Mats Lerneby har många järn i elden. Inte nog att han är en av de få som spelat med båda bröderna Birro och Wayne Hussey, han är även italienkännare och en brinnande anhängare till Serie A-laget Lazio. Han har vidare släppt tre skivor, och nu på fredag kommer en ny EP. För att göra detta extra intressant ger han en releasekonsert på fredag flankerad av göteborgslegendaren Krånne (Christer Pettersons m.fl). Vi undrade hur det hänger ihop.

Ursäkta mig som inte har punken i blodet – bara hade en Exploitedskiva och några Clash som jag köpt till Nice Price på Grammoforum vid Schillerska. Men hur långt tillbaka sträcker sig ditt förhållande med och till Krånne?
– Jag och Krånne lärde känna varandra vid diskbandet på Östra Sjukhuset i skarven till 90-talet. Äntligen träffade jag någon som älskade Clash lika mycket som mig själv och under en kort period var vi faktiskt gatumusikanter i Göteborg där vi bara spelade Clash-låtar (vi tjänade aldrig storkovan..). Sedan har vi liksom följs åt.
– Vi har bråkat med varandra, skrattat och hjälpt varandra, som vänner gör antar jag. Han är en enormt duktig musiker, kanske en av de mest begåvade jag vet. För länge sedan, när vi hade ett coverband som hette Sisters of Jersey, hade han dock fruktansvärda polisonger som fick han att likna någon i Onedin-linjen.

Vet ju att han lirade med bröderna Birro i Christer Petterssons, men hur kom du in i bilden?
– Ska jag vara helt ärlig vet nog ingen det. Årtal och händelser har just under den här tidpunkten en tendens att förskönas och mytologiseras – inte minst av andra för detta medlemmar av det bandet.
– Mig veterligt var jag aldrig medlem i Christer P. Jag repade dock i en uppställning där vi repade Christer P:s låtar, men jag har för mig det var en inkarnation av bandet B.A.D Fun som spelade… öh….väldigt Big Audio Dynamite-influerad musik men där Peter Birros gitarr var urkopplad. Han kunde nämligen inte ta så många ackord, men hade häftigt scenutspel!
Detta var väl….94? Eller 95? Jag vet att jag bodde i Stockholm något av de där åren och att (tror jag) Bad Fun tillkom när jag kom hem därifrån. Men som sagt, livet var en torktumlare då så det är lite svårt att vara exakt.

Är det nytt material som spelas? Är det ditt band eller är du på komp?
– Jag har gjort tre svenska skivor. De är….inte bra (om någon vet hur man TAR BORT skivor på Spotify, skriv i kommentatorsfältet och jag är er evigt tacksam) och efter de fiaskona började jag producera Krånnes musik. Det var så jag hamnade i hans band.
– Sen efter 2012 när jag och Wayne Hussey gjort en skiva med Marcus hade jag helt plötsligt material till något nytt. Så då spelade jag in det. Det blev en EP, och det var skitkul. Sen spelade jag in en till.
Programledaren Rickard Olsson spelade sologitarr, Krånne var med och mina döttrar körade och någon sa att jag borde spela ute. Så nu gör jag det. Men man måste ha ett band. Krånnes band är ju det bandet jag ingår i och jag frågade ifall de kunde vara mitt band med och de kunde de.
– Så jag och Krånne spelar i samma band, samma kväll på samma scen. Vi byter egentligen bara plats med varandra. Det finns något Kurt Olssonskt-vackert över det tycker jag. Och jag kommer spela min EP som alltså släpps på fredag. Kanske en cover. Det har pratats om Lucretia My Reflection. Det kan bli ett Spinal-tap moment om något..

Ni spelade ju på King George för ett tag sedan, eller om det var Viktor i Sandarna. Den här publiken skiljer sig kanske lite, tidigare på kväll, folk är där för musiken och…nyktrare?
– Helt rätt. Det giget var märkligt. När Krånne började toasta om Roffe Ruff blev en del helt galna och vi vågade inte sluta spela…jag tror att på fredag är det mer städat:).
– Jag har ju kört akustiskt tidigare. Spelat på ställen runt om i Sverige inför sittande och väldigt tyst publik. Giget nu blir ju en blandning. Jag elektrifierar mig och försöker rocka, medan Krånne dansanta pop kanske inte blir sådär svartklubbs-stökig vilket tror jag blir en bra blandning för alla parter. Jag har inte spelat ute sedan 2010 så jag är nöjd med alla applåder jag kan få. Värre än ett gig på Världskulturmuséet 2009 kan det inte bli: I en sal för 150 satt 1 person. Och sov. Han gick när vi började…

Vad gör du nu annars på dagarna?
– Jag jobbar som journalist och författare. Jag är alltså bra på att skriva. Krånne är bra på att göra musik. Det slår mig nu att vi är lite som Strummer/Jones! Eller så har jag bara fått hybris under den här intervjun….

Något på g på dagsfronten?
Jo ganska mycket. Jag jobbar med film, tv och bokprojekt. Jag får dock inte säga något om det utan vara sådär lamt hemlighetsfull och säga att det är spännande…eller spääääännnande.

Sammanfattning:
Lerneby släpper sin nya EP och spelar i Göteborg för första gången på 4 år. En och annan hemlig gäst väntas deltaga. Efter giget byter bandet byter sedan om och Krånne ställer sig på scen och spelar nya låtar från sitt kommande album ”Nästan som Baretta”.
Det är alltså två artister med ett band två gånger. Helt unikt i de här sammanhangen.

Bandet:
Sebastian Sandberg, bas, gitarr, strängteori
Eric Ringström, gitarr, yl och lödning
Andreas Purvén, trummor, vispar, vita luddiga saker att slå med.
Michael Krohné ( tillika Krånne och ett av huvudnumren)
Mats Lerneby (Tillika Lerneby och ett av huvudnumren)

Lerneby + Krånne @ Bar Kom (Karl Johansgatan 152, hlpl Vagnhallen i Majorna)
Fredagen 5 december typ 20.30 (men kom tid, här väntas inte!)
Entre: 50 kronor.

Intervju av Ozelot