Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Primadonnan intervjuar Svante Thuresson & recenserar hans gig på Flunsan

2019-06-29 av Primadonnan

   I Flunsåsparken en lördag. Det började med musikal. Svante Thuresson var på väg.

    Svante Thuresson 82 år har spelat trummor och sjungit sedan 1954. Jag fick ett snack med min gamla bekant bakom scenen på Flunsåsparken. Det va så roligt att träffa honom. Han var lika ungdomlig som alltid. 1962 var han med i Guys and Pals, de var i Strömstad där jag träffade allihopa. Jag visste ju inte då att de skulle spela på mina skivor 1967. Svante har jobbat sedan dess på otaliga Hasse & Tagerevyer. Han och Guys and Pals har varit bakom många artisters grammofonplattor, även mina. Vi har träffats många gånger, både i Sthlm och Gbg i många sammanhang inom musiken. Han och Lasse Berghagen satt i publiken när Duke Ellington förde fram mig på Konserthusets scen i Sthlm efter USA- sejouren. Svante sjunger på konserthus på vintrarna, turnerar runt med sitt band som innehåller Klasse Krona på piano. På sommaren blir det nåra folkparker och klubbar. Han sjunger väldigt ofta med Viktoria Tolstoy. Han är sommarvärd på Skansen på BLÅ MÅNDAG då det är jazz med stora artister som kommer dit.

 När jag träffade Svante frågade jag:

 – Hur gammal är du idag?

– 82 år, sa han.

Jag frågade:

 – När började du sjunga?

– Jag började spela trummor 1954, sa Svante.

Sen pratade vi om Guys and Pals och att vi har stött på varann under många år lite här och där.

   På Flunsan började det med två musikaler på scenen med två tjejer. Potpurri på Abba och andra Benny Anderssonlåtar. Jag kommer inte ihåg va tjejerna hette men den ena hade en gul vacker klänning och den andra en spräcklig klänning. De sjöng även Ted Gärdestad. De sjöng så vackert att jag glömde skriva upp namnet på de andra låtarna. De hade väl precis gått ut musikalskola och åker runt med sin lilla show. De var inte från GBG utan utanför nånstans. Det var inte mkt folk för alla hade inte fått information. Jag antar att det står på nätet men jag har bara HÅRNÄT. Det är inte som det var för när Swicky var med, det är ganska undermåligt.  I och med att Swicky och Flunsans vänner är borta blir det inget folk med Arvingarna ska spela och då blir det väl liv i luckan.

  Sen blev det dags att höra Svante Thuresson. Han hade med sig Kjellfält på trummor, en tjock basist och nån på piano. Han sjöng en låt som va lik Bellman, en jazzmenuett. Ofta Beppe Wolgerslåtar med amerikansk melodi. Efter 66 år låter han likadant. Han sjöng nån bossanovalåt också. Man skulle kunna koppla ihop honom med Maria Kask. Han är fortfarande salongssnubben som man hörde på fina salonger förr i tiden. Han sjöng Monikas Vals, skriven av pianisten Bill Evans som Monika sjöng med i USA och Sthlm. Han sjöng en upptempolåt och en Tots Stielmann, där han visslade som Tots Stielemann. Det var i alla fall en bra konsert och publiken var nöjd. Han har inte blivit gammal och skrovlig, han låter fräsch och ungdomlig och ser stilig ut i svart med svaga silverränder i och sitt blonda hår, lite halvlångt från Beatlestiden. Lite mafiosobetonad kostym. Lång och ståtlig och slank. Han va så tjock ett tag för 20 år sen, tjock ölmage. Det va en njutbar konsert, den passade alla som satt där. Mkt applåder fick han. Det var en lagom varm eftermiddag, molnigt så att solen inte stekte sönder oss som satt där. Pernilla som sitter i GÖTEBORGS STAD har tagit över Flunsan för den som vill uppträda på Flunsan, får kontakta PERNILLA.

Primadonnan intervjuar Sivan Malmqvist

2018-09-09 av Primadonnan

Jag stolpade iväg till Flunsåsparken för att få en liten intervju med Sivan ( Siv Malmqvist).
Och för att se SHOWEN naturligtvis. Hasse Andersson radio p4 var på plats. Jag träffade
Bruno Glenmark, Ann-Louise Hansson det gamla strävsamma paret och Sivan.
Bruno hade jag inte träffat på 48 år men damerna träffade jag förra året på Flunsan
och då var ju Barbro med. Nu fanns ingen Barbro och ingen Tova Carson
. Sivan såg inte äldre än en dag över 60 med sitt lockiga hår och spralliga humör.
Jag fick en väldigt snabb intervju på fem minuter och fyra frågor.
Det råkade ju vara så att hennes man är en gammal bekant till mig
annars hade jag inte fått nån intervju.
Jag frågade
– Hur är det nu att va utan Barbro?
– Ja jag kan inte fatta att hon är borta, jag grät och grät.
Det blir jobbigt när de pratar om Barbro i media så mycket, det blir för mycket, jag tror hon fortfarande lever när jag vaknar.
– Men hon lever ju i våra hjärtan, sa jag och vågade ej säga att jag skulle vilja se Barbros Tyska TV-program och filmer igen.
Vi pratade om hur många TV-program Sivan hade gjort i Tyskland. Jag sa 40 och Sivan sa
– Det var nog 50.
Jag viskade
-Där ligger jag i lä. Men, sa jag, vi gjorde ju färg- TV i Tyskland.
– Ja, det gjorde vi , sa Sivan.
( Sivan och jag var de första svenskarna i färg-TV i Berlin)
Jag sa till Sivan
.- Jag och Åke Gerhard från Olga Records stod bredvid dig, Sivan, i Berlin och sa va du sjöng bra.
– Oj, sa Sivan, har jag glömt det?
– Jag minns det som det var igår, sa jag.

Sivan har sjungit in 600 låtar och det hade Ann-louise också gjort.
Ann-louise kom fram till oss och jag frågade Sivan
– När kom Ann-louise in i bilden?
Då sa Ann-louise
– Det va -95.
– Ja, de va efter Wenche Myre, sa Sivan.
Sen sa Sivan att det var 30 år sedan hon gjorde Pippi Långstrump.
Va tiden går fort. Herregudena då, jag tänkte det var 10 år sedan.
Sen var intervjun slut och showen skulle börja.
Jag fick även en pratstund med Bruno Glenmark som sa att Ann-louise och han har varit gifta i 55 år.
De har tvillingar. Det var 48 år sedan jag såg två-åringarna utanför Pallas Hotell.
Oj va jag kände mig gammal plötsligt när han sa att de är 50 år.
Deras minsta skriver Eurovisionslåtar och hade två stycken med i denna omgången.
Det va roligt att träffa dessa personer igen för jag tyckte att ingen av oss har blivit äldre,
men det kanske vi har.
Alla gick åt varsitt håll.

Jag försökte få en sittplats, det var knökat med folk.
Jag stannade upp för att Svicky var så rolig på scen.
Jag gick fram till en dam och frågade
– Är de platserna lediga.
– Jajamensan, sa hon.
Då hördes en röst
– Den platsen är upptagen, för den kudden är min.
– Men det har inte suttit nån här på en timme så damen med käppen kan väl få sitta här, sa en annan.
– jamen den e inte ledig för det, sa hon med kudden.
– Jag blängde på henne och sa
– Du ska fan va handikappad i detta samhället.
En dam som var sångcoach som satt i raden framför sa
– det finns en plats här, kom hit och sitt.
– Va ogina människor det finns i Göteborg, sa jag, men hon är nog inte från Göteborg,
för alla Göteborgare visar vägen till Herren.

Sen började showen med Åke Gerhards låt Tunna Skivor.
Sen kom Barbros låt Är du kär i mig Klas-Göran?
Med Calle Norlens text Har du städat och fejat hos Gud nu, Barbro?
Då kom en tår i ögat. Det kändes som att Barbro stod på scenen.
Ann-Louise gjorde nåra parodier i val-vakans tider och det var väldigt roligt.
Det klarade sig väldigt bra de två ihop. Sivan var rolig och spexig,
Särskilt när hon gjorde Pippi Långstrump och dansade hiphop på scenen.
Pianist i bandet var Hepparnas Benno som ropade’
– Hej Lena!
Sivan sa från scenen att Ann-louise firar 58 år i branschen.
Det gör även Flamingokvintetten och jag.
Kvällen var ljum och mörkret föll. Det var nog det bästa i Flunsan i år.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2020-05-31

Det omedelbara minnet av mamma jag har från när ja va liten är hennes  enormt stora rumpa. Den gungade fram i ansiktshöjd framför mig i det avlånga köket i Landala. Det var fascinerande. Jag tänkte att hon hade den största rumpan i hela världen.     Min bror och jag…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2020-03-17

Gud talade till mig genom denna gren, under denna gren talar jag till Dig. Vid Din sida nära havet anar jag skepp som lyfter. Vid Din sida nära havet känner jag skepp som kommer. Det står en brygga av guld på min jord, där väntar jag på Dig. Den bleka…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2020-05-22

Dr Bosanders lyckliga memoarer i pastellblått Det va en solig eftermiddag i mitten av maj Det började jummo vräfa zutonkel in das operahouse. En smal strimma av sol sken på levnadsexperten Barbarellas  ljuva lår och Dr Bosander spanade genom tystnaden i lägenheten efter ett skepp som tar sig genom tidsåldrarna…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2020-05-17

Kycklingfärs Salt Citronpeppar Svartpeppar Så rör man ihop det så det går in ordentligt, jag kommer inte ihåg hur mkt jag hade, men det spelar ingen roll. Så lägger man det i en penslad glasform  med olja och kinasoja Man plattar ut den så den täcker formen Penslar med samma…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2020-02-28

Här kommer några rader om Brötz den 19 februari. i första set så äntrar Ferdinand Bergström från Oslo scenen för att spela solo på gitarr  och det gör han på ett briljant vis, han är tekniskt driven och snabb i fingrarna  men det känns aldrig som ett onödigt uppvisningsspel utan…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...