Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Julkonsert med Mattias Hellberg

2015-12-11 av ozelot

hellbergKrögaren Robert Maglias jovialitet känner vi sedan tidigare, som den trägne nonstop-läsaren säkert erinrar sig. Det blir specialvickning ikväll med Mattias Hellberg som musikalisk uttolkare samt lite andra godsaker. Bord bokas på 031-14 24 00 eller enoteca@maglia.se

Late Night-vickning-ala Maglia

Enoteca Maglia vid Mariaplan
Fredag 11 december kl. 22.00

”Staying high thru time and space…”

2015-10-07 av

Nu ska jag berätta lite om förrförra fredagen (heh, sorry – men bättre sent än aldrig!). Samma dag som Graveyard släppte sitt nya album ”Innocence & Decadence” och Mattias Hellberg spelade på Folk.

MattiasHellberg_6906

Såhär såg jag ut i ansiktet. Ett snett leende och lite ”ta mig för kinden”-pose. Någon Dagens Outfit-bild från dagen kan jag tyvärr inte bjuda på. Men mitt kompishäng Jesper som följde med sa att jag var fredagsfin, och det gillas!

MattiasHellberg_6874

Jesper och jag tog spårvagnen vidare mot Stigbergstorget. Först åkte vi lite fel (jag sa att vi skulle hoppa på en vagn och låtsades kunna hela spårvagnssystemet, men jag hade fel – så fel). Klockan 17:00 skulle Graveyard spela inne på Bengans och därefter signera senaste plattan. ”Kom i god tid!” stod det på eventet på Facebook. Heh, det gjorde vi ju inte direkt. 16:55 klev vi in i butiken, köpte varsin öl, hann dricka några munnar och plötsligt började bandet spela. Man fick inte ta med ölen in i butiken, så vi fick halsa dem fort som faen för att inte missa något. Aldrig druckit en öl så fort. INTE att rekommendera.

MattiasHellberg_6859

Så gick vi in i butiken och där var det ju jäkligt packat med folk. Vi ville inte knö och vara jobbiga mot de andra tjommarna, så vi stod väldigt långt bak (bakom en stolpe också, bah!).

MattiasHellberg_6869-2

Så vi stod mest och lyssnade, och konstaterade att Jesper antingen måste spara ut till långt hår eller sluta använda kepssvetten som någon slags stajlingsprodukt (han tyckte han skulle klippa sig, men det vill juh inte jag…).

MattiasHellberg_6885

Införskaffade varsin skiva och fancy Graveyard-tygpåse att använda när man promenerar ned till Coop i Surte och köper fil (eller något annat käckt).
Föresten, så kul att Truls Mörck är tillbaka i Graveyard igen! Hans insats på Graverads debutplatta är ju fantastisk, och hans soloplatta som kom tidigare iår är också kanonbra.
Fast jag saknar ändå Rikard, basisten från bandet som nu hoppat av. <3

MattiasHellberg_6880

Jag hittade den här på Bengans också. Elie & The Engine’s debutplatta som jag tidigare i våras plåtade omslag till. Himla kul att se sina grejer i tryck, tycker jag.

MattiasHellberg_6887

Efter signeringen tog vi en kort promenad i den här gamla området i Majorna. En på Jespers jobb tyckte att vi skulle ta vägarna förbi där och kolla de fina gamla trähusen som fanns där. Som på landet, fast mitt i stan. Jag kommer dock inte ihåg vad området hette, men det fanns en föreningen i ett utav huset som hette ”Gamla Majgrabbarna”. Det tyckte jag var fint.

MattiasHellberg_6911

Vi gick och käka ett tråkig pizza på ett hak på andra lång, sedan promenerade vi vidare mot Folk mitt på Järntorget. Det var en ljummen septemberkväll, luften en helt annan jämfört med bara några veckor sedan. Ingen tvekan om att sommaren var förbi. Men det gjorde inget, det var en fin kväll.

MattiasHellberg_6909

Vi satte oss på uteserveringen eftersom alla platser där inne var bokade för matgäster. Vi sög in det sista av sommaren som fanns där ute, njöt av att det var lönefredag och att vi snart skulle få se Mattias Hellberg. Finöl i finglas tog vi också. Heja heja!

MattiasHellberg_6933

Någon timme senare så tog vi plats inne i lokalen. Man satt liksom i en trappa och tittade ned mot ”scenen” som var en liten plätt på golvet med ett draperi bakom. Mattias kom utan band…och munspel, tyvärr. Han kom på det mitt under spelningen. ”Jävlar, jag har glömt mina munspel!” och några till svordomar. ”Vad är en Mattias utan sitt munspel?” sa någon i publiken. ”Tja, det är väl någon…kråka eller nåt.” sa Mattias besviket. Naaaw.
De allra flesta utav de låtarna han spelade gjorde han in ”Egolectric”-tappning. Alltså att han gjorde sina låtar i ny tappning. De flesta drog lite mer åt blueshållet. Då och då tittade Jesper och jag lite frågande på varandra, tänkte samma sak (”Vad är detta för låt?”) – men sen när Mattias kom till refrängen så fattade vi båda vad för låt det var. ”Jahaaaaaaaa…!”.

MattiasHellberg_6958

Mattias spelade i två timmar. ”Orkar ni med mig mer?” frågade han några gånger, varpå vi bah ”Jaaaa! För bövölen.”
Himla myzig spelning, trots att munspelet uteblev. Efteråt köpte vi lite merch, småpratade lite med Mattias om att han eventuellt ska komma och gästa i ett utav mina program i Radio 88 någon gång senare i höst. Det hade ju varit roligare än roligAST. Vi får se vad som händer. Hojtar i så fall om det blir någonting.

Efter spelningen åkte Jesper vidare för att träffa ett gäng polare medan jag tog tåget hem mot Surte. Försökte Facetime:a med en vän på andra sidan jordklotet, men det var typ omöjligt då jag var så jädrans trött efter kvällen. Hatar tidskillnader…hatar det.
Det var den fredagen det. Thank you and good night!

Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine. 

 

 

Mattias Hellberg @ Fredag på HAK #2

2015-02-22 av

Under våren kommer Scandic Europa presentera ”Fredag på Hak”; en ny artist varje månad som uppträder i hotellbaren varje fredag.
I  januari kunde vi se och höra Hurricane All Stars med Daniel Gilbert i spetsen uppträda med inbjudna gäster som Ebbot och Håkan Hellström (inte kattskit någonstans alltså), och nu i februari är det Mattias Hellbergs tur.

Så, i fredags: ett par vänner och jag åkte in till stan och kollade in Mattias andra gig på Scandic.

Hellberg_5234

Till skillnad från de tidigare gångerna jag sett Mattias Hellberg hade han den här gången ett helt band med sig på scenen. Efter senaste släppet i höstas, In Egolectricy Harmony, begav han sig ut på en miniturné med endast en gitarr som sällskap. Han gjorde bland annat en jättefin spelning på Oceanen i oktober som ni kan läsa om här

Hellberg_5169

Det blev material från både Mattias karriär och ett par covers av bland andra Faces och The Smiths (jag som inte har nå’ vidare relation till The Smiths blev positiv överraskad då det var en himla bra låt. Antingen så gjorde Mattias och co. en grym version av låten, eller så är…originalet lika bra. Måste kolla upp vilken låt det var bara…).

Hellberg_5217

Förra veckans gäst var Kent Norberg från Sator. Den här gången var grammis-aktuella sångerskan Ann-Sofie Hoyles från Spiders med uppe på scenen. Riktigt kul tyckte jag!

Hellberg_5204

Förutom att spelningen var alldeles för kort så var det en riktig fin kväll. Måste ge en eloge till Scandic och HAK för den göörmysiga lokalen. Tyckte det var en kul idé att ha scenen mitt i lokalen istället för längst bort i något hörne.

Hellberg_5225

Bra kväll.
Det enda ”OH NO!”-skvallret jag har att bjuda på är att fantastiska bandet Drömriket med bland andra Ralf Gyllenhammar från Mustasch, Magnus ”Adde” Andreasson, Niclas Englin från In Flames och Jonas Slättung som hörts mest i P4 inte kommer att spela ihop något mer.
”Har du sett dem en gång så…får du nog räkna det som den sista och enda gången.” hörde jag från säkra källor.
Ledsen är jag nu.

Jag fick i alla fall se dem en gång.
Klicka här för att se mitt inlägg om det.

Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine. 

Tre fredagar på HAK: Mattias Hellberg

2015-02-13 av ozelot

Nya HAK vid tidigare hopplöst öde östra Nordstan menar allvar. Efter att Daniel Gilbert styrt och ställt ett tag har Mattias Hellberg tagit rodret och ikväll är det absolut sista chansen innan någon annan tar över.
Vem det blir berättar vi en annan gång.

Foto Josefine Larsson

Foto: Josefine Larsson

Uppdaterad 27/2:
Ikväll gästas Moster Kråka av Amanda Werne från bl.a Slowgold samt från Oslo bördige Charlotte (Charlotte & The Co-Stars).

Intervju med Mattias Hellberg på Göteborg nonstop, av Jojomen.

Om HAK kan man annars säga att de har en väldigt bra lunch.


Hak från kl 18:00
Scandic Europa vid Östra Nordstan
On stage: 22.30.
Fri entré

”Jag ska också bli en engelsman som hjular mitt på öppna gatan och bah är så jädra glá!”

2014-10-26 av

Lördag. Jag har träningsverk i vaderna och hela Håkan Hellströms diskografi går som ett eko i mina öron. Allt det där på grund av fredagens dans på Scandic och sedan häng hos en vän i Surte där vi råkade somna på soffan med Spotify i rullning (Håkan Hellström tjänade nog miljoner på oss den kvällen på såndär Spotify-stimpeng eller vad de nu får för varje lyssning), men det var fint.

I kommande inlägget nedan får ni läsa och titta på lite bilder från min lördagskväll när jag såg Mattias Hellberg på Oceanen.
Förvänta er inte konstnärliga och storslagna, actionfyllda och perfekt ljussatta fotoverk. Så. Nu vet ni det.

1webb

Efter att ha sovit några timmar, lagat nå lunch av schlumpen i kylskåpet (inte värd en haschtagg a’la #foodporn för fem öre där inte) och en liten koll på gårdagens bilder från Henriks spelning i stan så var jag redo att bege mig in till Göteborg ännu en gång.
Jag var tidig in till stan. Träffade en kompis och fick tillbaka saker som hon lånat till ett fotouppdrag, promenerade sedan med denna där ett tag på Göteborgs gator och andades in den ljumna höstkvällen då temperaturen var liksom…varken eller. Utan bara lagom. Varken särskilt varmt eller kallt. Det var, återigen, alldeles lagom (som jag precis fått lära mig att norrmän aldrig hört talas om – att de inte har något ord för ”lagom” där borta. Det är antingen eller. Typical svensk grej alltså…).

3webb

Vinkade av min vän och promenerade sedan från Vasaplatsen vidare upp till Stigbergstorget. Nog hade jag kunnat ta en spårvagn, men eftersom det var en så fin kväll och jag hade fortfarande tid på mig innan det skulle börja borta på Oceanen så valde att gå istället. Pluggade in hörlurarna och lyssnade på The Band och Johnossi genom Haga, Tredje Långgatan och Stigbergsliden. Råkade dessutom gå rakt in i Kleerup när jag passerade Hagakyrkan.
Om det är någon jag vill intervjua så är det Kleerup. Det är något med honom jag tycker väldigt mycket om. Vad vet jag inte. Och just för att han är så ”egen” i de intervjuerna jag hört honom i. Speciell. Väldigt speciell.

4

Kliver in på Oceanen sisådär 20:15. Det är mycket mindre än vad jag minns det som, men det var förvisso typ sex-sju år sedan, Den gången spelade The Movements och jag minns att jag blev uppdragen på scenen och fick skaka maracas och andra shake-instrument tillsammans med bandet och nå’ annan tjomme de släpat upp.
Jag skulle vilja länka bilder från den spelningen när syrran fotograferade när jag stod uppe på scenen och shakade, men då snackar vi liksom…Bilddagboken-tiden. Och det hade tagit ett halv dygn att hitta dem bilderna. MEN – de finns någonstans.

5

Som sagt, inte så konstigt att jag tyckte att det kändes litet. Fick reda på av en kompis som var där att de hade byggt en ny vägg i mitten av hela lokalen så att de var hälften så stort som tidigare. Varför vettefaen. Scenen vad också mycket mindre än vad jag kommer ihåg den som. Tänkte för att det berodde på att…jag själv var mindre då, och att allt kanske kändes större. Eller…tja
(kom för övrigt på i samma stund som jag skrev det att jag använder i nuläget mina Converse som jag köpte är jag gick i 6:an eller 7:an, så…så himla mycket större kanske jag inte blivit, ehe…).

6

Som sagt, det var ju en spelning som ägde rum på Oceanen. Eller två rättare sagt. Norrmannen (mycket Norge hit och dit har det varit den senaste tiden, känner jag) Erlend Ropstad inledde hela kvällen med sin väldigt snälla akustiska folkpop på norska. Myz.

7

Sedan tittade den här Kotten fram; Biffen.
Jag känner inte honom. Möjligtvis känner igen honom, och kanske märkte han det också då jag råkade titta lite för många gånger på honom i början av kvällen när jag äntrade baren. Systern min var världens största Hardcore Superstar-fan när vi var mindre och automatiskt blev det så att jag följde med på ett par spelningar som hon gick på. Biffen var turnéledare/roddare för dem då. Så, man såg ju Hardcore live lika ofta som Biffen. Så. Ja.
Hur som helst – han ville vara med på bild och det fick han juh. HÄJ HÄJ BIFFEN!

Tänkte gå fram och säga ”SÄG TILL DRÖMRIKET ATT DE SKA KOMMA OCH SPELA I GÖTEBORG SNART FÖR BÖVELEN!”, men jag gjorde aldrig det. Får göra det nästa gång.

8webb

Sedan kom Mattias Hellberg. Jag tog lite fler bilder på honom än vad jag gjorde på Biffen. Faktiskt.
I den intervjun jag gjorde med Mattias för ett litet tag sedan (läs här!) berättade han hur svårt han tyckte det var att sätta en harmonisk låtordning, alltså i vilken ordning han skulle spela sina låtar under sina spelningar. Han berättade också i intervjun att jämfört med Tom Waits så är hans egna mellansnack supertråkigt.
Men på scenen så är det felfritt rakt igenom. Återigen blir jag påmind om den där försynta Mattias, grubblaren med vecket i pannan som jag pratade med under intervjun. Den känns plötsligt som bortblåst. Inte det att han tar över scenen som om han vore Iron Maiden själv, men det är så enkelt  och självklart alltihopa. Fortfarande den värmländska artigheten, men med en knorr på allting. Av alla de mellansnacken man hört sen man började springa på konserter i barnatiden så tycker jag Mattias snack var så jäkla skönt. Återigen; enkelt, självklart…och jäkligt roligt. Men om jag skulle skriva ut citat här vad mannen sa där uppe på scenen så hade det inte funkat. Det kommer inte till sin rätta i ett litet enkelt blogginlägg som det här är.
Tycker därför man ska se honom live istället.

9

Jag trodde faktiskt inte att det skulle låta och vara så bra som det var igår kväll. Jag älskar exempelvis låten Sight Supreme där ett helt band är med och spelar, men det är en av dem låtarna som Mattias valt att göra helt akustisk på senaste plattan. Den var fin på skivan, men jag saknade bandet. Fast här, ikväll på Oceanen, blev jag motbevisad. Väldigt bra ljud, en aning psykedeliskt och mäktigt och mys på samma gång.
Lokalen var lite utav paralyserad av spelningen. Såg mig omkring och alla satt verkligen blickstilla och tittade framåt. Inga pratade med varandra. Det var fint. Fast, en tjej blev förvisso i mitten av konserten utkickad från lokalen. ”Kan inte någon stänga av den där?!” var det en herre som sa och vände sig mot henne som…ja, jag vet inte vad hon gjorde. Tjoflöjt.

10

Plötsligt fick jag syn på en äldre herre på andra sidan av lokalen. Han höll upp något som jag först trodde var två menyer mot ljuset för att se dem bättre, men när jag  tittar en lite längre stund så ser jag att han banne mig har suttit och målat av kvällens akter.
Var tvungen att gå dit bort och fråga om jag fick ta en bild på nära håll. Han var som en skruttig söt liten gubbe på närmare 70 bast och sa lite förvånat.
”Oj! Jo, det går väl bra…”.
Söt.

11webb

Det var en fin kväll på Oceanen och ännu en gång säger jag; tack ska ni ha, det gjorde ni bra!

Senare promenerade jag hemåt samma kväll som jag hade kommit. Förbi Henriksberg och vidare mot Andra Långgatan. Plötsligt blir jag lite av ”omkörd” av ett gäng på sisådär fem personer i långa rockar, chinos, boots och sotarmössor. Väldigt hipster-engelskt alltihopa. Det såg så roligt ut.
När jag av en slump fick syn på en utav dem i profil blev jag lite ställd. När jag hörde att de började prata engelska så började de gå upp för mig vilka det var.
”…Frida?” frågade jag och en av dem vände sig om.
”NÄEJ MEN GUD JOSEFINE!” säger hon och ger mig en kram.
”NÄEJ MEN JOSSE!” säger en annan tjej och kommer fram och kramas hon också.
Himla kul att stöta på gamla klasskompisar från gymnasietiden. Sådana man inte träffat sedan vi stod där på studentflaket för tre-två år sedan och vrålade och skålade till Queen’s Don’t Stop Me Now.

Som det är när man träffar gamla kompisar, som man bara har på Facebook och Instagram och man vet liksom vad den andra gör men man pratar eller skriver inte särskilt ofta till varandra – så blev det sådär ”Men vad gör du nu för tiden? Du gör ju massa saker!” ”Och du då, du bor i London – hur är det? Vad gör du där?” tralla la… Det är fint. Nostalgiskt.
De är på besök i Sverige och har med sig en engelsman som har energi som en duracell-kanin och hjular om och om igen på andra långgatan, skrattar, sjunger, kramas och ger en kindpussar PLUS den där überengelska dialekten.
Allt är så lätt när man slutar bry sig om vad andra ska tycka om en – bara gör.

Fick en liten tankeställare där.
Jag ska också bli en engelsman som hjular mitt på öppna gatan och bah är så jädra glá.
Fast sotarmössan hoppar jag.
Rocken däremot var ganska snygg!

Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine Larsson.

 

Mattias Hellberg om ett veck i pannan, att spela skivor i en garderob och kommande skivsläppet

2014-10-15 av

Det är en kall eftermiddag i oktober som jag träffar musikern Mattias HellbergCafé Blå Huset vid Konstepidemin.
Jag skulle vilja skriva att Mattias är en göteborgsprofil, eftersom han ständigt är aktuell med antingen sitt soloprojekt eller samarbeten med andra göteborgsrelaterade band. Men det är han ju inte. Han är ju en värmlänning från Karlstad med den snällaste dialekten en människa han ha.
Vi skippar profil-snacket.
Vi säger bara Mattias.

Som sagt; ständigt aktuell – för är det inte egna soloprojekt så är det samarbeten med andra band och artister. Det är inte direkt små namn heller. Sveriges absolut största artister som Håkan Hellström, The Soundtrack of Our Lives, Nationalteatern, Hellacopters, Totta Näslund, Stefan Stundström och många fler. Listan kan göras lång.
Och idag släpps hans senaste album In Egolectric Harmony.

Trots det, alla dessa stora samarbeten och turnéer i hela Sverige, så finns det en osäkerhet hos Mattias. En grubblare som tänker alldeles för mycket emellanåt. Eller som Håkan Hellström sa till honom en dag i replokalen:
”Det där lilla vecket du har där, just där, i pannan – vi måste få bort det.”

Under en nästan två timmar lång intervju pratade Mattias och jag mer om just osäkerhet, grubblaren inom honom, flytten till Norge och kärleken, att spisa plattor i en garderob och kommande albumet Egolectric Harmony som precis har släppts. Det är dags att lära känna Mattias. Inte Mattias & The…
Det handlar om Mattias.

webbmattias

Det är mycket som händer just nu för Mattias. Mötet på förmiddagen hade dragit ut på tiden och han stapplar in på caféet där vi bestämt tid för möte några minuter efter 14:00. Efter att ha skakat hand och fått köpt sig en kopp cappuchino sätter han sig tillrätta på stolen framför mig. Jag frågar honom hur han mår och han berättar lite kort om gårdagens återträff med ett par gamla vänner (”så…blev det… lite vin och så….”) – men också att det är mycket att göra just nu i samband med skivsläppet;
The Egolectric Harmony.
– Men det är bra att det är mycket att göra! Det mår jag bättre av att göra. Man har ju alltid saker att göra, men nu blir det mer påtagligt när man ska släppa en skiva.

Varför flyttar du till Norge?
– Min tjej kommer därifrån. Det blir lättare att för mig att flytta på mig än för henne, i och med att jag reser redan så mycket i mitt jobb. Nu är det så att när jag kommer hem till mig efter en turné så kommer jag ju hem men ändå inte, för att jag vet att ska till henne, och sånt där. Man har ingen gemensam bas. Känns inte som man landar riktigt. Det blir ostabilt.
– Jag känner mig ganska hemma i Oslo. Jag har ett bra socialt nätverk där, vilket är skönt. Jag är inte sådär tuff så att skulle kunna flytta till..tja, New York eller något liknande. Felet är att jag tänker att saker ska varar svårare och jobbigare än vad de egentligen är…

Du har ju samarbetat med så sjukt många andra band och artister…
– Jo, det har ju blivit det. Det är nästan lite för många.
Känns det så?
– Näej! Jag gillar ju det! Jag gillar ju att få spela med andra, det ger mig väldigt mycket – och det är nog bra för att utvecklas och få träffa folk och få lite ”inputs” från olika människor.
– Jag är ju liksom ingen utpräglad låtskrivare. Tyvärr. Det är en del av min karaktär som saknas. Jag har inte en såndär ”Nu jävlar ska jag skriva”-go inom mig. Jag hade det när jag spelade in andra albumet (Out of the Frying Pan, Into the Woods, 2008), då gick jag till replokalen och bestämde att jag verkligen skulle göra en skiva. Jag var där från 10:00 till 18:00 varje dag, tio dagar i sträck och verkligen skrev. Det funkade så jag borde verkligen prova det igen.

Namnlöst-3

Vad hände med din klubb Moozy Moozy på Pustervik? 
– Jag var liksom ”färdig” där. När man stod och spelade skivor, typ i garderoben bland alla vinterjackor om vintrarna och svor över att det var trångt så var det inte så roligt – men det var en charm i just det också. Men, näe. Jag slutade för det var inte lika roligt längre.
– Sist jag var DJ var i vintras, när vi var ute och turnerade med Håkan Hellström. Jag och Finn, som spelar percussion i bandet,  fick äran att vara DJ’s och spela på några klubbar under turnén. Det var ju kul!
Åh! Vad roligt!
– Ja. Fast…det var ju typ bara vi i bandet som dansade… eh, hehe.    

Det är tio år sedan du släppte din första egna soloplatta. Den är ju ny, men ändå inte… för du gör lite cover på dig själv skulle man kunna säga, dina egna låtar i ny tappning. 
– Första tanken var att jag hållit på länge och har släppt fyra plattor i mitt namn, men… samtidigt slog det mig att jag liksom inte byggt upp någon egen publik. Nu vill jag sammanfatta och förhoppningsvis ta ett steg vidare, och för första gången göra min alldeles egna soloturné. Nu är det bara jag och en elgitarr, inga andra.
– Jag har ju skapat det där lite själv; redan på första skivan kallade jag mig ”Mattias Hellberg & The Healing Hand”, nästa ”Mattias Hellberg & The White Moose” och på senaste plattan Gurimolla så blev det ”Mattias Hellberg & The Fur Heads”.
Varför det?
– Jag vet inte. Nu känner jag i efterhand att…det  var ingé bra idé. Det är jag själv som strulat till det där, har inte…hittat min egna publik. Jag gömmer mig på något konstigt sätt, så att jag inte ska stå för allt själv…eller, ja, det är någon fånig grej. Någon jävla feghet. Vill inte bära allt själv…
Är det jobbigt att sitta såhär, göra intervjuer och prata om dina egna grejer?
– Nej! Jag menar, nu babblar jag ju som aldrig förr känner jag. Det här är kanske någon form av terapi och kanske bara är bra att prata om sådana där saker som jag irriterar mig på hos mig själv. Så NU i fortsättningen ska jag skippa de där bandnamnen. Nu är det Mattias Hellberg – bara. Jag vet inte vad jag vill göra nästa gång. Kanske blir synthprogrammerat?

Är det för att du…tänker för mycket på vad andra ska tycka och tänka om din musik? 
– Ja tyvärr så…eller njaoe, alltså… klart man vill att folk ska gilla musiken så att man har någon chans att få komma ut och spela för folk, sälja skivor och lite t-shirts så att man får ihop pengar till hyra och mat och sånt där. Givetvis önskar jag det. Att man ska skriva åtminstone några låtar som är öppna att möta en större publik.
– Jag är nog en grubblare. Tror jag. Eller, det vet jag att jag är. Jag har svår att säga vad jag tycker. Oftast är det väl bra att säga vad man tycker och bolla det med andra, men det är jag tyvärr dålig på.
Är det inte sånt du skulle ta upp i dina låtar då?
– Det finns väl vissa mönster i mina låtar om just det. Det är feghet tror jag. Lite tveksamhet.  Jag är rädd att göra saker värre, tror att man ska förvärra något, såra någon eller att det jag säger på något sätt ska vändas mot mig själv. Jag vet ju att jag kan hamna i grubbleri, men det är ju trist att man har en sådan aura. Eller att det sitter där som ett dumt lås som hindrar mig i mitt skapande och det jag gör.

Hur känns den här kommande turnén då, att åka ut utan band?
– Det ska bli spännande. Ja, spännande är ordet. Jag ska åka tåg under hela turnén. Och det är just på tåg som jag har lättare att skriva låtar på. Inte buss, båt, flyg eller annat – just tåg är det något speciellt med.

Det är något speciellt med Mattias också. En värmlänning som säger ”En mycket god vän…” på Karlstadmål liksom, önskar att man kunde tatuera in det någonstans (med dialekten i det då, förstås, på något sätt…).

Ikväll, den 15 oktober (samma dag som albumet släpps, hurra!)
gör Mattias Hellberg ett ”Instore”-gig på Bengans och bjuder på ett smakprov på kommande skivan.
Bengans, Stigbergstorget klockan 17:00. 

Lyssna på senaste albumet här!

Se Mattias Hellberg live på Oceanen!
När: 25 oktober.
Pris: 120:-
Hur: Biljetterna hittar du här!

Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine Larsson.

 

”Om du letar efter röka när du är i Göteborg…” Eldkvarn & Nationalteatern @ Trädgårn

2014-06-30 av

I skrivande stund ligger jag hemma på den orangea soffan divansoffan i vardagsrummet och tittar på någon repris av Project Runway från 2007 (jag har sett det här avsnittet tre gånger förr och kan nästan hela programmet utantill med ansiktsuttryck, citat, omdömen och bla bla bla…). Jag får ligga såhär idag för jag är sjuk. Näsan rinner, halsen svider, huvudvärk och sist, men inte minst – ”the happy period” is on.

Men! Det gör ingenting. För jag har haft en fantastiskt fin helg och jag tänkte fortsätta på gårdagens inlägg och visa bilder från fredagens konsert på Trädgårn’ med Nationalteatern och Eldkvarn.

N10

Det hade regnat och åskat hela förmiddagen. Kände mig därför lite sådär halvtaggad på att åka in till Göteborg och gå på utomhuskonsert. Samtidigt så fanns det någon inre feeling om att det faktiskt SKULLE bli bra väder.
Det var bara att ta på sig regndressen och åka in.

Först tog jag en sväng till radion för att möta upp min radiokollega Annika som jag skulle gå på konserten tillsammans med. Hjälpte henne med att redigera och spela in lite sommarprogram för Radio 88,
sedan åkte vi gemensamt in till stan och satte upp lite posters om årets sommarpratare i våran kanal.
Ronny Svensson, Anders Tengner, Ulf Dohlsten, Sissela Kyle, Peter Iwers…ja, det är bara några som hänger hos oss den kommande månaden.
kolla in här vilka som är sommarpratare på Radio 88 här!

N11 

Det regnade en aning när vi kom in till stan, men bara en liten stund efter att vi hade äntrat Trädgårn sprack himlen upp och solen lyste ned på oss. Det var fint!
Här är Annika föresten. Hon sänder Morgonprogrammet på fredagar i radion. Har själv för övrigt oerhört radioabstinens nu då jag inte sänt på…jättelänge. Valde att ta ett break i mars-april, men planerar så smått att göra comeback i augusti. Vi får se hur det blir!

N4

Snart så började det fyllas på med publik framme vid scenen. Det var en väldigt blandad folkmassa på Trädgårn. Intervjuade två pojkar som var 16 och 19 år och som stod allra längst fram och väntade på Nationalteatern redan en timme innan första bandet skulle gå på scenen. Starkt.
Så, åldern var…från Calle på 16 år till Agda 65+. Typ så.

N5

Eldkvarn var första bandet ut och ganska så direkt blev det allsång i publiken till samtliga låtar. Ska jag vara helt ärlig så är jag ingé större fan av Eldkvarn. Jag har hört hitsen; Pojkar, Kärlekens Tunga, För fulla för kärlekens skull, En liten kyss av dig och sånt där – men det är inte några låtar som jag fastnat för.
Sorry Marcus Birro och Co.

N6

Det gjorde inget att jag inte kunde sjunga med i alla låtar eller klappa händerna i rätt takt varje gång
– det var kul att se Eldkvarn ändå. Men jag blev besviken att Plura inte tog notis utav grabben bakom mig.
”Plura! Din mage! Visa din fina mage!”.
Plura visade ingen mage.

N3

Träffade några gamla vänner från gymnasietiden framme vid scenen; Johan och Kevin. Vi träffas sisådär…en gång per år, typ.
Första gången jag ”träffade” dem var när jag var pressfotograf under Göteborgs Kulturkalas 2010.
Det var nog…första eller andra gången jag fick stå i fotodiket någonsin tror jag och jag fotograferade band och artister som Timo Räisänen, Hardcore Superstar och…Carola!
Johan och Kevin stod längst fram under Hardcore’s spelning. Jag vände mig om och tog några publikbilder som sedan publicerades i Alingsås Tidning och ungdomsidorna Attention’s ”Så var sommaren 2010”-special. Blev lite smått chockad när jag fick syn på Johan och Kevin i skolan efter sommarlovet igen.

N7

Adrian Modiggård har synts i både The Voice och Pluras Kök på Tv4. Han är son till Eldkvarns trummis Werner Modiggård och turnerar numera runt i landet tillsammans med farsan och bandet.
Han vann JoJomen-priset för kvällens snyggaste frill. Det vet han inte om, men det räcker med att jag skriver det här. 

N12

Tror denna bruden tyckte detsamma om Adrian. Efter deras spelning sprang hon fram till honom.
”Herregud hej! Jag har lyssnat på er sedan jag var sååå liten! Tycker så mycket om er!” sa hon och sänkte handen ner mot marken och mätte 30 centimeter.
”Åh, det var ju roligt – men jag har inte inte varit med så länge…” sa Adrian vänligt.
”Näej men…det gör ju inget! Du är ju du!”
Sött.

N14

Nationalteatern körde ingång 21:20 och Ulf Dageby breakdansade in på scenen.
Heh, nej – det gjorde han INTE. För det mesta stod Ulf och såg ganska uttråkad ut, även om jag tror att han inte var det. Åtminstone så hoppas jag inte att han var det. Då och då skrattade han till.
Tredje låten presenterade han lungt och stilla.
”Nu ska vi spela en låt…en gammal låt…”
”JA! DEN! DEN ÄR BRA! FANTASTISK!” ropade jag.
Uffe skrattade.
”Ja, precis som jag…”.

N13 

Mattias Hellberg tog över som sångare i gruppen efter Totta Näslunds död 2005. I övrig består bandet numera av Ulf Dageby, Nikke Ström, Håkan Nyberg och Håkan Svensson.

N1

”Bäng bäng – full rulle! Ja, jag blev slagen både gul och blå…”

N19

Kolla Kolla, Spisa, Bängen trålar, Ut i kylan, Ingelas sång, Barn av vår tid, Jack Ripper, Vi fortsätter spela rock’n roll men vi håller på å dö, Speedy Gonzales… åjnewåjne – så mycket bra!
Till skillnad från Eldkvarns spelning så sjöng jag med i stort sett varenda låt (det kanske ha bidragit till den här halsondan jag sitter med här och nu idag…).

N16

Matilda var en ny röst (i alla fall för mig) som dök upp på scenen och tog sig an Hanna från Arlöv, Hon flytta ut till Bergsjön, Ge mig mitt liv nu mfl. Fantastiskt duktig var hon (även om hon ser en aning sammanbiten ut på just denna bild…).

En rolig anekdot är att en av Nationalteaterns före detta medlemmar, Anki Rahlskog, var dramalärare på Alströmergymnasiet i Alingsås när jag gick där. Tror jag hade henne som vikarie i Retorik en gång också. Skoj skoj!

N18

”Men bara om min älskade väntar…”-tändare i natten-myz.

N15

Nikke Ström var ju schnögg som alltid med sin cigg i mungipan och dreads i skägget.
Fin man.

N17

Tack ska ni ha, det gjorde ni bra!
Och tackar Annika på radion som bjöd med mig på detta spektakel.
Tjoflöjt!

Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine. 

Bombino live på Mozzy Mozzy

2013-10-22 av ozelot

Bombino+popupDet nomadiska Tuaregfolket i Västsaharas inland har fått en ytterligare en musikalisk ambassadör i Bombino som ikväll hälsar på andlige själsfränden Mozzy Mozzy (en liten diskret hyllning till den enigmatiske britten som i dessa tider sägs dyka upp på såväl Bengans till 7-eleven på Mariaplan) och hans vardagsklubb på Pustervik. Historieskrivningen förtäljer att Bombino utvecklade sin högoktaniga gitarrstil genom att studera videos av Jimi Hendrix och Mark Knopfler och öva in dessa till perfektion medan han vaktade familjens getter.
I en genreskadad värld har musikstilen dubbats till ökenblues, och det är väl i sammanhanget inte så vansinnigt missvisande, faktiskt.


Bombino @ Mozzy Mozzy Deluxe
Pustervik
Tisdag 22 oktober // Insläpp 19
200 kr

Moozy Moozy på Pustervik

2012-05-15 av ozelot

Mattias Hellberg är en sån där kille som alla tycker om. Tanter, rockers, dreadlockpersoner, punkare, hipsters, tandläkare och säkert tjejer. Det är absolut helt omöjligt att tycka illa om Mattias Hellberg faktiskt, när han står där med sitt lilla vinglas och vrider på saker på den stora dj-båsanläggningen och spelar musik som folk blir värmländskt ’gla-a’ över.
Jag har tänkt många gånger att jag skall försöka bli kompis med Mattias – tänker att jag skulle bli mer omtyckt då – men jag har inte vågat gå fram till honom för jag vill inte störa.

Pusterviksbarnen i förskingringen har varit tröstlösa, skäggpojkmännen förirrat sig till Galliano eller alkoholiserat sig på Västerhus
Nu finns lite hopp igen: Moozy Moozy aka Mattias Hellberg begår säsongsharakiri på Pustervik om och om igen och ur kranarna serveras förra årets dryck.

Moozy Moozy @ Pustervik
En del tisdagar 21-02
Fri entré // 18 år eller nåt

Musiknytt under januari

2012-01-03 av

Göteborgarna har alltid vara snara att ta duon Hederos & Hellberg till sitt hjärta. Peter Birro förkunnade att den t.om kunde rädda liv och uppmanade publiken att – om inte andra alternativ stod till buds – så åtminstone stjäla ett ex av Together in the darkness. 25 januari släpper parhästarna liveplattan Bless me där man samlat guldkorn från ett svunnet decennium. Två spelningar blir det även; 2 februari på Nefertiti samt 4 februari på Stadsteaterns Foajébar.

Dalafödde Anna Ihlis hyllades stort för albumdebuten I Stay awake..it’s morning. Redan en driven sångerska valde hon att tona ned jazzbakgrunden och hennes egna låtskrivarådra går mer åt melodiös singer/songerpop. 18 januari släpps uppföljaren Long Before My Hair Got Black och uppträder lägligt nog dagen efter på Parken, innan det bär av till staterna som ett av sex svenska akter under jättefestivalen South by Southwest.

Parken
Torsdag 19 januari 20-23 // På scen 23
60 kr // 18 år

Varför inte ha roligt på en tisdag?

2011-08-02 av ozelot

Sommar och gränsen mellan vardag och helg äro utslätad. Det finns därför ganska mycket att göra en helt vanlig tisdag när luftfuktigheten närmar sig sig meteorologisk urladdning. Vi börjar i öster och går ner i väster.

Lasse på Heden ligger i västra Hedens södra hörn, och är man inte upplagd för en hel sen middag innan utgång räcker det att man tar sig Locatelli och klubben Public Service för ett litet smakprov. Lasse bjuder nämligen storstilat på korv på uteterassen, och dessutom erbjuder man 20% på alla menyer för alla med stämpel. DJ-värdar är ikväll Stuffa, med Nibc & JayAre samt Uniforms for the Dedicated som sidekick.


Public Service | Tisdagar på Locatelli | 22.00 – 03.00 | Entre 60 kr

På tisdagar glider partyskeppet in i en nästan ogenomtränglig dimma. Det innebär att allt som händer på båten stannar på båten. Som ett frikort i plånboken skulle man nästan kunna säga. Hela havet stormar till Pop som är så pop att det hade varit pinsamt om det inte vore så att man var full, för att sedan glida över i eklektisk disco i Studio 54s anda.

Tuesdaze på Styrbord babord // 22-03 // 60 kr efter 23

Guilty Pleasures innebär att du lika gärna kan få höra Niklas Strömstedts ”Om” som TNT med AC/DC. Tycker du det låter ball så är det bara att knalla ca hundra meter söderut. Till Yaki-Da. Stänger väl vid tresnåret och går loss på en hundring i inträdet.

Känner du trots allt att indieränderna inte riktigt går ut och flanellrutorna i din själ aldrig riktigt går att tvätta bort flyr du hals över huvud till Magnus & Magnus innergård som tisdagar till ära inte alls spelar house & techno. Det är Klara Grapes och klubben Klubb Bakgårns förtjänst. Alltid livemusik, ikväll blir det Björn Kleinhenz som spelar och sjunger på samma sätt han gjort sedan 90-talet då jag såg honom spela på ett stampat jordgolv i första Klaras gamla lokaler. Restaurang Klaras alltså. Resident DJ: Mulle Livsgnist

Klubb Bakgårn @ M2 // På scen: 21:00 // 21-03 // 20 kr

Tisdagarna på Pustervik har alldeles glidit Mattias Hellberg ur händerna i sommar, med ständiga sommarvikarier och urballad FF-fest varje gång.
Nu är Il Capitano med rödvinsglaset i handen tillbaka i dj-garderoben, och det brukar bli allt från calypso till reggae och punk och en och annan Captain Beefheart-dänga.
Moozy Moozy @ Pusterviksbaren // 21-02 // Fri entré // 18 år

Vad skall man med tisdagar till?

2010-08-17 av ozelot

Om hungern slår till rekommenderar vi ett besök på Moon Thai Kitchen på storgatan 1 vid Hagakyrkan. Tre prisklasser rakt över för alla smak/dietinriktningar – Cheap (109:-), not so cheap (149:-) och a bit expensive (189:-) – men de billigare alternativen känn inte alls som några kompromisser. Även även fatölen (spendrups) är klart prisvärd – 36 kr är helt i vasastanklass.
Det finns även ett stort utbud flasköl, och den tropiska flirten i inredningen är som gjord att skölja ned djungeldrinkar i.
Plus för Dart och Biljardbord

Är du snabbfotad såväl som snabbtänkt och befinner dig i Linnéstaden kan du ju alltid slinka in på Sejdelns tisdagsquiz. Ca 19:30 börjar den och musik- och populärkultur är temat. Räkna med gymnasial prägel på publiken, men de är ganska välartade och har fina popluggar. Öl 32:- Pizza från runt 40:-

Vill du ta det lite mer laidback och kunna prata mellan hjärngymnastiken kan du gå till Notting Hill för sedvanlig tisdagsquiz. Ofta hög nivå på både quizmasters och publika ljudeffekter. Det blir ofta trångt kring borden så förboka gärna om du vill äta. Köttbullarna är riktigt bra med rårörda lingon och pressgurka. Yummy.

Från 21 tar gamle rockräven Mattias Hellberg över spakarna på Pusterviks nedervåning. Brukar vara avslappnat men ändå uppsluppet på pålitliga hörnet med säkrast eftermiddags/kvällssol.
Pusterviksbaren // 21-02 // Stöl: 38 kr // 18 år

Efter allt detta kommer finölen in. Glid kvarteret ner till Bar Kino i Hagabions entréplan. God tjeckisk öl på tapp och eklektiskt bakom skivspelarna när Rebecka Carrasco + Hannah Smallbone för och du följer.
Numera tar de (Kino alltså) även kort. Det dras mellan skinkorna på bartendern.
Bar Kino • Ålder: tillräckligt • Stänger: 01 på vardagar •

Tisdagsfavoriter

2010-08-03 av ozelot

Nyss hemkommen från parken men ingen lust att tillbringa kvällen inomhus? Det finns rätt många alternativ för dig som ännu inte bestämt dig.

Om hungern slår till rekommenderar vi ett besök på Moon Thai Kitchen på storgatan 1 vid Hagakyrkan. Tre prisklasser rakt över för alla smak/dietinriktningar – Cheap (109:-), not so cheap (149:-) och a bit expensive (189:-) – men de billigare alternativen känn inte alls som några kompromisser. Även även fatölen (spendrups) är klart prisvärd – 36 kr är helt i vasastanklass.
Det finns även ett stort utbud flasköl, och den tropiska flirten i inredningen är som gjord att skölja ned djungeldrinkar i.
Plus för Dart och Biljardbord

Är du snabbfotad såväl som snabbtänkt och befinner dig i linnéstaden kan du ju alltid slinka in på Sejdelns tisdagsquiz. Ca 19:30 börjar den och musik- och populärkultur är temat. Räkna med gymnasial prägel på publiken, men de är ganska välartade och har fina popluggar. Öl 32:- Pizza från runt 40:-

Från 21 tar gamle rockräven Mattias Hellberg över spakarna på Pusterviks nedervåning. Brukar vara avslappnat men ändå uppsluppet på pålitliga hörnet med säkrast eftermiddags/kvällssol.
Idag vikarierar Hanna Eliason a.k.a Lupu Manaro
Pusterviksbaren // 21-02 // Stöl: 38 kr // 18 år

Sedan kan du ju alltid gå till Styrbord babord och klubben Guilty Pleasures också. De hävdar själva att det alltid är de två senaste årens dundersuccé med en enträgenhet som nästan är rörande. Ta en ordentlig koll på uteserveringen innan du pröjsar de 80:- spännen de ibland har mage att ta betalt för spektaklet som inte i sig är en dålig idé men mest faller på att ingen verkar vilja gå dit.

Woody West-weekend på Pustervik: Minifestival nu i helgen

2010-07-27 av ozelot

Woody West har nog gjort mer för Pustervik och Järntorgets musikliv än någon annan klubb. Outtröttligt fortsätter man att boka allt från stora internationella akter till små osäkra kort som knappt täcker gaget. De gör det för musiken och din skull.

Nu är det dags att ge något tillbaka. Köp biljett redan idag till Woody West Weekend.
200 kr för två kvällar eller 150 kr för ett endagarspass.
Det är INGET överpris.

PROGRAM FREDAG:
LOVE IS ALL – Okrönta indierojaliteter och ett av rikets bäst bevarande hemligeter! Hyllade och älskade utomlands av Pitchfork, Rough Trade, NME och Under The Radar.

LOVE & HAPPINESS – Själfylld episk shoegazing-indie som vibrerar av känslor! Massivt vackert väsen och melodier.

EYE TRAVEL – Indie-trubadur-talang som hamnar mellan Cat Stevens och Paul Simon. Upptäckt och utgiven på Dolores av Isse Samie, mannen bakom bla Håkan Hellström och Ceasars.

Vinyl-Dj’s (nere) – Erik (Pop Boutique) + Mattias Krusell + woody-Kim
Indie-Dancefloor (uppe) – Plåt-Erik (Svanen) + vänner

PROGRAM LÖRDAG:

THE STRANGE BOYS (US) – Den senaste reinkarnationen av garage-rock kommer från Austin, Texas och ges ut av klassiska Rough Trade-labeln. Ungdomligt, kaxigt och spännande tar bandet in delar av garage-rock, punk, R&B och country och slirar fram som rastlös ung Dylan backat ett 60-talets Rolling Stones ivrigt påhejade av Black Lips och King Khan & The Shrines.
MATTIAS HELLBERG & THE WHITE MOOSE
– Mattias Hellberg lever och andas rocknroll i alla dess former. Tillsammans med The White Moose tar han in alla sina influenser och kokar ner det till en galet psykedelisk häxbrygd av garageskramlig bluesig rocknroll.
THE MOONLIGHT WRANGLERS – Oemotståndligt rumlande countryrock-ångvält som kör över allt som kommer i dess väg. Syndigt sydstatssväng!

Vinyl-Dj’s (nere) – Axel Robach (Modern Lovers) + Beard Of Stars + Erik (Pop Boutique)
Indie-Dancefloor (uppe)- Mattias The Hustler + Mattias Krusell + Woody-Kim

Pusterviks Biljetter

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-09-16

Det var storm ute men Pallin var på plats på 24 kvm i Sockerbruket för att langa kablar och fixa ljuset och instruera i hur man sköter ett mixerbord för DJ:s. Min uppgift denna blåsiga afton. Jag kombinerade spotifylistan med ljudet från en gammal dammig Zappavinyl med mkt prat. Först…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-09-19

Sägnerna går om lurifaxen Greve Rutger Tombola som sökte en borgerlig hatthylla i just det ögonblick som Dadaismen skapades City brusar likt en havssnäcka medan hösten gör sitt intåg Unik nyskapande platta av Iggy. Kombination av jazz och pop Lugn skön stämning Vilsam att lyssna på Hör inte vad han…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-09-21

   Journalisten Hans Sidèn som har skrivit många recensioner om många artister i GP från 60-talet och framåt, och är även textförfattare till många låtar, ritat många roliga små långhåriga gubbar i GP under säkert 50 år, har genom Fredrik Sundh kommit ut med en bok med sina snapshots på…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...