Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Kulturtemplet i torsdags. Jonny Wartel solosaxofon

2018-11-04 av Johnny Larsson


Teckning: superfreakbaba

Detta kulturtempel inryms i ett gammalt vattentorn uppe på Gråberget.
Jag hade aldrig varit där förut utan kom klättrandes uppför branten från baksidan, helt fel håll.
Det var en rejäl strapats att utföra… Vi var ett gäng som blev insläppta av Jorge Alcaide
som ordnar spelningarna i denna byggnad. Vi tar oss ner via en trappa till den gamla
reservoaren där Jonny Wartel håller en solokonsert för saxofon.
Det är dunkelt upplyst, fuktigt. Spännande skuggor uppstår som en fond
för den musik som nu växer fram.
Tenorsaxofonen, presenterar ett brett spektra av ljud. Hur olika kan en luftström låta?
Ventilernas finstämda klapprande likt ett slagverk. Även det minsta ljud lägger sig
i den långa efterklangen, musiken går sedan över i långa toner som fyller hela
detta rum som ger mig sakrala associationer. Jag gillar speciellt de låga tonerna.
En sopransaxofon breddar ljudbilden ytterligare, tonerna får möjlighet att sträcka ut sig
och det är bara att låta dem ta plats i den egna upplevelsen.
Det händer bara där och då. Detta är både en rent fysisk men även andlig upplevelse
som jag önskar att fler kunde tagit del av. Det tänker jag på väg uppför trapporna
för att fortsätta ut i novembers första kväll.

Johnny Larsson

Underful Quartet och Werl på Brötz 12 september. Recension

2018-10-02 av Johnny Larsson


Teckning: superfreakbaba

Terminens andra Brötzkväll inleds med duon Werl bestående av
kanadesiske gitarristen Aidan Baker med Tomas Järmyr på trummor
som levererade ett duo spel till största delen baserat på ett stort och
omfångsrikt gitarr-ljud som förde mina tankar tll Krautrockens domäner.

Efter paus så klev Underful Quartet upp på scenen. Axel Dörner trumpet
Jonny Wartel tenorsax o sopranino Henrik Wartel trummor samt Adam Pulz- Melbye bas
Ett frijazzens drömlag (enligt mej) Det märks redan efter en kort stund att den här gruppen skapar
en stark och mycket angelägen musik som är byggd kring den femte puls
som uppstår när fyra musikers intuition samverkar.
Det är ett ordlöst samtal som pågår som bygger på de gemensamma musik o ljudminnen
som både musiker och publik har. man bygger och presenterar ”situationer” och flöden
som inte går att hitta i den mer förutsägbara musik som ständigt exponeras i alla kanaler som finns idag.
Dörners trumpetspel går ifrån melodiska fraseringar till att påminna om stora rörsystem som läcker ånga,
mycket fantasirikt. Tillsammans med Wartels saxofonspel, han kombinera djärva infall med innerlighet,
vemod sväng, och fina melodier Det abstrakta samsas på lika villkor.
Henrik Wartel på trummor utnyttjar instrumentets alla möjligheter till fullo.
Pulz- Melbyes lyhörda basspel kompletterar upplevelsen.
Spelningen finns nu att lyssna till på Brötz youtubekanal brötz brötz brötz.

Otis Sandsjö släpper nytt på Nef. – Blandar man ihop Willy Lundin och Jonny Wartel så får man ut en liten Otis.

2018-07-24 av Primadonnan

Otis Sandsjö är saxofonist och bor i Berlin och släppte i fredags en skiva och firade släppet på Nefertiti med två konserter.
Otis, en ekvilibrist, spelade första set med Lucia från Zurich som har varit här förut i Göteborg och
Peter Eldh, basisten, var för mig också en ekvilibrist.
Han var en fantastisk basist och Otis med sin sax var ett fenomen.
Jag tänkte lite på Jonny Wartel när Otis spelade.
Och just i det ögonblicket passerade Jonny Wartel mig, och Wartel nr 2 (trummisen Henrik)
och fru Wartel.
Det blev kram kram.
Lucia sjöng Speak low på sitt eget sätt. Arrangemanget var också eget.
Hon lät som ett mellanting mellan Monika Z och Marilyn Monroe.
Hon var väldigt intressant och publiken jublade efter varje nummer.
Den engelska syntkillen var med också. Alla låtar var långsamma.
Svårt arrangemang, många takter att räkna i sticken. Fantastiskt framfört.
Publiken var den tystaste publik jag sett på Nef på många år.

Jag talade med Lucia om att jag sjungit i hennes stad, Zurich.
Jag sa att jag var Ellingtons sångerska. Oj, sa hon.
Men hon visste tydligen inte vilken Hazy Osterwalds Orkester var,
trots att han ägde sin egna restaurant och bokningsfirma i Zurich. Den mest kända orkestern i Schweiz och Tyskland.
Det var konstigt, tycker jag.

För min del var det lite långrandigt med långsamma låtar i 45 minuter.
Man kan säga att hon var en kvinnlig Jacques Brel, lite poetisk.
Jag ger de 4 stjärnor av fem. Allt var inte i min smak, men publiken var begeistrad.

Sen var det paus och då hälsade jag på alla killarna och Otis. Jag talade också med Otis fru och baby.
Jag sa till hans fru – Kommer du ihåg Rolf Eden?
– Ja, sa hon.
_- Jag har varit på hans klubbar och Benny Andersson och jag åkte i hans Bentley i Berlin, staden du kommer ifrån.
Sedan sa vi Köss å auf wiedersehen å killarna sprang upp på scenen.

Nu brakade det loss ordentligt på scenen så att jag vaknade till liv.
Jag fick ta en kopp te och en värktablett.
Nu kom musiken som var influerad av arabiska, kinesiska och japanska toner.
Det var svår modern jazz med fräcka arr. Nästan för bra för att vara sant.
Här kom den engelska syntpianisten verkligen fram.
Jag tänkte även på Thelonius Monk och Willy Lundin.
Så blandar man ihop Willy Lundin och Jonny Wartel så får man ut en liten Otis.

Alla var ekvilibrister på alla solon, men höll sig ändå till arren.
I vissa låter såg jag araber rida på kameler i öknen.
I den japanska delen såg jag Godzilla klampa omkring. Det var rena rama filmmusiken.
I den kinesiska delen såg jag körsbärsträden blomma och började sjunga för mig själv på kinesiska.
Jag skrek – Wo wo wo wo!

Jag sa efteråt till Otis – Herregud jag vill spela in den låten med er. Den är för min röst.
– Vi hörs, sa Otis
– Kontakta Hanna, sa jag

Jag började få ont i min fot och kände mig yr i huvet så jag stack hem.
Jag tog 25:an utanför och var hemma på en halvtimme.
Jag hade gärna stannat om jag haft mina joggingkängor. Men jag har blivit så yr på siståne,
så jag vågar inte och får vara rädd om mina färdtjänståkningar.
Men jag hade ändå roligt, har inte varit på Nef på tre år.
Och jag berättade för alla i baren om Cozmic Ellington Girlz.

Jag ger Otis and the boys 10 av 5 stjärnor!

Brötz, den magiska klubben på kullen

2016-03-22 av Chawki

Magiska kvällar på Brötz,
för nåra år sen – långa ståtliga Iris Esell i baren, hennes välklädde make Richard i artigt samspråk
Jan -Erik Körnhall trumpetaren som dog med konungakronan på,
Primadonnan Junoff, performanceaktrisen Michele Collins,
den blåa pianisten David Bäck, charmören Matti Ollikainen, de stadiga och på samma gång yviga Wartel bros,
deras mor den ryska kritiska konsertpianisten Lydia,
trombonisten Håkan Strängberg, den avlidne trummisen som alltid hade en sexanekdot att förtälja – Conny Sjöqvist –
speciellt den om en afroamerikansk Big Mama som gav honom ofattbara erotiska upplevelser,
hennes kön var av helt annan kaliber än de skandinaviska.
dessa och många fler har samlats, umgåtts å jammat på Brötz
en klubb för live frijazz och friimpro poesi livemåleri och performance, som överlevt sedan 1993
de två första tillställningarna i Gatenhjelmska ateljéerna, sedan rätt många år på Pustervik innan de blev utslängda därifrån
flyttade då till konstepidemin och har varit stationerade där sedan dess, dock i lite olika lokaler
Johnny Wartel, saxofonist i Position alpha, Taiphoon Tivoli, Urgent call och Jonny Wartel Quartet
är en av dem som har hållit i trådarna alla år
Franska Trion gjorde sitt allra första gig på brötz en vårkväll var det kanske 2004 eller 2002
jag var där i vilket fall. Furbacken deklamerade en dikt på franska om jag inte minns fel
varje onsdag kl 20 öppnar Brötz portarna
Publiken har alltid varit underbar på Brötz, finns ingen publik som är mer koncentrerad öppen å intresserad
alltid ljuvligt att spela där
dessutom är Music Lovers Records på plats å säljer plattor
och grönt te finns för oss te-entusiaster
Denna onsdag ser programmet ut såhär

Andy and Pam

Paul Näsström – trummor
Peder Overvik Stuberg – gitarr
Georgia Wartel Collins – bas

En svensk/norsk frijazz-trio med fokus på avreaktion och temperament. Kompositionerna hämtar inspiration från rock såväl som modern konstmusik och frijazz.

Jarlo Martelmonto (Jarl Hammarberg) – Poesi

Hammarberg har varit verksam poet sedan 1960 talet och samarbetat med bland annat Öyvind Fahlström, Åke Hodell och Torsten Ekbom.
Hammarberg debuterade som konkret poet med samling Bord duka er! (1964).
Sedan dess har Hammarberg gett ut ett trettiotal lyrik och prosaböcker.
Hammarberg har under senare år fördjupat sig i språket Esperanto.
Heavy shit med andra ord!

CBVB

Vilhelm Bromander – bas
Christer Bothén – basklarinett, kontrabasklarinett

Johnny Wartel har andra arrangemang i görningen också
på torsdag alltså den 24 mars
anordnar han en TESTVERSION AV KOMMANDE EV MÖJLIGHET
en testversion av en lägenhetskonsert på Bävergatan
känns oerhört angeläget att masa sig dit

Bävergatan 2b i Västra Frölunda (Göteborg ) spårvagn 11 mot Saltholmen hållplats Nya Varvsallén.
Ca 200 meter från hållplatsen på höger hand bredvid den nybyggda villan i hörnet Långedragsvägen .

Live@hemma Presenterar:

Andy and Pam
och
Jonny Wartel 4tet

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Hemma på Bävergatan
2b Torsdagen den 24:e Mars (Skärtorsdagen)
Kl 19 100 kr
Förköp swisch 0703-296266
eller
maila jonny(at)wartel.se för kontonr)

Begränsat antal platser! + väldigt bra för oss att veta hur många som kommer så boka gärna!!! Kontant går åxå bra…

12651066_1263656100317039_5761623661792635589_n

foto Lars Åsling

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-06-21

Christian Krigge Dyresjö, basisten i DEN STORA VILAN som lämnade vår välsignade stad GÖTEBORG, för att flytta till Hagfors kommun, har spelat in en soloskiva som släpps ut till allmänheten idag, midsommarafton. Dyresjö spelade in skivan på porta i en biograf I Hagfors. Han skriver såhär om plattan: ”Musiken är…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-06-23

Jag såg ett lik gå förbi utanför jag menar Vad är det med folk? Mac Gängers välde upplöstes och vi tvekade länge på hur vi skulle göra Lillstöveln Öberg ville få världen att långsamt räcka över en tugga dieselbuss André Pops lyssnar försiktigt på Sham 69 och startade i smyg…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-05-05

Det är en dum björntjänst att vara liberal ifråga om knark Live on a natural high som Zappa gjorde & den vita stenen föll ur handen på mästaren Jesus för att solen sken så klart den dagen Jag älskar dig Eva Traneus Jag älskar henne så Hon är det vackraste…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-06-23

Det var Pride på Bältespännarparken. Aron Promnitz som vi har skrivit om innan skulle uppträda, redan kl 18. Många trodde att det var kl.20. Alla vi kompisar, extraföräldrar och extraföräldrar kom dit klockan 17 förväntansfulla. Stefan Westin som är extrapappa åt Aron och låtskrivare till en av mina låtar, och…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2018-11-04

Teckning: superfreakbaba Detta kulturtempel inryms i ett gammalt vattentorn uppe på Gråberget. Jag hade aldrig varit där förut utan kom klättrandes uppför branten från baksidan, helt fel håll. Det var en rejäl strapats att utföra… Vi var ett gäng som blev insläppta av Jorge Alcaide som ordnar spelningarna i denna…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...