Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Kurt Vile & The Violators @ GöteborgsOperan

2014-08-09 av

Promenera fram och tillbaka på ett festivalområde i två dagar i sträck från lunchtid till sista tonerna ebbar ut och du är så trött i fötterna (och hjärnan) att du är helt slut. Därför är jag smått imponerad av mig själv över att jag orkade mig till Göteborgs Operan och spelningen med Kurt Vile.
Bara för att mötas av en lång kö, och det på utsatt start pricken 02:00. Ridå.

Normalt har man inga fördelar av ett särskilt armband under Stay Out West om man inte bokat i förväg – vilket jag tycker är sympatiskt. Men det är inte utan att man kan göra ett undantag rent principiellt förhandlar jag med mig själv när jag slutligen efter tio minuter och 2 meter får syn på en skylt längst till höger på entréområdet!
Wohoo!

Blir ledsagad av någon supertrevlig funktionär till den absolut sista platsen – vilket visar sig vara den förmodligen bästa på hela stället. Första stolen på balkongen absolut närmast scenen! Jag sjunker ned i den mjuka stoppningen och vill närmast omfamna världen med filantropisk värme.

Kurt Vile & The Violators 2014-08-09 Foto: Samuel Isaksson

Kurt Vile & The Violators 2014-08-09 Foto: Samuel Isaksson

Konserten då? Jo, jag har ju sett Kurtan åtminstone två gånger och om första gången var fantastisk kändes kanske andra tillfället lite avtrubbad då nyhetens behag klingat av – men jag tycker att den här konserten var grym. Mer mangel liksom, bättre aukustik, mindre galen överstepräst med flugsvampblick.
Han kommer ju fortfarande från mars men är mer som en långhårig Lou Reed i mysbyxor på…nån liten en kanske.
Men alltid lika knivskarp, besvärjande, ominös.

Roadiekillen rusar ut, kanske nån sträng var ostämd? Kurt låter sig ej bekomma. Kör på.
Här. Ny fin gitarr.
Shit vad vad bra det här passade mitt mood just nu.
Gitarrmangel och undergång, Operan och Kurt Vile

Bandet avslutar och försvinner av scenen, Kurt kommer strax tillbaka och det märks att han vill köra ett extra.
Nån sätter istället på nån powerpop i högtalarsystemet och folk börjar gå.
Han försöker lite till, fingrar på en låtlista som ligger på scenen under en gitarrförstärkare.
Prusseluskorna vinner, operan stänger och det enda som har öppet är 7-11.

// Ozelot

Rakbladsvass Kurt Vile på Woody West

2011-08-29 av

Förhandshypen inför Kurt Viles konsert på söndagens Woody West har varit i paritet med ett väckelsemöte, och arrangörernas euforiska tonläge i förhandsrapporterna har inte gjort mycket för att dämpa den religiösa yran. Det började väl i egentligen redan med Kim Gordons lilla karriärpuff via en bekännelse om 2009 års album Childish Prodigy, men det är egentligen först under det senaste halvåret som Kurt Vile blivit ett namn som precis alla börjat droppa.

Skönt då att kunna konstatera att förväntningarna inte dödade konserten det minsta, för Kurt och kompbandet Violators inte bara infriade förväntningarna utan såg dessutom till att överträffa dem.

För det var ett stundtals väldigt kraftfullt framförande och det var lite överraskande för mig att se hur mycket elektrisk effekt det gick att skruva ut ur denna i grunden ganska finstämda låtsnickarglädje. Ursinniga trummor jagade på gitarr- och bassektionen och över allt detta mässade översteprästen Vile med sin särpräglade nästan ominöst besvärjande röst och frasering.

Men rätt som det är när man börjat treva efter öronpropparna plockar man volymen igen, och konserten slutar i princip som den inleds, med allt ljus på en enda man, en gitarr och hans helt fantastiska musik.
Och när den är som allra starkast, i låtar som Society is my friend, Babys arms och Peeping Tom, tvekar jag inte en sekund att nämna honom i samma mening som de allra allra största.
Att stöta på en självlysande lycklig Kristofer Åström i baren efteråt som saligt förkunnade att det nog var den bästa konsert han någonsin sett då säger det nog egentligen mer än 1000 konsertrecensioner.

Vad: Kurt Vile på Woody West
Vad mer: Slutsålt sedan länge, hade kunnat sälja det tredubbla.
Mer: Kurt ser ut som en korgosse med änglahy under hårmanen, med lurig spefull blick som vittnar om nåt annat.
Mindre bra: Pustervik skall bygga om ja, men kanske borde man kunna ha gjort något för att åtminstone få ner temperaturen i lokalen lite?

//Ozelot

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2020-09-03

  Hej alla läsare, ni vet redan att jag bestämde mig för att ta en paus från mitt skrivande av krönikor och annat här på GÖTEBORG NONSTOP eftersom jag ska genomgå en cellgiftsbehandling närmsta halvåret och behöver spara mina krafter till det äventyret. Nu har senaste veckan varit så udda…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2020-03-17

Gud talade till mig genom denna gren, under denna gren talar jag till Dig. Vid Din sida nära havet anar jag skepp som lyfter. Vid Din sida nära havet känner jag skepp som kommer. Det står en brygga av guld på min jord, där väntar jag på Dig. Den bleka…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2020-05-22

Dr Bosanders lyckliga memoarer i pastellblått Det va en solig eftermiddag i mitten av maj Det började jummo vräfa zutonkel in das operahouse. En smal strimma av sol sken på levnadsexperten Barbarellas  ljuva lår och Dr Bosander spanade genom tystnaden i lägenheten efter ett skepp som tar sig genom tidsåldrarna…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2020-09-15

   Gilda Stillbäck har föreställning på Teater Trixter. Hon har bott nåra år i Paris och har två barn. Hon kommer in på scenen och ska gestalta Ingmar Bergman, det är svårt bara det! Hon tittar på en jättekudde. Ropar åt inspicienten och ljussättaren –”Hallå kan vi få lite mera…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2020-02-28

Här kommer några rader om Brötz den 19 februari. i första set så äntrar Ferdinand Bergström från Oslo scenen för att spela solo på gitarr  och det gör han på ett briljant vis, han är tekniskt driven och snabb i fingrarna  men det känns aldrig som ett onödigt uppvisningsspel utan…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...