nog faktiskt gjort det lite glammigare, till exempel genom lite hyggligt propert klädd servicepersonal som gick runt och fyllde på?
Lite inramning helt enkelt. Istället tog Red Top tillfället i akt att marknadsföra sitt kära ställe inför den församlade branschpubliken, innan projektledaren för P3 Guld på Göteborg & Co släpps på scen och påminner varför vi egentligen är där. Därpå spelar Kristofer Åström en låt live vilket osökt för tankarna till lördagskvällens huvudnummer på Woody West – vilket troligen ingen av de församlade gästerna kommer bevittna ändå då de förväntas vara upptagna av andra saker. Inget ont om Kristofer dock, den enda låten var grym. Men njae. Lite mer P3 Guld känsla hade man nog velat ha.
Därpå bussades gästerna mot Scandinavium vilket gav lite mysig skolresekänsla då många smusslat fickorna fulla av burköl som sedermera konfiskerades väl på plats på arenan. Buhu.

*Förklaring till titeln då? Ett av Sorans roligaste repliker som myntades av några av huvudpersonerna själva: Enligt uppgift skall Swedish House Mafia inför varje spelning yttra orden: ”let’s fuck this club in the pussy!”
Ödmjuka killar..


Imorgon skall jag berätta nåt om efterfesten.

Samtliga foton av Josefin Larsson. Fler bilder här

// Ozelot

Årets P3 Guld-nomineringar klara + hela listan med liveartister

2011-12-06 av

Göteborg är värdstad för en av musikbranschens största galor – P3 Guld. Framför allt kanske den roligaste och minst skitnödiga. Efterfesterna brukar vara legendariska och skvallret efteråt av episka dimensioner. Nu är samtliga nomineringar officiella. Storslamstippade Veronica Maggio uppträder dessutom live på galan.

Årets P3 Guldgala går av stapeln lördag 21 Januari på Lisebergshallen.

Samtliga nomineringar samt röstningsförfarande:

ÅRETS ROCK/METAL

Arch Enemy (smsa GULD ROCK1 till 72250)
Graveyard (smsa GULD ROCK2 till 72250)
The Haunted (smsa GULD ROCK3 till 72250)
In Flames (smsa GULD ROCK4 till 72250
Opeth (smsa GULD ROCK5 till 72250)

ÅRETS DANS
Avicii (smsa GULD DANS1 till 72250)
Axel Boman (smsa GULD DANS2 till 72250)
Jonsson/Alter (smsa GULD DANS3 till 72250)
L-Wiz (smsa GULD DANS4 till 72250)
Rebecca & Fiona (smsa GULD DANS5 till 72250)

ÅRETS POP

jj (smsa GULD POP1 till 72250)
Jonathan Johansson (smsa GULD POP2 till 72250)
Anna Järvinen (smsa GULD POP3 till 72250)
The Sound of Arrows (smsa GULD POP4 till 72250)
Syket (smsa GULD POP5 till 72250)

ÅRETS HIPHOP/SOUL
Ison & Fille (smsa GULD HIP1 till 72250)
Mohammed Ali (smsa GULD HIP2 till 72250)
Newkid (smsa GULD HIP3 till 72250)
Stockholmssyndromet ( smsa GULD HIP4 till 72250)
Timbuktu (smsa GULD HIP5 till 72250)

ÅRETS LÅT
Call my name – Tove Styrke (smsa GULD LÅT1 till 72250)
Jag kommer – Veronica Maggio (smsa GULD LÅT2 till 72250)
Levels – Avicii (smsa GULD LÅT3 till 72250)
Resten av ditt liv – Timbuktu (smsa GULD LÅT4 till 72250)
Vart jag mig i världen vänder – Den Svenska Björnstammen (smsa GULD LÅT5 till 72250)

GULDMICKEN
Daniel Adams-Ray (smsa GULD LIVE1 till 72250)
Graveyard (smsa GULD LIVE2 till 72250)
Melissa Horn (smsa: GULD LIVE3 till 72250)
Kapten Röd (smsa GULD LIVE4 till 72250)
Veronica Maggio (smsa GULD LIVE5 till 72250)

ÅRETS NYKOMLING
Avicii (smsa GULD NY1 till 72250)
Newkid (smsa GULD NY2 till 72250)
Niki & The Dove (smsa GULD NY3 till 72250)
Rebecca & Fiona (smsa GULD NY4 till 72250)
Den Svenska Björnstammen (smsa GULD NY5 till 72250)

ÅRETS GRUPP
Deportees (smsa GULD GRUPP1 till 72250)
In Flames (smsa GULD GRUPP2 till 72250)
Movits! (smsa GULD GRUPP3 till 72250)
Rebecca & Fiona (smsa GULD GRUPP4 till 72250)
Those Dancing Days (smsa GULD GRUPP5 till 72250)

ÅRETS ARTIST
Melissa Horn (smsa GULD ARTIST1 till 72250)
Kapten Röd (smsa GULD ARTIST2 till 72250)
Lykke Li (smsa GULD ARTIST3 till 72250)
Veronica Maggio (smsa GULD ARTIST4 till 72250)
Timbuktu (smsa GULD ARTIST5 till 72250)

KLARA ARTISTER SOM UPPTRÄDER PÅ GALAN:
Laleh
Frantic Amber
Fibes, Oh Fibes
Rebecca & Fiona
Kapten Röd
Markus Krunegård
First Aid Kit
Maskinen
Veronica Maggio

Årets konferencier är Salem Al Fakir


// Ozelot

Teddybears till Göteborgs kulturkalas

2010-07-24 av ozelot

Teddybears är som de där coola killarna i parallellklassen som som alla ville vara kompis med, som alltid hade de mest vansinniga festerna men som på något sätt alltid landade på fötterna och klarade sig fint genom livet.
Teddybears är bandet som fick försäljningen av akut p-piller att flerdubblas dagen efter den legendariska efterfesten på Park Avenue under P3 Guld. Teddybears levererar alltid.

De ersätter Jenny Wilson som avbokat av personliga skäl.
Tidigare på kvällen spelar Amanda Jensen. Hon var också på efterfesten.


Lördag 12 Augusti
Götaplatsens stora scen

P3 Guld: En krönika

2010-01-20 av ozelot

Så här såg det ut i hallen när jag tumlade ut ur sängen vid tolvsnåret i jakt på något drickbart – vilket svårligen lät sig uppbringas ur kylskåpets inverterade ymnighetshorn och jag slutade liggande med öppen mun under en rinnande kran. Men det är väl sånt man får räkna med en dag som denna – i jordbävningar och galafesters efterdyningar.

Ty kvällen i P3-galans tecken hade varit riktigt lyckad och att vi möjligen är oense med de olika deljuryarnas smak är något man enkelt kan överse med när resten av evenemangen var så lyckade. Själva galan var väldigt proffsigt genomförd, snyggt producerad, knäckande bra grafik och millimeterpass i tidsplanen. Och inte ens champagnen tog slut på vimmelområdet!

Och Timo. Timo! Vilket fynd de har hittat! Satte allt perfekt, hade skrivit sitt eget manus utan minsta töntighet eller skavank och framstår dessutom som en riktigt gedigen och äkta kille både i rutan och verkligheten. En som man gärna unnar platsen i rampljuset. För tro mig: Den mannen kan få en TV-show när han vill nu. Jag hörde av vänner till honom att han var grymt nervös och skakig inför och det kan man ju förstå.
Men du behöver inte oroa dig Timo..

BÄST PÅ GALAN:

Miss Li: Som en Janis Joplinbesjälad översteprästinna i blodröd kaftan som förtrollar publiken med sina musikaliska besvärjelser.

Johnossi: Grym låt som hade världspremiär.

Jonathan Johansson: Oväntat suggestiv och visuell musikalisk soaré med rekvisita som balettdansös och snö.

Robyn: Ihälld i en röd och rätt så kort klänning dök upp för en enda refräng i Staygolds nummer. With a little help from my friends? Ja tack.

Amanda Jensen: Vet inte vad jag skall säga om själva låten men Amanda Jensen är the coolest chick not in town. Skred omkring i vimlet i röd klänning och svanplymshätta i håret och gjorde alla män inom två kilometers avstånd knäsvaga.

Magnus Samuelsson: När man såg honom på införvimlet på Scandinavium undrade man vad han gjorde där. Nu vet vi.
När Timo själv skulle dela ut Guldmicken till Lars Winnerbäck (hmm) gjorde han det liggande i Magnus armar. Sköj! (se dessutom vimmelbilderna!)

SÄMST PÅ GALAN:
Winnerbäck:
Vad mumlar karln om?

Kent. Kom inte..

Johan Rheborg som presenterade årets nykomling: En rätt förutsägbar tirad om hur det var när han var nykomling. Typ när inlandsisen drog sig tillbaka eller så..

Mustash & Anette Olzon: Årets låt-medley á la juckande dansbandshårdrock. So 2009..

Att man inte lyckats fylla Scandinavium med mer folk, är nog mer publik på en träningsmatch mellan Frölunda och Troja-Ljungby. I Augusti. Se över prisnivån så här i kristider kanske?

Kent. Kom inte.

Noterat från Efterfesten på Elite Park Avenue:
Gött med buffé på andra våningen för de som fattade att det fanns en sådan. Det gjorde många. En scen minns jag särskilt starkt: Två ärkemetalkillar som knästod vid buffébordet och åt direkt ur skålarna.

Det var förvånansvärt få kvinnliga A- eller åtminstone B-listekändisar där.

Att det inte var några större problem att bli tankad hyggligt billigt (det är dyyrt i baren) då det stod övergivna och halvfulla champagneflaskor och helrör lite varstans. En och annan freeloader vädrade morgonluft..

Att göteborgsadeln inom musiksvängen hängde i trappan eller på andra våningen. Ett spontandisko med sound system självantände i ett konferensrum.

Att stockholmsadeln inom dito antingen hängde nere i foajébaren (hip hop-delen) eller på rummen med de närmast sörjande. Dock har vi hört att Teddybears höll en tumultartad efterfest som varade till frukost..
Undra hur åtgången på akut-p-piller var på närbelägna Apotek (blommor och)Biet..

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2020-09-03

  Hej alla läsare, ni vet redan att jag bestämde mig för att ta en paus från mitt skrivande av krönikor och annat här på GÖTEBORG NONSTOP eftersom jag ska genomgå en cellgiftsbehandling närmsta halvåret och behöver spara mina krafter till det äventyret. Nu har senaste veckan varit så udda…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2020-03-17

Gud talade till mig genom denna gren, under denna gren talar jag till Dig. Vid Din sida nära havet anar jag skepp som lyfter. Vid Din sida nära havet känner jag skepp som kommer. Det står en brygga av guld på min jord, där väntar jag på Dig. Den bleka…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2020-05-22

Dr Bosanders lyckliga memoarer i pastellblått Det va en solig eftermiddag i mitten av maj Det började jummo vräfa zutonkel in das operahouse. En smal strimma av sol sken på levnadsexperten Barbarellas  ljuva lår och Dr Bosander spanade genom tystnaden i lägenheten efter ett skepp som tar sig genom tidsåldrarna…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2020-11-08

  Vi sitter i salongen och det är nästan fullt på Göteborgs Dramatiska Teater och ljuset släcks ner. Jämte mig sitter Johannes Nyholm och hans kompisar ( som känner Linda Spåman). Det blir mörkt och med penna och papper såg jag inte mkt av vad jag skrev. In på scenen…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2020-02-28

Här kommer några rader om Brötz den 19 februari. i första set så äntrar Ferdinand Bergström från Oslo scenen för att spela solo på gitarr  och det gör han på ett briljant vis, han är tekniskt driven och snabb i fingrarna  men det känns aldrig som ett onödigt uppvisningsspel utan…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...