När seklet var ungt var nonstop nära att göra en intervju med folket bakom nystartade MODS Magazine. Vi skickade några mejlfrågor men fick till svar att vi väl kunde komma till redaktionen istället. Fråga mig inte hur vi resonerade men tågresan till Borås för några korta frågor till en nystartad nättidning kändes inte alltför lockande.
Några veckor senare ringdes jag upp av en skribent för MODS Magazine. De önskade ett samarbete och min tillsynes helt surrealistiska följdfråga blev vad de hade tänkt sig. De kunde de inte riktigt svara på, men de önskade ett samarbete i alla fall.
Varför det frågade jag? Jo för att det hade chefredaktören sagt, svarade den stackars hårt prövade skribenten som blivit kommenderad att ringa mig en arla morgon.
Jag tror jag till sist lade på luren.
Vi var inte John & Paul från början direkt, om man säger så. Möjligen på slutklämmen, fast utan hitsen.
À la London är en trevlig designermarknad för oetablerade formgivare som vi också skrivit om.
Vissa barnsjukdomar till trots erbjöd marknaden ett välkommet alternativ till de evinnerligt återkommande hipsterdagisen till loppmarknader, och lokaliseringen på Pustervik kändes rätt klockren.
Förutom för C-körkortsinnhavaren med IVF-trillingvagnen som svor nedanför trappan.
Och för heterosexuella män med smak för annat än örhängen och konstiga akrylmålningar på masonitskivor.
À la London och MODS Magazine inleder i alla fall ett samarbete. Londons andra marknad kommer gå av stapeln i samband med Kulturkalaset den 12:e augusti 16:00 – 23:00 på Kanaltorget (vid göteborgshjulet), där det utöver det vanliga utbudet även kommer finnas en scen.
MODS Magazine kommer fira det hela med en artikelserie i tre delar.
Man hälsar även att det kommer finnas provrum för besökarna.
Nonstop önskar À la London och MODS lycka till och hoppas att de senare snart hittar ett gränssnitt vars flash-programmering (?) möjligen attraherar multihandikappade i delkursen hand-öga koordination samt en skribentnivå som inte får undertecknad att önska sig dyslektisk.
SLUT
Jag har en liten stuga som är min, den står och lyser gul som en kantarell i en skogsglänta vid en värmländsk sjö nära Säffle, Sweden. Taket är skevt, renoveringsbehovet enormt och mössen använder den som samlingslokal. Men den är min.
