Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Kentuckyseven, och en lunch med John Grant

2011-05-03 av

John Grant, tidigare frontman i The Czars, är artisten som lyckades med det omöjliga. Att göra ett album, som av Mojo Magazine blir utsett till ”årets bästa”, bor i Göteborg.
Kentuckyseven, träffade Mr Grant, en kall och krispig förmiddag… Och åt lunch. Vi pratade svenska, danska och en del tyska faktiskt.

You live here in Gothenburg, how did that happen?
“I got here to do a record with Andreas Kleerup, hadn’t really heard of Gothenburg before. I couldn´t believe how beautiful it was! I moved in with Petra, a friend I met after my gig at Pustervik. I’ve lived in big cities before, three years in New York, but I do enjoy the small town. I don´t go out any more, not like I used to. I don´t drink anymore, at all. It´s all about the people and the music.”

How´s the record with Kleerup coming along?
“We haven´t come very far, we have no deadline. We have ten tracks, five from me and five from him. When I get back from my tour I´m gonna start doing vocals. We first met DJ:ing at Strand together and just hit it off. When I came to Sweden, Kleerup was one of those guys I wanted to meet.”

Queen of Denmark made Mojo’s number one 2010, how about that?
“I really freaked me out. For me, Mojo is the bible. It’s is a new world for me now. This is gonna keep meaning big stuff for my career for a long time, meaning that many more people will discover my music. Because of my lyrics it won´t become mainstream in a bad way, this is just a good thing.”

What kind of music are you listening to right now?
“I love the new PJ Harvey album. I love her, what she does with her voice. I just discovered a Swedish band called ’Pacific’, I really like the voice of that guy. It´s like electronic based indiepop. I also listen to ’Glasser’, ’Black Devil Disco Club’ and many other bands.

How did you end up on stage?
“I sang at the church quire as a kid. But I wasn’t considered someone who could sing. I knew I could sing, but I was too afraid to really sing out. Alcohol helped me. It was the only way to get on stage.”

Are you working on new material?
“It´s scares me to do a follow up. All you have to do is be yourself, but that is hard sometimes. I have to ignore the Mojo-thing and just do a record.”

“I´ve been writing songs for a while. I got half of the songs for a new album already. This one will be more about anger. I want it to be fuzzy and distorted with lots of beautiful melodies but with a harder edge. I want it to be a big wall of sound, and then down to nothing, very dynamic. I´m recording with Midlake, starting in September. ‘Queen of Denmark’ was no filters, the next record will be the same.

Foto: Jonas Löfvendahl

How do you write your songs?

“To me, it´s a long process. I tend to change things all the time. It´s really very strange, I want to be perceived in a certain way, I want people to see me as strong, and not gay. Like a real man, not emotional. Like I wrote about in ‘Silver Platter Club’. One of the things that fascinates me the most, are watching the interviews in the locker rooms after a game, any sport, and you see the look on these men’s faces. It´s total and complete selfconfidence. At least it looks that way. But I’ve never been able to even pretend. I wish I were a better liar.”

Do you see yourself ever becoming an author?
“I would like to see myself that way, but I don’t think I am ready for that yet, the more I read the harder it seems. It´s an amazing talent, like one of my favorite authors Scott Heim, whom I became friends with, who wrote ‘Mysterious Skin’. I do have a huge vocabulary, so I probably could write something, but it wouldn’t be fictional. Everybody has a story to tell. Look at the greatness of Nick Cave and Tom Waits. It could be about anything, this lunch or that wallpaper behind you.

Any other projects, down the line?

“I´m thinking about, maybe an EP or an entire album, doing something that Kleerups girlfriend told me. Her pets, and the accidents they had. I have written down all of them. And it is a lot of pets and accidents.”

“One is about a pony, called Moffe who falls through the ice and then there is the story of the rabbit Fetknopp who was blown up in an explosion, when her mother were killing roots in the garden. It´s Muffin, the chicken who was taken away by an eagle, when he tried to hide in a pile of wood, and just got swept away by the big bird. And you got Plommonsippan, the African Parakeet who flew into the dishwasher and died. Crazy stuff.”

Foto: Jonas Löfvendahl

The video to ‘Chicken Bones’, what can you tell us about it?

“It was like my worst nightmare, doing that video, because it was all real, you know. I had to walk around in that outfit, in that neighborhood, being called a fagot from the people there. It took me back to the times when I was younger. I don’t feel comfortable with my body, and wearing that suit made me feel really uncomfortable. The song is about racism and hatred and the video kind of captured parts of my life, parts of me.”

When did you decide to come out?
“It took me a really long time, I was probably 25. And what was painful, was that a lot of people knew and were talking about it behind my back – we all know about him, but he doesn’t seem to know it yet – that’s painful, cause you can´t deal with it. Everybody else knows, but you are having a hard time dealing with it yourself, for a while I was trying to see if I could stop it from happening, I didn’t want to be that way. That’s pretty heavy duty, the total rejection of the self.”

“And it just turns into panic attacks and depression, cause you can´t live like that. I didn’t wanna be hated. There were physical attacks on me, verbal attacks all the time. There was just this hatred in people’s eyes. You knew, you were disgusting to them. I started to believe in them, that they were right, and that’s the worst part of it. At this time, I started drinking heavily, but I still couldn’t talk about it all.”

Did your music help you?
“My music at this time was just about making noise, I didn’t think I could write about myself, I was afraid if I wrote about myself, my family would see that, my father would see that, and then they would reject me based on that.”

How´s the relation with your family today?
“I don’t know if my father has even heard my record, and I won´t ask him. We don’t communicate a lot but he definitely loves me, I know that. We live in different worlds. My father lives in a world where he still wants me to be a missionary in Russia or something like that. But he is proud of me, he is proud of the success I am having in the music business, but I think he´s also disappointed. My parents made it clear that they could never support my lifestyle, but – We love you, anyway. I can live with that, but I guess I have a lot of stuff to work through.

Lunch var slut. Rummet tömdes på kostymklädda män och kvinnor. Utanför slog solen ner de vandrande. Vi hade en historia, och John vandrade iväg nerför gatan längs kanalen. Han såg ut som han behövde lite skydd från kylan, nånstans att slå sig till ro.

Vi såg efter honom, och gick tillbaka till vårt vanliga liv. Queen of Denmark ekade i våra små vita kontor.
Who’s gonna be the one to save me from myself?
You’d better bring a stun gun and perhaps a crowbar
You’d better pack a lunch and get up really early
And you should probably get down on your knees and pray
It’s really fun to look embarrassed all the time
Like you could never cut the mustard with the big boys
I really don’t know who the fuck you think you are
Can I please see your license and your registration?


John Grant gjorde en fantastisk spelning på Nefertiti 27 april, men vi är rätt övertygade om att han kommer tillbaka. Snart.

Foto: Hjälpsam Man

Kentuckyseven är en svensk musikblogg som drivs av Magnus Säfström och Jonas Löfvendahl, vi intervjuar artister, recenserar plattor och skriver/tipsar om bra musik, i vårt tycke i alla fall. Vi har skrivit sen 2005, och har under åren intervjuat en hel del sköna band och artister. Vill du veta mer om oss, kolla in på vår blogg Kentuckyseven.se

John Grant + Midlake ikväll på Trädgårn

2010-11-16 av ozelot

Tre plattor med Denverbandet The Czars lämnade bara John Grant med tomhet. Han funderade på om det var värt att fortsätta göra musik, och än värre, om det var värt att fortsatta leva. På festivalen South by Sothwest hittades han dock av folkrockarna Midlake, som fick honom på fötter igen och kompade honom på hans första soloalbum som fick fantastiska recensioner nu i våras.

Om det finns en konsert jag grämer mig att jag inte såg i år är det spelningen han gjorde på Pustervik i juni. Ikväll spelar både Midlake och John Grant på Trädgårn och som vanligt när det är PK Musik som arrangerar misslyckas de kapitalt med att marknadsföra det.

John Grant + Midlake på Trädgårn
Tisdag 16 november
Biljetter: 295 kr
John Grant på scen 20.00
Midlake ca 21.00

John Grant på Woody West

2010-06-22 av ozelot

Rockmagasinet MOJO gjorde den till månadens album och gav den 5/5 med stämpeln ”Instant Classic”, full pott i THE SUN (5/5), Nöjesguiden (6/6) och bakom följer en uppsjö hyllningar (Uncut 4/5, NME 8/10, Aftonbladet 4/5, Sonic 7/10). John Grant är en artist du bara måste upptäcka.

Läs mer om John Grant


Woody West presenterar:
John Grant
Pustervik Barscenen tisdag 22 juni 20.00.
På scen 21.00. Ålder 18 år.
Pris 200 kr

På nedervåningen spelar DJ Moozy aka Mattias Hellberg lite vad som faller honom in.
21 -02

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-12-07

  Jag minns en kväll för länge sen när ja va med Collins och kollade in en konsert med Torsten Flink. Det var  efterhäng med bandet på JAZZÅ på Andra Lång. Nikke Ström va där och Torsten Flink skrev på lappar eftersom han hade tappat rösten. Flink ville att jag…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-10-08

Snus istället för mus? Nej, för sjutton gubbar, nej Mellan två berömda pipsug på Götaälvbron stod en lycklig gnu och fes Jag älskar Lundell även om jag har tröttnat på hans musik Jag rökte en vild giraff igår utanför den halvslutna dynamocentralen med två ton salta tablettaskar runt ögonen

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-11-17

3 Avocado 1 halv burk röd tångkaviar 1 halv burk svart tångkaviar Hackad rödlök Havregrädde Droppa i citron 1-2 tsk En liten korv tartex Blanda alltihop till en goja.Det skulle bli en sås men det blev ingen sås,det blev en GOJA. Ätes på midsommar eller jul.

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...