Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

BFC släpper två grymma låtar på Spotify: Intervju med Barish Firatli och Californiaman

2016-02-22 av ozelot

bfcHärom veckan råkade jag på Barish Firatli på en pub. Under spontana omständigheter bestämde vi oss för att göra en intervju dagen efter på Pustervik om hans nya projekt BFC tillsammans med Joel Hammad Magnusson (Californiaman). Jag hade sett dem på en liten improviserad livespelning innan och gillade det jag hörde. Singelsläpp på gång så det passar ju bra.
Egentligen var jag väl inte helt säker på att de skulle dyka upp denna fredag eftermiddag då det blev sent natten innan, och saker så lätt kan komma emellan då.

Men se där, Barish dyker upp punktligt efter fem minuter och lite senare även Joel.
Jag bestämmer mig för att lägga upp hela samtalet i mer eller mindre en enda tagning. Det är så de gör musiken, och jag gillar när samtalet får ta de vändningar det tar. Som livet på ett ungefär.

Men du är uppvuxen i Göteborg eller. Firatli..är det?

– Turkiskt. Mamma svenska, pappa..liftade hit typ, med en gitarr. Han flyttade till New York när jag var fem. Så jag är uppvuxen i Mölndal, flyttade till Göteborg när jag var femton typ. Bodde i USA några år innan dess. Gick nåt år på Sam.

Men vad diggade du liksom. Kom du från nån musikkrets?

– Jag kunde inte säga något när någon frågade om jag var synthare eller hårdrockare. Jag sa att jag var hårdrockare, men i själva verket lyssnade jag på Pink Floyd och Elton John.

Men Pink Floyd var ju ändå okej att säga att man gillade om man var hårdrockare, för de var ju ändå bra på gitarr, hade bra ljud och sådär..
– Ja exakt.

Jag gillade ju Billy Joel. Som fan. Och Genesis..
– Tidiga Genesis då eller? Peter Gabriel-Genesis?

Båda egentligen.
Tystnad. En hostning, skrammel med sopptallrikar

Jag gillar ju inte så mycket psykedeliskt alltså. Inte progg alls. Alltså inte progg, utan progressivt. Lyssnade på country när jag var 10. Knappt jag ens gillade Led Zeppelin. Fast jo, det är ju klart…de är ju bra.
– Jag var så pinsamt nere i Led Zeppelin alltså. Jag skolkade från skolan bara för att lyssna på Zeppelin liksom

Men det var ju lite så på den tiden, att musik blev en slags identitetsskapande process. Jaha, jag gillar det, och sen berättade man det för alla. Men jag gillade ju Kenny Rogers och Kim Wilde.. Jag gick på Nygårdsskolan och kom inte ens in på Kommunala Musikskolan.
– Jag hörde att det fanns en sån musiklärare på på Nygårdsskolan, en väldigt strikt..spanjor eller nånting.

Ja, han hette Benedetto. Benedetto Salvemini! Men…hur vet DU det?
– Jo. Men jag hörde talas om honom. Benedetto?

Ja, Salvemini. Lurig snubbe, hetsig operasångare. Det enda sättet att få högre än 3:a var att gå med i hans kör, men alla killar var ju i målbrottet och kunde man inte spela piano…hejdå liksom. Men du då, har du alltid lirat eller?
– Ja. Piano och gitarr typ. Alltid LYSSNAT, därför blev det ju så att man även lirade också.

Men det här första gången du, eller ni då [BFC= Barish Firatli & Californiaman] eller?
­– Ja. Tidigare spelade jag i ett hårdrocksband typ. På 90-talet här i stan och så. David Jansen [ohörbart]

Ja, han ja..
– Du vet vet vem det är eller!?

Nej, jag har ingen aning.
– Men han gör jävligt mäktig elektronisk musik nu alltså. De släpper hans plattor på Compact. Det är ett sånt coolt, tyskt bolag.
Men då var det ju hårdrock. Det finns något ute på Soundcloud.

Men ni var aldrig ute och turnerade och så eller?
– Nej. Vi var liksom för…pubertala för att försöka..ta det nånstans.

Men det här är första gången du släpper något eget i alla fall?
– Ja. Eller jag och Joel då

Men det är du som skriver musiken eller?
– Vi skriver båda. Jag sjunger och han spelar, han producerar. Vi sitter i hans studio, där borta vid Kommersen.

Kommersen..men det är, där…vad heter han…Niels bor?
– Ja. I källaren där. De bor däruppe.

Jaha, det finns en källare också.
– Ja. Där ligger studion. Preppens, eller Peppens MC klubb ligger där.

Jaja, klassisk svartklubbsmark. Franska föreningen tror jag hade fester där..
– Var det deeet som var Franska klubben?

Tror det var Franska klubben. Men det kan ha varit någon annan, avlöste varandra lite på olika ställen.
– Det är lite oklart kanske. Men det var kanske inte så prioriterat vad det var på den tiden.

Jo. Kopplingen till det franska var inte alltid helt uppenbar alltså. Sen fanns det ju Gambianska, men där var länken kanske mer iögonfallande. I Hagabadet, som då var helt utblåst. Och där kunde man sitta i botten av.. simbassängen. Och en massa Gambier som hade klubb och sexy-dansade.
– Shit! Coolt. Vilken underbar bild alltså..

Fast det kunde vara lite ruskigt alltså. Det var stora starka gambiska män liksom, och de kunde bli lite..arga på en ibland. De de var jävligt hårda på tjejer då. Svenska tjejer då, deras egna fick väl inte…gå ut. En gång hamnade jag i nåt råkurr där, sen vågade jag aldrig gå tillbaka igen..
– Shit. Att slängas in i en sån lejonkula liksom…

Mmm. Men du…du var aldrig på typ..Draupner eller så eller? Hur gammal är du förresten?
– [svarar något ohörbart på inspelningen] Men jag har aldrig varit nån sån svartklubbsbesökare.

Hallå du! Fin mössa du har skaffat dig [Joel dyker upp. Han visar nåt på mobilen.]
Barish skiner upp:
– Har den kommit alltså!?

– [Joel] Ja. Kom idag.

Är det er skiva?
– [Joel] Ja, alltså vi kommer att släppa tre singlar, på Spotify då.
– [Barish, förtydligar] Fast det här (på mobilen) är ett annat projekt. Där inte jag är inblandad.
– [Joel] Med Kleerup. Och Nicolai Dunger.

Jaha. Roligt!
Joel går iväg och köper soppa. Barish förklarar lite översiktligt om Joels – eller Californiaman då – och dennes projekt med Kleerup & Dunger
.

Men det är inte Me and My Army då eller?

– Nej. Det är en annat. Men jag satt och lyssnade på det på jobbet idag. Jävligt bra, lätt..tillgängligt på något sätt. Men bra. Pop.

Okej. Men vad heter NI?
– Det är Barish Firatli slash Californiaman. Jag tror det kommer att skrivas som BF/C liksom [Blev BFC på Spotify nu i veckan. Red anm.]

Joel är tillbaka, visar upp omslaget på sin mobiltelefon.

Men det är en…singel då då eller?
– Ja. Det är en singel..med en A och B sida. Två låtar. Som släpps nu, sedan har vi material för att släppa ett album så småningom.

Det kändes ändå som att det var många som gillade det, det jag har sett. Som när ni gjorde livespelningen på Champagnebaren (Forssén och Öberg). Folk hade liksom ingen aning om vilka ni var eller vad ni hette, men tyckte det var skitbra. Även folk i musikerkretsar.
– [Barish] Ja, det var kul! Att spela dem i ett annat format liksom, inför publik. Akustiskt, rakt upp och ner. Man kan ju inte göra fel..
– [Joel] Jag var lite skeptiskt ändå, men sen…okej. Det är ju ingen som kommer döda oss..
Joel letar lite i fisksoppan efter lite fisk.

Det är nog inte mycket fisk kvar i soppan nu, jag och Barish tog den sista.
– Det gör inte så mycket. Jag ville nog mest ha…salt. Till bärsen. Som…buljong typ
– [Barish]. Du får be om ett sugrör.

Nu har du nåt gött i skägget också [till Joel], det kan du ha sen om du blir hungrig. Matsäck. Nu är det dock borta. Nästan.
Jag funderar på om man skall ta en bärs. Lite glad att Joel så att säga brutit isen och inlett fredagskvällen. Klockan är väl ändå 15.

– [Joel] Ebbot brukar typ ha…hårdkokta ägg i hela skägget.

Men du bor i Kalifornien eller? California…Man..

Nä. Tyvärr alltså. Bor i N.Y [tror jag han sa, mummel]. Men jag har ju min studio här och kom över för att spela in. Har kvar min lägenhet här.

Men du lever på det liksom…på musiken. Musicerande, producerande, låtskrivande?
– Jag lever som en jävla råtta. Men jag lever på det ja. [Skrattsalvor]

Haha. Men du gör det ju i alla fall. Barish är ju i alla fall bartender..
– Jo. Men det är ju inte så att ruljangsen på bankkontot är någon envägshistoria direkt. Mycket utgifter och flängande.

Men skall ni ha någon releasespelning eller så?
– [Barish] Ja. 30 april.

– [Joel bryter in] Fast jag kom på i sak. En kompis har köpt biljetter till ELO i Amsterdam, som är dagen efter. De var jävligt dyra dessutom. Går liksom inte att hoppa av. Så vi kan kanske kan ta spelningen om en vecka efter eller så.
Tystnad, visst missnöje kan anas, tills Barish:

– Men alltså. Ja okej, vi spelar typ…tisdag klockan 17 bara för att du skall se…ELO i Amsterdam..
Gapskratt.

– [Joel] Get high!

– [Barish] Det är på Valborg också.
– [Joel] Jaha det är ju det också..
– Folk är lediga dagen efter så.. det är ett bra datum..

Var är det någonstans?

– På Folk.

– [Joel]. Jaja, men…jag får dra alltså då, efteråt. Amsterdam, det får lösas. Är ju inte så långt.
– [Barish] Du får ta en sån… svarttaxi!

Über..
– Jag får lösa det helt enkelt. Tar väl inte så lång tid att ens köra ner. 2.5 timme eller nåt..
– [Barish] Vad ÄR egentligen Valborg? Är det nån…pagan grej.

Nån hednisk historia. Var väl nån..gris som dog eller så.
– Som återuppstod.

Men kommer det vara inträde och så eller? Tycker att Folk är bra med det liksom. Jaha, vi går dit då.. Ibland är det ju inträde i den inre lokalen, men då kommer man ju ändå in. Bara säga att man skall gå på toaletten eller hämta jackan, det finns ju bara en..
– [Barish] Jaha, köra den ja..fulingen. Nä, jag vet inte faktiskt. Om det är upp till oss att bestämma inträde eller hur det blir. Men de brukar väl ta en hundring eller så.

För att gå på toaletten då eller?
skratt

Nä de brukar inte ta nånting, ofta. Men det är väl om det är något speciellt, om de skall ha dit typ Silvana Imam eller nåt, då kan de väl kanske ta kanske tvåhundra spänn för att få dit någon, men många grejer brukar vara bara att knalla in på.
– [Barish Jo, jag vet det för jag jobbar där. [skratt] Men vi funderar lite. Kanske skall sälja skivan istället för inträde, får se.

Annars kan man väl köra inträde inklusive skiva. Är man där och går på en spelning så vill man ju ändå ha skivan..?
– [Joel] Men alla har inte vinyl. Den pressas på vinyl också, så vi kommer nog att sälja den separat.

Men kommer ni släppa den på…CD också eller?
– Nä. Det blir vinyl och nu på Spotify då.

Vad skall man med en CD till liksom. CD är ju mer ute än någonsin..
– Ja. Soo 94!

Min första CD var faktisk Peter Gabriel och SO (vi pratade lite om detta innan Joel, innan du kom). Det är väl okej
– [Barish] Ooooh! Min var typ Milli Vanilli…

Haha. Ja det smäller kanske inte så jävla högt idag kanske.
– Nej. Men jag erkänner det i alla fall. Den och…Alice Cooper. Trash hette den.

Uff. Ölen börjar slå alltså. Svårt att lite urskilja gränsen mellan igår och idag. Jag [till Joel] och Barish sågs ju av en slump igår.
– [Barish]. På Skål. Jag tänkte mest ha lite…solitude och så, men så var det karaoke och allt. Rätt sympatiskt ändå, folk som sjunger för fulla halsar och bjuder på sig själva.

Ja. Extremt bra raggställe ändå. Man kan bara gå dit helt själv, och gå därifrån några timmar senare med någon under armen, om man är sugen på det. Vilket ju hände mig igår..

– Jaså!?

Ja. Jag gick ju iväg med dig.. Haha, men jo, det tror jag nog att det är ett bra ställe för dylik förgängelse, inte så stiff liksom. En undersköterska från Dalarna med stora pattar och potatisnäsa, taget!

Men det är bara du Barish som sjunger då eller på skivan?
– [Joel]. Ja, Eller alltså, jag lägger lite körer ibland, men det är allt. Jag har försökt liksom, lite, men det känns som om jag och Barish har lite samma…range om man säger så.
Med Me and My Army var det ju tvärtom lite, 12 sångare. Man börjar spela och så börjar folk köra och fylla i sång direkt…och det låter bra. Men med BFC så funkar inte det inte. Vi slåss om samma plats känns det som, och Barish gör det så himla mycket bättre.

Ja, det var ju en jäkla pipa du har alltså, Barish. Har ju aldrig hört nåt innan. Jaha där är Barish the Bartender liksom, så öppnar han munnen och ut kommer en…överjordisk stämma. Man börjar se sig om efter en högtalare eller så..vad är detta?
– [Joel] Men…jag har försökt liksom, lägga på lite dubbningar och så, men det..funkar inte. Tycker jag i alla fall.

Ok. Men det är ju inget självändamål att alla måste vara med och sjunga.
– Nej nej. Men jag vill bara säga det att, jag har verkligen har försökt. Men nej.
Det funkar ju bättre om vi bara sitter och..spelar piano liksom, men sen..

– [Barish] Jo. Med produktionen sen så blir det lite en annan grej. Men det kanske kommer liksom, senare.
– [Joel] Ja absolut. Men det känns lite som att, med den paletten vi valt här denna gång är liksom gjorda för Barish röst. Vi liksom hittade något som fungerade tillsammans. Man väljer ju liksom det som passade ihop. Den enklaste vägen liksom. Inte så att ingenting får vara svårt, eller skava och ge lite kontrast. Men när det väl föll på plats och vi hade en låt så blev det bara att gå in och göra den snabbt och gå på den känslan.
– Sen har vi heller inte dubbat något heller. Det finns ju hur mycket inspelningsteknik som helst och helvetes massa kanaler, men det har vi inte gjort. Det här är bara..en kanal liksom, en tagning. Lite crooner-style.

– [Barish]. Jag tycker att det är lite så att vi..utgår från det visuella. Vi snackar oss fram till ett scenario som man tycker om.

Sedan ta den känslan med massa ord och se vad som fastnar?
– [Joel] Nja, alltså, det känns som att vi har var jävligt.. picky med ord. Vi har nog varit väldigt varsamma med det. Så orden har varit väldigt viktiga.
– [Barish] Jo det stämmer faktiskt. Jag tappar det helt, om det inte känns rätt utan för kantigt liksom. Så det har har varit en ganska långsam process.

Men är det du som sångare som är subjektet liksom i texterna? Känns som att det kan vara rätt mycket om relationer och så..

– Det är nog ganska öppet för tolkning alltså. Men jag vet att du la upp en grej, den heter Two Friends som är en b-sida på singeln (på Youtube) och där är det nog så.

– [Barish] Den spelade vi in i San Francisco
– [Joel] Ja, det gjorde vi faktiskt. För kanske sex år sedan. Men det var ju liksom innan det här drog igång. Vi hängde i studion och spelade in Temple som var lite avsedd som en demo. Så tänkte vi att vi får ha en b-sida också, så gjorde vi Two Friends med.
– Bara lekte lite i studion, den första versionen var kanske på…en minut. Så snackade vi lite fram och tillbaks och…hur lång skall a-sidan vara då? Ja, fem minuter. Okej. Och andra sidan då? Ja, också fem minuter. Så då hade vi tio minuter. Då får vi göra vad vi vill, men det är det vi har. Och så gjorde vi det.

Ni har känt varandra ett tag eller?
– Ja, sen dess typ.
– [Barish] Vi visste väl vilka vi var typ. Jag bodde i ett kollektiv på Engelbrektsgatan..
– [Joel] Vi visste väl att vi höll på med musik båda två. Jag var i San Francisco och hälsade på en kompis och vi sammanstrålade på något sätt.
Paus i inspelningen, nån knapp. Får veta att att Joel skall åka till Sydamerika.

– [Barish] Fan vilken Ayahuasca det kommer bli på dig Joel alltså.

Ayahuasca, det är där man går in i en hydda i Anderna tillsammans med massa hippies, dricker nån skum örtbrygd. Sen kräks man och minns ingenting?
– Ja. Joel kommer kommer komma tillbaka till Göteborg, gå barfota och fatta någonting ingen annan fattar…
– Börja äta bark och så: Thats why we have our appendix (blindtarm)..

Jaja. Men det blir kul. Jäklar vad mycket jag har inspelat här. Hoppas det hörs någonting bara…annars får jag väl..hitta på.
– Men du har det viktigaste i alla fall? Annars är det bara att höra av sig.
Japp.

Härpå följer massa ohållbart prat i munnen på varandra, om planerna för helgen etc. så vi avslutar intervjun här.
Releasefesten blir på Valborgsmässoafton 30 april på Folk. Mer info kommer.

Måndagsgig med Weaver på Holy Moly

2014-06-30 av ozelot

weaverJohan Weber – eller Weaver som han kallar sig i solosammanhang – gör sirlig americanapop som gör sig fint i sommarkvällen med små finurliga gitarrslingor och textrader som letar sig in. Lite som en ny flickväns hår som slår mot ditt ansikte på väg på en tandemcykel mot havet. Eller tvärtom får vi väl förtydliga då i rättvisans namn – och Johan själv ser ju ut att vara ganska hårfager.

Webers EP Aiming for Doves har fått fint bemötande överallt och har producerats av gänget bakom Roenik som också de drog full pott i en Gaffa-recension för ett tag sedan.
Roenik består av medlemmar från bl.a Me And My Army och Timo Räisänens band, och det skulle förvåna mig om inte någon av dem dök upp på opretentiösa måndagsgiget på Holy Moly ikväll

Weaver live på Holy Moly

Måndag 30 juni kl 20
Fri entré


Vad jag förstår har Johan gjort videon nedan själv.

Ööh Patrik, Where Art Thou? – Om Timo Räisänen, Micke Rickfors till Uri Geller på sex sekunder.

2013-09-13 av

patrikTimo Räisänen står på scen ikväll på Liseberg. Men jag vet en som t.om får sitta på scen – han heter Patrik Herrström och är trummis bakom Timo och ett otal andra konstellationer. Jag hittade ett halvår gammalt klipp på min Iphone och det kom väl till pass. Om Timo, Micke Rickfors till Uri Geller på sex sekunder.

Vilken artist som du spelat med rör sig tuffast på scen?
– Jag har spelat med Micke Rickfors ett par gånger. Han rörde sig inte så mycket, men bara synen av hans stora ryggtavla och skinnjacka med fransar (vingar?) framför mig var jävligt coolt. Och så sjöng han som en gud också. Annars tycker jag att Jessie i C.Aarmé rör sig överlägset tuffast på scen.

VEM/VILKA är roligast att trumma till då? (Jag inbillar mig att allt inte är lika utmanande..)
– Roligast att trumma till? Svårt. Timo är svårslagen eftersom vi spelat så länge ihop. Jag kan läsa hans nästa tanke bara i hans kroppsspråk. Det är kul.
Me And My Army är också jävligt kul. Så otroligt bra låtar och Andreas är en ruskigt dynamisk person. OCH sångare. Och producent. Och trummis. Och geni. Lite svårslaget på det sättet.

Händer det nåt med MAMA för övrigt? Kändes ju lite som det skulle hända nåt där ett tag..?

– Angående MAMA så tror jag bara att det är tillfälligheter som gör att det inte händer något precis nu. Dreas har ny platta på g. Joel flyttade till Mordor (Sthlm), Niels, John och jag lirar med Timo just nu. Vi är som rök i publikens händer. Men rätt som det är.

Du verkar känna alla i hela Sverige kan man tycka, om man t.ex stått en kvart med dig på Vipområdet på Way Out West.
Nämn en person du inte känner ur världshistorien som du tror att du skulle bli kompis med direkt?

– Jag tror att jag skulle blivit ruskigt bra kompis med Chris Farley. Helt min stil.

Helt din stil? Han är väl stendöd?

– Hmm, kanske inte riktigt då då…Farley dog i slutet av 90-talet tror jag. Partymix à la Belushi dvs koks, horse, booze och mat. Fruktansvärt synd på en sådan talang.

Tack då. Är det okej om jag använder det här nån gång?

– Du skall få ett bonussvar: Den jag INTE SKULLE bli kompis med: Jag tror inte att jag skulle bli så bra kompis med Uri Geller. Han verkar vara helt dum i huvet. Böja skedar? Jävla blåsare.
När jag dör, vill jag brännas och att min aska skall blåsas i ögonen på Uri Geller.

//Ozelot

Hallå där! Några frågor till Me and My Army

2011-08-11 av

Me and My Army är inget hobbyprojekt. Det är musik skapat av folk som inte kan något annat. Det är allvar som kan räknas på 24 revben.
De valde inte musiken, musiken valde dem.
På lördag spelar de i Domkyrkan under Way Out West och jag frågade Patrik hur det egentligen stod till.

Wy Luf blev utslängda från Domkyrkan här senast. Hurpass kristliga är ni?
Är ni ens konfirmerade?
Hur ball är det att spela i en kyrka egentligen? Det finns ju ingen bar.

– Vi är är inte uttryckligen troende. Andreas kanske vacklar lite, och det finns en gud för honom.
De har dock inte skakat hand än. De flesta i bandet är konfirmerade, utan att för den sakens skull slösat med löften om evig trohet. Att spela i Domkyrkan blir i alla fall mäktigt.
– Vi är för gamla för att bry oss om det finns bar eller inte. Vi har med egen sprit. Fickplunta works!

Ni har släppt er skiva och det var en del snack om den när den kom, mest då att det var Kleerups sidoprojekt.
– Vår skiva är inte någons sidoprojekt. Alla medlemmar är delaktiga i någon form.

Debuten är redan släppt som sagt. Blir det någon ny skiva?
– Ny skiva kommer under hösten 2011 eller våren 2012. Hur den låter beror på vädret.

Hur tror du att ditt liv sett ut om du inte blivit trummis? Träffar man på gamla klasskamrater har de ju radhus och barn. Vill du själv ha barn och radhus eller är det rock n roll rom gäller?
– Hmm… Känslig fråga. Jag vet faktiskt inte. Om jag hade raderat 30 år av mitt liv? Att ta bort trummor och musik?
Det känns overkligt. Kanske hade jag jobbat som någon mellanchef på Stena Line.
Nä, det blir lite svårt att föreställa sig. Det var liksom inte jag som valde. Det var nog så att musiken som valde mig.
– Men jag ångrar ingenting. Men visst, radhus och barn! Det låter ju sweet.

Vad ville du bli när du blev stor?
– Tjuv eller polis

Vad gör band mellan skivorna? Nu spelar ni ju på Way Out West förvisso och en del av er ordnar klubbar och dj-ar.
– Gör nya skivor. Det är ett recept som funkar om man är bra.

Är det svårt att försörja sig bara på musik?

– Jo det är det. Och andra sidan är det svårt att knega på Volvo också.

Me and My Army spelar på Way Out West lördag 1:30 i Domkyrkan

Ozelot

Me and My Army

2010-12-04 av ozelot

Jag har en polare som är med i Me and My Army, som råkar vara Kleerups nya projekt. Han sa att de kan göra spelningar för trehundra skövdebor med nyckelkedjor som tror att de skall få höra elektronisk musik och trycka sig mot stussen hos någon storbystad blondin.
Me and My Army låter inte alls så. MAMA är gammal musik, helt organisk men lika välsvarvad som en vinylplatta med Fleetwood Mac. Och som dessutom hade platsat bredvid den.

Me and my Army @ Pusterviksbaren
Lördagen 4 december

Vill du ha en fribiljett?
Ge mig då en bra anledning.
Fyra stycken står på spel.

Me and My Army (Kleerup m.fl) förband åt Teenage Fanclub: Samt ny EP i höst

2010-09-23 av ozelot

Me and My Army är solidaritetsprojekt mellan musiker som Andreas Kleerup, London Rönneklev och Patrik Herrström m.fl. De träffas nästan jämt, brukar vara solidariskt fulla på Pustervik och bestämde sig för att de lika gärna kunde börja spela ihop också. Sagt och gjort – det där lät ju rätt bra! – och en EP-inspelning kom av bara farten.
De har haft lite spelningar här och var, men de som kom för att de trodde att det skulle handla om elektronisk musik (Kleerup) trodde fel, snarare drar det åt amerikansk västkustrock med fina harmonier och stämsång.

Nu är de högaktuella för a-rotation på radiostationerna, och nyss blev det klart att de blir förband till Teenage Fanclubs Sverigeturné.

Konsertinfo
16.11 KB, Malmö
19.11 Debaser Medis, Stockholm
21.11 Trädgården, Göteborg

Biljetter: Ticnet
Pris: 250 kr

MAMA är: Andreas Kleerup, John London Rönneklev, Joel Igor Hammad Magnusson, Patrik Herrström, Niels Nankler, Helena Arlock

Me and my Army + Nejra på Plåstervik

2010-04-14 av ozelot

En väldigt söt och smart tjej jag känner förtäljde nyligen att hon vid öppnandet av en konservburk med bönor hittade en liten blöt cigarettfimp. Fillippin! om man är röksugen kanske, men knappast hungrig. En gång fick jag ett plåster i soppan på Pustervik. Ojdå!.
Life is like a box of chocolate. You never know what you’re gonna get.

Några som tycks undgå alla beskrivningar är projektet Me and my army. Det består av herrar Herrström, Kleerup, Nankler och Hammad. De finns ingenting på myspace, inget på Youtube vad jag vet. Inte heller där vet man riktigt vad man kommer få alltså. Men de spelar ändå. På Pustervik.

Hemlighetsmakeriet har fått till följd att den lilla notisen vi skrev om M.A.M.A i samband med Musikhjälpen (de gjorde en livespelning i boxen på Avenyn) blivit den mest söndergooglade i Göteborg nonstops historia. Och det hjälper inte ens att länken till svtplay är trasig för längesedan, folk hittar notisen ändå. Det vill till att veta hur man bygger upp ett intresse..

Kleerup behöver nog ingen vidare introduktion. Herrström var en gång världsberömd hårdrockstrummis i Dangeroch Road Ratt men tröttnade på hajpen och har sedan dess kamperat med bl.a Timo Räisänen och C.Aarmé. Nankler är den fryntlige bartendern med skägg på Pustervik. Hammad har jag ingen aning om vem han är. De är Me and my Army helt enkelt.

Nejra spelar också, hon är från Örebro och det jag hörde på myspace lät riktigt bra.

Me And My Army (Kleerup, Herrström, Nankler, Hammad)
+Nejra
PUSTERVIKSBAREN
Onsdag 14 april kl. 20:00
100 spänn (e du snol ele?)

Helgen på Park Lane: Henrik Berggren och Kleerup

2010-02-12 av ozelot

Det är inte ofta vi skriver om Park Lane på nonstop och det är delvis därför att vårt krogkonto är så hårt prövat redan av att springa runt på på alla ställen att vi knappt har råd att betala inträde där eller ännu mindre beställa en drink.
En annan sanning är kanske att det inte är så jävla kul. Om man inte tillhör det vackra ariskt blanka avenyfolket förstås som har en lite annan inställning till ”kul” och med brudar med pattar fulla med sprängdeg som tillbringar halva kvällen inne på toan framför spegeln.

Men nu finns det i alla fall anledning att gå dit hela TVÅ gånger denna helgen! Dels för att på fredag är Djungeltrummanfest (se den tidigare artikeln nedan), men vad som kanske är viktigare, att Henrik Berggren kör solo Live! Det hör inte till vanligheterna direkt..

En annan anledning är att det blir Live även på Söndagen (Spritluckan).
Herrar Kleerup, Herrström, Nankler, Rönneklev & Magnusson. De har mycket på bland annat sitt musikaliska samvete. De kallar sig Me and My army och gjorde en bejublad (den var jävligt bra) låt live i glasboxen på avenyn under Musikhjälpen. Den fanns ett tag på svt-play som jag förgäves försökte rippa, men vi länkade till den här i en notis på nonstop.

Tyvärr plockades den bort av royaltyskäl efter ett tag gissar jag, men jag kan ju berätta att folk har googlat sig skelögda hit pga av den lilla notisen men tyvärr kunde jag inte leverera det där klippet.
Men nu finns chansen, så ladda era digitalkameror och bli först med låten på Youtube. För ett jävla sug, det finns det.

http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=3607&artikel=3313994

Fredag 12/2
Djungeltrumman presenterar sitt årliga party där vinnaren kommer koras av 2009 års bästa klubbar och DJ’s. Deltagande vinnarklubbar: Colors, Peacock Torsdagar, The Eye, Boulier de Lotto.
Deltagande vinnar-DJ’s: Cazuma, Dimistrios K & Joel, Daniel Rehn a.k.a Dj eiDee, Elin Hedman.
Övriga DJ’s: Miss Alabama, Sebastian Kapocs, Kristofer Åkesson, Johan von Arnold.
*** Dessutom presenteras stolt, ett exklusivt live-uppträdande med Henrik Berggren (f.d Broder Daniel)

Söndag 14/2
Live klockan 01.00 på Spritluckan: Kleerup, Herrström, Nankler, Rönneklev & Magnusson.
Gossarna kallar sig Me And My Army – Inte missa, det blir fett!
Lär inte vara fri åldersgräns direkt, risk för dryga vakter, och går nog lös på någon hundring eller så i inträde. Var där tidigt.

Så snälla! Gästlista någon!

Kleerup – Me and my army

2009-12-17 av ozelot

Riktigt bra livespelning i montern på Avenyn. Se klippet nedan!

http://svtplay.se/v/1817637/musikhjalpen_2009/kleerup_-_me_and_my_army

PS:
http://spindelgangen.blogspot.com/
Konstigt filmprojekt som verkar inbegripa Andreas Kleerup. Fattar inte så mycket men sånt är alltid bra!
Bilden är ”lånad” från sidan.

Uppdatering 100210:
Länken till Me and my army på SVT är tyvärr inaktuell men 14:e feb 2010 kan man se dem live på Park Lane.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-09-14

Idag lördag den 14 September hade SENIOR SLACKERS släppfest för sin nya singel TUTT PUPP RUFF på ELIS CORNER kl 12.00. De muntra seniorerna firade med kaffe & te och Falck slog på stort med en chokladboll. Det var luftigt och halvtomt i lokalen. Falck & Ollikainen lyssnade var och…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-09-01

Folket behövde något att tro på Folket fick rocknroll Johan Lindqvist har ju inga VALÖRER när det gäller att bedöma musik Han hyllar både den suveräne rocklegenden ULF LUNDELL & plastdrottningen Molly Sandén Älskade Eva Ullesudd Stjärnorna blinkar till dig i natten i tyst samförstånd för alla älskar dig jag…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-09-08

Primadonnan/jag var i Toleredskyrkan och där va en Fridolfsson gammal jazzbasist som man träffade på Neffe. Han spelade inte själv denna gången men det gjorde hans barn – Alma Fridolfssons kvartett. Det va en onsdag i Augusti. Det va jazz på svenska men Alma Fridolfsson på sång, Edvin Fridolfsson på…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...