Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Rimstuga med H.M Hammarin

2014-12-22 av ozelot

episk
Att Göteborgaren, kompositören och posören H.M. Hammarin är en durkdriven tonvrängare visste vi redan, men mer obekant är kanske att han är en styv rimsmed. Varför inte titta in till H.M. Hammarins uppesittarkväll – och få en briljant julklappsvers till livs.

Ett exempel: En gäst skall ge bort en dosa snus till brorsan:

”En fattig man har inte råd, med fancy clothes och annat flåd
Så hoppas det får duga så, en kladdig kudde att suga på”

Hammarins kanal på Youtube

Tvårätters på Sticky Fingers med Pretties for You + H.M Hammarin

2014-10-25 av

ljIkväll spelar Göteborg nonstop-favoriterna Pretties for You OCH H.M HammarinSticky Fingers. Givetvis har vi intervjuat båda. Förvisso inte inför kvällens spelning, det orkade vi inte då vi har varit upptagna med att: Klippa oss, lägga om bensår, ovulera, klappa katter, gå igenom antibiotikakurer, petat snor och gjort små gröna kulor osv men de intervjuer som finns är färska ändå.
Man kan säga att vi var lite före vår tid.

Här är intervjun med Pretties for You (grymt band för dig som gillar t.ex Makthaverskan)

Intervju med H.M Hammarin (påminner lite om en tåspetsdansande Chris Isaak på folkparksturné i Norrlands inland. På ett bra sätt)
Intervjun med Hammarin gjordes förresten av nonstopmedarbetaren Eddie Wheeler som har en rykande het video som har 10.000 spelningar på Youtube.

Pretties for You + H.M. Hammarin @ Sticky Fingers
Lördag 25 oktober kl 21-03
Fri entré mellan 21-22, därefter 80 kr

H. M. Hammarin går på P3 Guld – En mårdhund bland hermelinerna

2014-01-21 av ozelot

hamDet är en lätt vilsen Hammarin som dyker upp utanför Konsthallen där branschminglet innan P3 Guld äger rum. Föregående afton har jag nämligen fått ett överraskande telefonsamtal med en förfrågan om att gästblogga för Göteborg Nonstop från galan. Först är jag tveksam. Ni läsare har kanske sett mitt namn i något reportage här på sidan eller följt mina andra kanaler men i de fallen innehar jag skaparrollen. Det är en annan sak att bedriva musikjournalistik och det är först när jag får förklarat för mig att jag inte alls behöver veta vem som är vem i branschen eller ställa kärnfulla frågor till pristagare som jag med glädje tackar ja.

Det var en liten disclaimer det! Övriga skribenter har ju dessutom redan publicerat bra sammanfattningar av spektaklet så här kommer ett högst personligt vittnesmål från Sveriges, om du frågar mig, viktigaste musikgala. Varför säger jag det? Ja, helt enkelt för att det är målgruppen, landets radiolyssnare, som avgör vem som vinner eller försvinner och i förlängningen även sätter trenderna inför det kommande året. Jag började fatta vikten av P3 Guld 2012 då Kapten Röd vann både Årets artist och Guldmicken. Här kom en reggaesnubbe som jag aldrig hört talas om och smällde mycket större namn på fingrarna tack vare, har jag förstått, en väldig kontakt med publiken genom ihärdigt turnerande och närvaro där det räknas. Jag trodde som många andra att Veronica Maggio skulle bli den stora vinnaren det året. Det såg onekligen ut så om man köpte hypen enligt musikmedia rakt av, men icke.
Istället fick hon vänta hela tio nomineringar innan hon den här gången fick användning av det där tacktalet.
Kort sagt, efter festen sitter kanalens musikläggare och rättar sina förutsägelser med årets P3 Guld som facit.
En ovärderlig marknadsundersökning för branschen och de som varje år försöker ta sig dit.

Med det sagt kan jag säga att undertecknad tömde en hel sprayburk (som redan noterats av AnnaLena i hennes krönika) ur mitt sinande lager och letade fram nåt flådigt, färgglatt och lagom sjukt att ha på sig så jag sedan kunde valsa fram i lokalerna förklädd till kändis. Men jag fick tuff konkurrens av min gode vän och kollega Ms. Henrik som lagt vantarna på en hedersplats alldeles intill Maggio under galan och tillgång till de mytomspunna hotellrummen med dörrvakt, inredda som nattklubbar och så packade med namn att hela artistsverige skulle utplånas om någon av dem skulle tappa sin cigarett i heltäckningsmattan.
Ms. Henrik behöver till skillnad från mig inte klä ut sig till kändis denna gång då han redan är på god väg att vinna nästa års priser.
Med flawless sminkning, en blå paljettjacka(!) och en djävla magnifik star quality vinner han i alla fall årets bästa outfit.

Och det visuella är av stor vikt, sanna mina ord! Fråga mig som lider av obotlig ansiktsdyslexi och konstant hälsar på bekanta för första gången, alla gånger, under stor skam. Det är också en döende konst.
Vi hoppar tillbaka till minglet på Konsthallen där jag och min bloggande vän Johan Alexed smyger runt med champagne i hand och försöker oss på artistspotting utan vidare värst framgång.
Den som sticker ut mest är en tjej i udda tights som senare visar sig vara Little Jinder.
Vi hamnar i en konversation med Albin Myers föräldrar om vilken metod jag använder för min frisyr eftersom Albin själv kämpar hårt med sin tuppkam.
Jag har inte hjärta att säga att jag inte vet vem deras son är, men likväl känner jag igen honom direkt när galan börjar.
Och hur? Tack vare ett tydligt signalement. Så enkelt.
Det kom även fram smaskiga detaljer om pappa Myers som uppträder som transa och sjunger alla bidrag från melodifestivalen sedan 1958 på fem minuter i en egen show.
Jag kände redan där att inget under den stundande guldgalan skulle toppa det.

Och jag fick tyvärr rätt. Som många sagt innan mig var själva föreställningen i Scandinavium kvällens transportsträcka. Det är väl försvarbart ändå eftersom den produceras för andra än livepubliken i första hand och jag märker rätt fort att det inte är någon idé att ta fram Instagram då alla bilder blir identiska från rad 18. Bara hashtagen skiljer dem åt.
Mobilen använder jag istället för att googla hur bland annat Abidaz, Panda da Panda och Seinabo Sey stavas.
Den sistnämndes låt ”Younger” är en sån där hit jag hört dagligen på radio utan att riktigt reflektera över vem det är som gjort den och kvällen är fylld av liknande aha-upplevelser.
Jag går ifrån galan lite mer allmänbildad i musiken av idag.

Presentationen av galan var överlag lite osäker. Radioprofiler behöver kanske inte automatiskt vara vana vid livepublik tänker jag ursäktande, men det kan också vara min allergi mot inövade pranks och repliker. Ändå märker jag att jag är den enda i publiken som skallar ut ett högt HA! (med en rejäl arenareverbsvans på) när Jesper Rönndahl drar sitt Marie CERNholt-skämt.

Det finns vissa undantag från min utläggning ovan om skrällar och förväntningar. Håkan Hellström är Sveriges folkkäraste, ännu aktiva, artist och det är hans totala dominans i kategorierna han var nominerad i och decibelnivån på publikens jubel beviset på.
Att Avicii skulle bli enväldig härskare i Årets dans kände både vi och föräldrarna Myers på oss och jag hade faktiskt gapat av tom förvåning om han också varit på plats.

På vägen till efterfesten på Elite Park Avenue läser jag en skarp analys i en god väns flöde.
”P3 Guld är galan där minst en artist kommer ut som ansiktsmålare”. Kunde inte sagt det bättre själv.
Den här aftonen är trots allt en cirkus där alla som är eller vill vara någon slåss om uppmärksamheten.
Festen är kändistät, lagom dekadent men tyvärr utan skandaler. Ryktena om vad som försiggår i Mando Diaos VIP-svit blir värre för varje person man pratar med och trycket på efter-efterfesten vid Sockerbruket ska tydligen vara något i hästväg.
Efter lite övertalning får Ms. Henrik med mig i en taxi till bokstavligen andra sidan stan för att se för oss själva och ja, det bästa med det äventyret var tråkigt nog taxiresan dit och hem.
Vi har glömt kontanter och märker snart att vi är för trötta för den dånande housemusiken efter den överväldigande kvällen.
När vi åker möts vi dock av ett konstant flöde av människor som tar över stafettpinnen.
Och där någonstans, 04:30 i ett baksäte påväg ifrån en superhypad fyllefest vid Röda Sten slutar kvällen. Två berusade, överstylade popdårar som inte finner så många fler ord än kvällens citat som likt ett mantra upprepats under aftonen: ”den här jävla branschen!”

H.M. Hammarin

Besök min hemsida

His Masters Voice

2013-05-17 av ozelot

headerMan kan beskriva honom som en tåspetsdansande ung Morrissey fast med inslag av Chris Isaac och ett alldeles för bra självförtroende. Det tar bara några sekunder in på ett uppsluppet framträdande i en lokal på Lindholmen innan man inser att han kommer undan med det. H.M Hammarin tar med sig nästan lika konstiga MS Henrik till Indiedisco för en riktig ögonbrynsböjare.

Som vanligt en hel kilometer djs

Indie-disco @ Jazzhuset
Syttene maj
22-03 // 100 kr

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-09-14

Idag lördag den 14 September hade SENIOR SLACKERS släppfest för sin nya singel TUTT PUPP RUFF på ELIS CORNER kl 12.00. De muntra seniorerna firade med kaffe & te och Falck slog på stort med en chokladboll. Det var luftigt och halvtomt i lokalen. Falck & Ollikainen lyssnade var och…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-09-01

Folket behövde något att tro på Folket fick rocknroll Johan Lindqvist har ju inga VALÖRER när det gäller att bedöma musik Han hyllar både den suveräne rocklegenden ULF LUNDELL & plastdrottningen Molly Sandén Älskade Eva Ullesudd Stjärnorna blinkar till dig i natten i tyst samförstånd för alla älskar dig jag…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-09-08

Primadonnan/jag var i Toleredskyrkan och där va en Fridolfsson gammal jazzbasist som man träffade på Neffe. Han spelade inte själv denna gången men det gjorde hans barn – Alma Fridolfssons kvartett. Det va en onsdag i Augusti. Det va jazz på svenska men Alma Fridolfsson på sång, Edvin Fridolfsson på…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...